Leder skattesänkningar till fler jobb? I de grundläggande makromodeller jag precis lärt ut här i Uppsala är svaret oftast ja, åtminstone på kort sikt. Men gäller det alla typer av skattesänkningar och för alla personer på och utanför arbetsmarknaden? En tänkvärd bild från kursen antyder att utanförskapets problem kanske inte enbart kan lösas med ytterligare skattesänkningar. [Read more…]
Penningpolitiska spörsmål
Martin Flodéns nya jobb som vice riksbankschef innebär att vi här på Ekonomistas inte lägre kan konsultera honom i penningpolitiska spörsmål. Därför kommer ni läsare tills vidare få fylla denna roll och försöka uthärda våra lekmannamässiga penningpolitiska funderingar. Gissningvis kommer Martin inte ens drista sig till att under pseudonym korrigera uppenbara felaktigheter i kommentarsfältet.
Har Riksbanken en onödigt kompetent ledning? Riksbanken har givits ett stort mått av oberoende för att skydda oss mot politikernas ständiga frestelse att föra en alltför expansiv penningpolitik. Riksbanken har som mål att försöka hålla inflationen runt två procent, men det är inte lika viktigt att de håller sig nära två procent — det viktigaste är att de på ett trovärdigt sätt kan garantera att inte föra en alltför expansiv politik. [Read more…]
Rapport från Finanspolitiska Rådets konferens
Förra veckan presenterade Finanspolitiska Rådet sin rapport för år 2013. På den efterföljande konferensen diskuterades rapporten av tre inbjudna kommentatorer och en engagerad publik. Flera intressanta frågor togs upp och i detta inlägg återges några av dessa. [Read more…]
Martin blir vice riksbankschef!
Idag kom beskedet vi övriga på Ekonomistas fruktat: Martin Flodén (hemsida) blir ny vice riksbankschef tillsammans med Cecilia Skingsley. Även om det innebär ett stort avbräck för bloggen så gratulerar vi och önskar Martin (och Cecilia) lycka till med detta viktiga jobb. Den som vill skaffa sig en uppfattning om hur Martin resonerar kring olika frågor kan med fördel klicka på denna länk och läsa hans inlägg.
Hur och när skulle överskottsmålet överges?
Jag skrev nyligen om överskottsmålets framtid, ett ämne som just nu debatteras flitigt. Om målet överges, hur och när bör det då ske?
Ett av överskottsmålets syften har varit att stärka de offentliga finanserna inför kommande demografiska utmaningar. Om överskottsmålet ändras till ett balansmål kommer [Read more…]
Statens implicita saldomål
Överskottsmålets framtid har debatterats flitigt de senaste veckorna. Göran Persson, LO, och nu även Lars Calmfors föreslår att målet överges eller ändras till ett balansmål. Värt att notera är att överskottsmålet tills nyligen har varit ett implicit balansmål för staten.
Överskottsmålet anger att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till en procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Målet omfattar alltså hela den offentliga sektorn: staten, [Read more…]
Att kvantifiera hur mycket autokrater stjäl
Det finns gott om bevis för att autokrater världen över skor sig själva och sina närmaste genom att utnyttja sin politiska maktposition. En studie från Financial Action Task Force (FATF/OECD) listar 32 fall av korruption i mycket stor skala (s.k. “grand corruption”) som alla handlar om fall där enskilda ledande politiker (ofta presidenter) förskingrat belopp i storleksordningen miljarder dollar.
Ofta kommer dessa pengar från ett lands naturresursinkomster. Till exempel finns oljerika Nigerias ex president Sani Abacha på FATFs lista och de uppskattar att han, lågt räknat, under sina dryga fyra år som president överförde mellan 2 och 4 miljarder dollar till sig själv. [Read more…]
Nytänk för makropolicy?
I samband med Internationella valutafondens vårmöten förra veckan ordnades konferensen Rethinking Macro Policy: First Steps and Early Lessons, där en lång rad framstående ekonomer (och Anders Borg) medverkade. Och inför konferensen publicerade IMFs chefekonom Olivier Blanchard, med medförfattare, papperet Rethinking Macro Policy II: Getting Granular.
Efter att ha läst Blanchards papper och lyssnat på flera av anförandena från konferensen är mitt intryck att inslaget av nytänkande är litet. [Read more…]
Lars E O Svenssons framtid i Riksbanken
Om ungefär en månad löper Lars E O Svenssons mandat i Riksbanksdirektionen ut. Svenssons framtid i direktionen har varit föremål för mycket diskussioner den senaste tiden och vi är därför nyfikna vad Ekonomistas läsare tror om saken.
Uppdatering 23/4: Omröstningen stängdes efter att Svensson igår meddelande sin avgång. En majoritet av läsarna, 56 procent, trodde att Svensson skulle sitta kvar ytterligare en mandatperiod.
Nittio procent ingen dramatisk gräns
Hög skuldsättning kan tveklöst vara ett problem, men samtidigt är all skuldsättning inte likvärdig. Vad gäller frågan hur offentlig skuldsättning påverkar ekonomisk tillväxt skulle nog de flesta svara att det beror på faktorer som konjunkturläge, om skulden är inhemsk valuta, kapacitetsutnyttjande osv. Det var därför uppseendeväckande när Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff i en inflytelserik studie (gratisversion) för några år sedan påstod sig ha funnit att en offentlig skuldsättning på över 90 procent av BNP har dramatiskt negativa konsekvenser för tillväxten. Det visar sig nu att de hade fel: 90 procent utgör inte någon dramatisk gräns. [Read more…]
Senaste kommentarer