När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien.

I den nya databasen Swedish National Wealth Database (SNWD) presenteras årliga data över Sveriges nationalförmögenhet och dess komponenter för åren 1870—2014 och nedan visas några utdrag ur den. Databasen innefattar balansräkningar för både den privata sektorn, dvs hushållens tillgångar och företagens nettovärde, och den offentliga sektorn där både stat, kommuner och landsting särredovisas. Data bygger på svenskarnas tillgångar i hus, mark, finanser (banksparande, aktier, fonder) och den offentliga sektorns liknande tillgångar, allt i rådande marknadspriser efter avräkning av inhemska och utländska skulder. Dessutom innehåller databasen nya årliga serier över sparande (nationellt, privat, offentligt) och hushållens disponibla inkomster över hela perioden. Alla data är fritt nedladdningsbara från min hemsida, men notera att de är i viss mån preliminära och kan komma att ändras. Detaljer om dataserierna, källor, metoder och tidigare forskning finns i uppsatsen “The National Wealth of Sweden, 1810—2014” och även i ett längre Appendix.

Hur rikt är då Sverige? Tabellen nedan visar nationalförmögenheten år 2014. Hushållens nettoförmögenhet är idag ca 15 biljoner, eller ca 2 milj kr per vuxen individ. Siffran kan tyckas hög, men här ingår även alla fonderade pensionstillgångar i privata och offentliga system. Notera vidare att nästan nio tiondelar av nationalförmögenheten är privatägd medan den offentliga sektorn endast står för en dryg tiondel.

nf4

 

 

 

 

 

När blev då Sverige rikt? Figuren visar nationalförmögenheten som andel av nationalinkomsten, alltså som förmögenhetskvot, och detsamma gäller de privata och offentliga förmögenheterna sedan 1870. Det är stora fluktuationer, dock inte lika stora som Thomas Piketty och Gabriel Zucman nyligen funnit i sin studie av kapitalets utveckling i Frankrike och Storbritannien. Noterbart är att förmögenhetskvoten idag i Sverige har stigit till en nivå den inte haft på hundra år. I denna uppsats försöker jag förstå vad som drivit dessa svenska förmögenhetskvoter genom historien.

image

En annat svar på frågan när Sverige blev rikt visas i denna bild över den privata genomsnittsförmögenheten i fasta priser i fem länder: Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA. Bilden visar att svenskarna var relativt fattiga fram till världskrigsperioderna då de andra rika länderna tappade mycket kapital. Under 1960-, 70 och 80-talen tappade Sverige återigen i relativa termer, medan uppgången därefter varit slående.

image

En specifik fråga som intresserar många idag är den som handlar om hushållens skuldsättning. SNWD innehåller data om detta bakåt i tiden som samlats in från bankernas statistik och på senare tid SCBs finansräkenskaper. Bilden visar dessa skulder delade med hushållens disponibla inkomster och nationalinkomsten (som är jämförbarare över tid eftersom välfärdsstatens utveckling efter 1950 inneburit att vi idag i hög grad betalar välfärdstjänster via skattsedeln). Som synes är skulderna idag på en historiskt hög nivå, men exakt hur hög skiljer sig mellan de två fallen.

image

Men skuldernas storlek kan också mätas i förhållande till tillgångarnas storlek. (Se Lars Svenssons tidigare blogginlägg här, här och här om detta). Denna figur visar att skulderna idag inte är så stora som den förra bilden gjorde gällande. Tvärtom verkar nivån vara densamma som vi legat på ungefär sedan nittonhundratalets början, om än med betydande variationer över enskilda perioder.

image

Slutligen en bild av sparkvoten i privat och offentlig sektor under tvåhundra år. Trots ett traditionellt stort intresse för sparande i makroekonomisk forskning och ekonomisk politik har denna serie inte utarbetats systematiskt för Sverige tidigare, och före 1950 har det inte funnits någon statistik över de olika sektorernas sparande (noteras bör dock att dessa är osäkra även i SNWD, byggda på antaganden om fasta sektorsandelar över långa perioder). Figuren visar på historiskt låga nivåer under 1800-talet och ökande sparande därefter. Notera skillnaden mellan det totala privata sparandet, alltså summan av hushållens och företagens sparande, och det rena hushållssparandet.

image

Ambitionerna med denna nya förmögenhetsdatabas är flera. Dels hoppas jag att intresset för stockvariabler kommer att öka inom makroekonomisk forskning och ekonomisk politik. Naturligtvis har vi redan sett en hel del sådant intresse, inte minst inom diskussionerna kring hushållens och staters skuldsättning.

Långa historiska dataserier över aggregerade förmögenheter kan även ge ny kunskap om viktiga frågor i den svenska ekonomiska historien. Exempelvis är frågan om utlandskapitalets betydelse för industrialiseringen fortfarande oklar. Detsamma gäller den finansiella sektorns genomslag i hushållens portföljer och hur den påverkas av exempelvis finansiella kriser. Balansen mellan offentlig och privat sektor tillhör också de frågor som särskilt svenskar intresserat sig för med tanke på vår institutionella kontext av en stor välfärdsstat, och här kan tillgångar och skulder ge nya perspektiv.

Comments

  1. Mycket intressant information och bra initiativ med databasen! Om nettosparandet är kvar på 15%, borde inte nationalförmögenheten som kvot av BNP fortsätta stiga, upp mot 600-750%? Det finns just nu många som anser att en krasch på bostadsmarknaden är nära förestående, men samtidigt måste ju det sparade kapitalet hamna någonstans…

  2. Björn Tyrefors Hinnerich says:

    Förbannat bra gjort att ta fram dessa data.

  3. Erik Sandberg says:

    Spännande! Strålande insats att ta fram databasen.
    Har ni förresten lyckats komma runt problemet med de personliga förmögenhetsdata som inte längre blev tillgängliga i och med avskaffandet av förmögenhetsskatten?

    • Erik, hushållens förmögenheter samlas fortfarande in på aggregerad nivå i SCBs finansräkenskaper och (som tidigare) taxeringsstatistiken.

      • Erik Sandberg says:

        Jo, det förstår jag. Men på individnivå saknas data sedan 2007, vad? Ingen ändring där? Det vore ju spännande att kunna titta också i detalj på vilka grupper av hushåll som står för de senaste årens ökade sparande och hur de den ökade privata förmögenhetskvoten är fördelad mellan olika inkomstskikt. Det är ju slående hur utvecklingen för förmögenhetskvot följer samma mönster som kurvan för toppinkomsttagarnas inkomstandel, som du och Jesper R tagit fram – minskade inkomstskillnader och minskad förmögenhetskvot från 1910-talet och fram till 1980, sedan ökade inkomstskillnader och också ökad förmögenhetskvot efter 1980.

      • Jag och min doktorand Jacob Lundberg kommer väldigt snart med en studie där vi försöker beräkna förmögenhetsfördelningen i Sverige efter 2007 med hjälp av inkomst- och fastighetstaxeringen. Det är inte lätt men det går att komma ganska nära. Vänta och se!

  4. hjalmar says:

    Tack för en intressant artikel. Sparand vs. värdering. I princip hela förmögenhetsökningen sedan tidigt 90-tal kan ju förklaras med ökat värde på bostäder (dvs. det är inget tillängligt capital). Den ökningen är ju direkt kopplad till räntan som sjunkit från 10% till 2% (som i princip leder till att alla tillgångar under perioden flerfaldigast värde).

    Man kan ju motbakgrund av detta kan man ju bli lite skrämd av att om vi ”åker bakåt på kurvan” när räntan stiger och det ”sparade” kapitaler eroderas bort men lånen består.

  5. En sak som jag undrat över sedan jag läste Piketty är frågan om hushållens pensionsfordringar på den offentliga sektorn. Räknas de som fordringar för hushållen och skulder för offentlig sektor, eller är det tvärtom?

    • Du har rätt att hushållens fordringar på staten räknas som tillgångar, och som skulder i offentlig sektor. Därmed påverkas alltså hushållens förmögenhet betydligt av dessa pensionsskulder medan nationalförmögenheten är oförändrad.

      • Det är nåt som inte stämmer här. I din tabell i artikeln anges offentlig sektors skulder till 2,6 Mdr, men från Pensionsmyndighetens hemsida https://www.pensionsmyndigheten.se/23004.html kan man räkna fram en pensionsbehållning på 4,75 Mdr. Men det finns säkert någon alldeles självklar förklaring som jag inte kan komma på!

      • Det handlar sannolikt om det faktum att pensionsskulden i viss grad inte motsvaras av fonderade skulder hos staten. Detta är också skälet till att dessa tillgångar inte inkluderas i den officiella förmögenhetsdefinitionen: de har inga tangibla skuldsedlar hos motparten.

      • Nej, fonderna är ju inte staten. Men det är onekligen en hel del pengar. Om jag har läst Piketty rätt, så slapp han ifrån det problemet genom att bara se på vad folk har kvar när dom dör. Då är ju pensionsfordran nere i noll, och inget syns i bouppteckningen.

  6. Hugo André says:

    Trevligt med en ny användbar databas! Känns som att antalet statistika databaser har ökat ganska markant under senaste årtiondet vilket är uppmuntrande.

    En fundering jag har är om databasen innehåller separat data för hushållens marktillgångar. Jag minns att Pikettys data hade det problemet eftersom det är svårt att arbeta med modeller som gäller ackumulerat sparande och deprecieringar när en del av ”kapitalstocken” ligger i mark. I Piketty’s data berodde en stor del av den växande kapitalstocken på att markpriserna hade skjutit i höjden.

    • Hugo, ja databasen innehåller separata data för marktillgångar. Dessa finns i taxeringen och marknadsvärderas enligt gängse tekniker. Piketty finner att värdet av både mark och byggnader har stigit kraftigt på senare tid i Frankrike. Detta är fakta och inte särskilt problematiskt som så. Det är såklart inte en del av den kapitalstock vi normalt menar när vi pratar om produktion (kanske med undantag för viss produktion i hemmen som ingår i BNP), men Pikettys bok handlar ju ytterst om förmögenheter (den heter ”Kapitalet…” ganska mkt för att det låter klatschigare) så där finns ingen oklarhet.

  7. Intressant information.

    Om hur inkomsterna i Sverige har förändrats sedan 1991 i en graf här http://212.247.9.120/loblog/?p=4610

  8. Kville says:

    Citat;
    ”Notera vidare att nästan nio tiondelar av nationalförmögenheten är privatägd medan den offentliga sektorn endast står för en dryg tiondel.”

    Hur har fördelningen sett ut genom tid? 2000? 1980? 1950? 1920?
    Kan utvecklandet av en stark välfärdsstat förklaras med förmögenhetsförhållandena och kan det även förklara välfärdsstatens ev framtid?

  9. Kristian says:

    Intressant. Ett gediget arbete!
    Hur mycket av den privata sektorn består av företag som råkar ha sina huvudkontor i Sverige och all produktion annorstädes? Dvs hur mycket kommer att flytta hur snabbt, när nu internationella investerare börjar dra öronen åt sig?

  10. Kalle says:

    Med tanke på diskussionen om hushållens skuldsättning är ju diagrammet om hushållens skuldkvot väldigt intressant. Två perioder har skuldkvoten ökat på samma sätt som den gör idag, nämligen före 30-talskrisen och 90-talskrisen. Hushållens skuld-tillgångskvot ökade istället åren före dessa kriser. Utifrån diagrammen förefaller det alltså som att skuldkvot är en betydligt bättre indikator för att identifiera risker än mått som innehåller tillgångar, i alla fall på aggregerad nivå.

Trackbacks

  1. […] Presentation in Swedish of some of the key figures from the database here. […]

  2. Investerardygnet skriver:

    […] När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien, skriver Ekonomistas på sin hemsida. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s