I tidigare inlägg här på Ekonomistas har både Mats Persson och jag menat att de senaste årens expansiva penningpolitik i bland annat USA inte är inslag i ett skadligt valutakrig. Förra veckan höll Ben Bernanke ett anförande med ett liknande, men mer utförligt argumenterat, budskap. Enligt Bernanke bör inte USAs expansiva penningpolitik beskrivas som ”beggar-thy-neighbor” utan som ”enrich-thy-neighbor”. Vad han menar är att det är bra för omvärlden att USA försöker undvika en djup lågkonjunktur.

Bernankes anförande hölls vid en tillställning på London School of Economics för att hylla Mervyn King, avgående chef för Bank of England. Hela seminariet finns som pod- och videocast här. Där kan man även höra IMFs chefekonom Olivier Blanchard uttrycka oro över att oberoende centralbanker får ansvar över nya områden (Bank of England kommer snart att ha ansvar för penningpolitik, makrofinansiell övervakning och även övervakning av enskilda finansinstitut — läs om bankens nya uppgifter här).

I flera år har förslag om hur den svenska makrofinansiella översynen ska reformeras mötts med argumentet att vi måste avvakta Finanskriskommitténs rapporter. Det var därför med viss spänning jag började läsa kommitténs första delbetänkande tidigare i år. I ett inlägg menade jag att betänkandet ger en effektiv beskrivning och sammanfattning av krisförloppet och krishanteringen men att kommittén inte gör en djupare analys av hur finansmarknaderna bör organiseras. Tyvärr står sig detta intryck när jag har läst igenom hela rapporten. [Read more…]

Att finanskrisen hade sitt ursprung i den amerikanska bostadsbubblan är ingen nyhet. Vad som däremot är intressant är att försöka avgöra hur viktig bostadsmarknaden varit för den realekonomiska utvecklingen, både under åren då bubblan växte fram och när den väl sprack. Dessa frågor undersöks i en serie artiklar av framförallt Amir Sufi och Atif Mian. Grunden för deras undersökningar är detaljerade data över bland annat huspriser och hushållens skuldsättning på mer eller mindre detaljerad regional nivå i USA. [Read more…]

I november för drygt ett år sedan ställde vi frågan till er läsare hur många länder som ni trodde skulle ha lämnat euro-samarbetet sista december 2012. Som Daniel rapporterade några dagar efter omröstningen trodde en majoritet av läsarna att åtminstone ett land skulle lämna euron. Nu vet vi att inget land ännu har lämnat. På prognosmarknaden Intrade var man något mer optimistisk vid samma tidpunkt och majoriteten trodde där att inget land skulle lämna. Huruvida detta beror på prognosmarknader i allmänhet är mer pålitliga än enkätundersökningar eller om Ekonomistas läsare är dåliga på att göra förutsägelser låter vi vara osagt.