Frågan om globaliseringens effekter har stötts och blötts en längre tid, men kanske är det först nu, efter det amerikanska presidentvalet och sommarens Brexit-omröstning, som den fulla vidden av vad som står på spel börjar gå upp för folk. Här listas några texter som kanske kan bidra till den diskussion om globaliseringens konsekvenser som med säkerhet kommer att pågå under lång tid framöver. [Read more…]
Det verkligt stora problemet med ”geo-engineering”
Att något måste göras för att bromsa den globala uppvärmningen är snart sagt alla överens om. Exakt vad som ska göras (och var) råder det mera delade meningar kring (vilket bland annat synts i flera replikskiften på DN-debatt på sistone, t ex här, här och här) men gemensamt för de flesta förslagen är att de syftar till att minska utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Det finns dock en grupp kontroversiella åtgärder som är lite annorlunda och som går under det engelska samlingsnamnet ”geo-engineering”. Benämningen syftar på olika storskaliga förändringar av jordens naturliga klimatsystem i syfte att begränsa de negativa effekterna av utsläppen av växthusgaser främst då den globala uppvärmningen. [Read more…]
Egen härd är guld värd
En central nationalekonomisk tes är att privat äganderätt är avgörande för långsiktig ekonomisk tillväxt. Denna idé förknippas med till exempel Adam Smith och Douglass North, men går eventuellt att skönja redan i bibeln. Privat äganderätt kan stärka den enskildes incitament att investera långsiktigt eftersom man själv får skörda frukterna av investeringen. Men det är också tänkbart att fördelningen av privata äganderätter spelar roll. Till exempel kan självägande bönder ha starkare incitament att investera i arbetsbesparande teknologi än bönder som arrenderar mark. I den fjärde och sista avhandlingen från IIES som jag tänkte skriva om här på Ekonomistas, ger sig Shuhei Kitamura i kast med denna fråga genom att studera effekterna av en japansk landreform. [Read more…]
Utvandrarlandet Sverige
År 1867 utvandrade Charles och Emma Hederstedt från Sverige till Kansas i USA med sin då ettårige son Gabriel. Gabriel fick så småningom dottern Evelyn. Långt senare, när den stora depressionen inleds i USA år 1929, emigrerar smålänningen Albert Östling till USA. Denna Albert träffar Evelyn, och efter ett par år flyttar de till Sverige. De gifter sig sommaren 1939 precis innan andra världskriget bryter ut, och strax efter att tyskarna tågat in i Paris föder Evelyn den första av tre söner, min far. Vi är många svenskar som bär på berättelser om de svenskar som lämnade Sverige för USA, och en del av oss är så att säga resultatet av denna migration. Det åtminstone jag aldrig har reflekterat över är hur emigrationen påverkade de tre fjärdedelar av befolkningen som blev kvar i Sverige. Igår disputerade Mounir Karadja här på IIES och i två fascinerande kapitel i avhandlingen hjälper han och medförfattarna David Andersson och Erik Prawitz mig att fylla denna kunskapslucka. [Read more…]
Livsfarligt lokalt deltagande
Ett problem med utvecklingsbistånd är att det kan riskera att hamna i händerna på nationella eliter och leda till korruption. Därför ses det vanligtvis som positivt om befolkningen kan engageras direkt på lokal nivå, vilket mikrolån är ett av många exempel på. Lokalt deltagande anses dessutom ofta vara positivt ur ett demokratiskt perspektiv. Två kapitel i Miri Stryjans avhandling (som lades fram vid IIES i förra veckan) ställer dock den etablerade positiva synen på lokalt deltagande lite på ända. Allra tydligast är detta i Miris kapitel om folkmordet i Rwanda (samförfattat med Evelina Bonnier, Jonas Poulsen och Thorsten Rogall). [Read more…]
Boris, UK och EU
Boris Johnson har publicerat en artikel i The Telegraph med sin syn på det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien. När det gäller ekonomin kan hans syn sammanfattas i följande punkter:
Vad har egentligen hänt med globala inkomstskillnader?
Fokus i diskussioner om inkomstfördelning brukar vara på vad som hänt inom enskilda länder. I denna bemärkelse kan det knappast ha undgått någon att inkomstskillnaderna de senaste decennierna ökat i de flesta OECD länder. Många har dock poängterat att det parallellt med denna utveckling faktiskt är så att inkomstskillnaderna globalt sett har minskat, medan andra har menat att även globala skillnader har ökat (se tidigare kommentarer om detta här och här). Varför är det (tydligen) så svårt att konstatera hur det är, och vad vet vi egentligen om denna utveckling? [Read more…]
Missa inte Martin Ravallion
Nästa vecka får Handelshögskolan i Stockholm fint besök då SITE arrangerar årets UNU-WIDER lecture som denna gång hålls av Martin Ravallion. Han är en av världens ledande experter på fattigdom och fattigdomsbekämpning och är bland annat känd som en av personerna bakom definitionen för absolut fattigdom, ”1 $/dag”, som varit central för utvärderande av ”Milleniemålen”. [Read more…]
Konstigt och fel om inkomstskillnader och demokrati
Skribenterna i Project Syndicate producerar oftast mycket läsvärda texter som jag regelbundet skummar igenom. När en rubrik som ”The inequality puzzel” dyker upp stannar jag oftast upp och läser. Det var så jag kom att läsa en artikel med just det namnet skriven av Dambisa Moyo, känd ekonom och författare (av bland annat kioskvältaren Dead Aid) och listad under Project Syndicates ”Public Intellectuals”. Artikeln visade sig dock inte motsvara förväntningarna utan är istället en bra utgångspunkt för att reda ut några saker om vad vi vet och inte vet om till exempel sambandet mellan inkomstskillnader och demokrati. [Read more…]
Senaste kommentarer