Riksbankens försök att använda reporäntan för att bromsa hushållens skuldsättning varade i fyra år, från hösten 2010 till sommaren 2014. Försöket har tilldragit sig en hel del internationellt intresse bland nuvarande och tidigare penningpolitiska beslutsfattare. Även om det inte lyckades särskilt väl kommer det sannolikt att tjäna som ett lärorikt exempel på att räntan inte är ett lämpligt verktyg för att upprätthålla finansiell stabilitet. Se till exempel Ben Bernankes inlägg.
Kan krigsskadeståndet lösa greklandskrisen?
2015-04-16 av 48 kommentarer
Greklands BNP har sen 2009 fallit med mer än 25 procent och mycket beroende på detta har statsskulden ökat till 175 procent av BNP. Att skulden inte kan betalas har varit uppenbart länge, men snarare än att acceptera detta och försöka hantera situationen på ett konstruktivt sätt förefaller förhandlingsläget tämligen låst. Något desperat har Grekland lyft frågan om krigsskadestånd, vilket den tyska regeringen avfärdat som dumheter. Oavsett de grekiska kravens juridiska legitimitet är dock frågan om inte krigsskadestånden är den väg ur den grekiska krisen som euro-zonen letat efter. [Read more…]
Bör Riksbanken använda fler vapen än reporäntan?
2015-03-25 av 24 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
I tidningarna spekuleras det nu om att Riksbanken kanske ska vidta fler åtgärder för att stimulera Sveriges ekonomi. Det talas om två typer av åtgärder: kvantitativa lättnader (det vill säga att Riksbanken köper upp långa statsobligationer för att därigenom pressa ner den långa räntan) och valutainterventioner (det vill säga att Riksbanken säljer stora mängder svenska kronor på valutamarknaden för att pressa ner växelkursen). Ingen av dessa åtgärder skulle göra någon skada i dagens läge – men jag vill påstå att de inte skulle göra så stor nytta heller. [Read more…]
Hur påverkar oväntat låg inflation hushållens skulder och konsumtion?
2015-02-26 av 16 kommentarer
Detta är ett gästinlägg av Mikael Nordin, Markus Peters och Roine Vestman. Inlägget är en sammanfattning av Mikaels och Markus kandidatuppsats i nationalekonomi som de skrev under hösten 2014 under Roines handledning.
Uppdatering 2015-03-04: Den tidigare versionen var behäftad med beräkningsfel (tillgänglig som PDF här). Omfördelningar orsakade av skillnaden mellan förväntad och faktisk realränta var felaktigt beräknade. I nedanstående text och diagram inkluderas därför endast omfördelningar orsakade av lägre automatisk real amortering än förväntat. De nya resultaten exkluderar därmed omfördelningar orsakade av avvikelser i realräntor, men dessa visar sig vara försumbara då deras storlek endast utgör några procent av storleken från omfördelningarna orsakade av lägre automatisk real amortering.
Lars E.O. Svensson har i flera tidigare inlägg (bland annat här och här) påpekat att lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder. Vi presenterar här en överslagsräkning över hur lägre inflation än förväntat leder till omfördelningar från låntagare till långivare. Vår slutsats är att omfördelningarna har varit stora under perioder då det varit en påtaglig avvikelse mellan faktisk och förväntad inflation, och att detta i sin tur kan ha haft negativ inverkan på hushållens konsumtion. [Read more…]
Grekland, andra akten
2015-01-23 av 17 kommentarer
Efter valet på söndag blir vänsterpartiet Syriza förmodligen största parti i det grekiska parlamentet. Syriza har sagt att man vill omförhandla villkoren i EU:s och IMF:s stödprogram, dvs. lätta på skuldbördan, sänka skatter och höja offentliga utgifter. Samtidigt har man deklarerat att Grekland ska behålla euron. Det är troligt att en ny grekisk regering kommer att gå på Syrizas linje. [Read more…]
Den svenska skulden
2015-01-16 av 8 kommentarer
Detta är ett inlägg av Roine Vestman som är forskare vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. I oktober 2014 anlitade SNS honom som granskare av ett utkast till den rapport som han här kommenterar. Rapporten kan laddas ned här.
Igår offentliggjordes rapporten ”Den svenska skulden” av SNS Konjunkturråd (se även debattartikeln i DN). Den ambitiösa rapporten bjuder bland annat på flera intressanta förslag till reformer av den svenska marknaden för företagsobligationer som anses vara underutvecklad. Tonvikten i rapporten läggs dock – naturligt nog i rådande läge – på de svenska hushållens skuldsättning. I det här inlägget lyfter jag fram det allra mest tänkvärda som rör just hushållens skuldsättning och redogör för min syn på hur rapporten hanterar detta ämne. I korthet kan man säga att författarna lyfter fram och förtydligar olika perspektiv på ämnet, vilket i sig är värdefullt, och att den lägger fram flera intressanta policyåtgärder som kommer att uppfattas som kontroversiella. [Read more…]
Helikopterpengar
2014-12-29 av 12 kommentarer
I jultider kan det vara naturligt att påminna om att bland okonventionella policyalternativ för att stimulera ekonomin och undvika deflation finns vad som brukar kallas ”helikopterpengar” eller ”helikoptersläpp”. Uttrycket kommer från en pedagogisk liknelse som Milton Friedman använde, enligt vilken centralbanken trycker pengar som skänks till medborgarna genom att släppas från helikoptrar. Detta alternativ har diskuterats en hel del internationellt men såvitt jag vet knappast i Sverige (ett undantag finns här). Vad många kanske inte tänker på är att alternativet inte är ren penningpolitik utan istället en kombination av finanspolitik och penningpolitik. [Read more…]
“Mycket expansiv penningpolitik” – okunnighet eller desinformation?
2014-12-22 av 17 kommentarer
[English]
En märklig sak är Riksbankens upprepade påståenden, för att inte säga tjat, om hur expansiv Riksbankens penningpolitik skulle vara. ”En mycket expansiv penningpolitik” står det i Penningpolitisk uppföljning december 2014 och sa riksbankschefen Stefan Ingves på den efterföljande presskonferensen. Men enligt vilket kriterium skulle penningpolitiken vara expansiv? Enligt objektiva kriterier, inklusive jämförelser med andra länder, är Riksbankens penningpolitik nämligen inte alls expansiv utan av allt att döma tämligen kontraktiv. Man kan fråga sig om Riksbankens upprepade påståenden beror på okunnighet eller är ett exempel på desinformation. [Read more…]
Vad händer i Ryssland?
2014-12-18 av 1 kommentar
I tisdags gick proppen ur för den ryska rubeln. Från att stora delar av året legat mellan 30 och 40 rubel/$ (och i ett längre perspektiv runt 30 under hela Putins tid vid makten) föll den till som lägst runt 80 rubel/$. I ett första försök att stoppa fallet höjde Rysslands centralbank räntan från 10,5 till 17 procent men det tolkades snarast som en panikåtgärd. Även om interventioner i skrivande stund resulterat i en återhämtning till något under 60 rubel/$ så är krisen ett faktum. [Read more…]
Ny rapport: Lägg om penningpolitiken
2014-12-17 av 13 kommentarer
Riksbankens mandat bör förtydligas, sysselsättningen ges större vikt, den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas och koordineringen av penningpolitiken och makrotillsynen förbättras. Det skriver jag i den nya underlagsrapporten Penningpolitik och full sysselsättning för LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer