[English]

IMF:s årliga s.k. Article IV-rapport om Sverige finns nu tillgänglig på IMF:s webplats. Jag har tidigare noterat att IMF-delegationens första utlåtande i juni var osakligt och tendentiöst. Slutrapporten fortsätter i samma stil. Givet att rapporten till stor del handlar om hushållens skulder är det särskilt anmärkningsvärt att den innehåller avgörande faktafel om hushållens skuldsättning och missvisande information om bostadsprisernas utveckling. Den ger det bestämda intrycket att den styrts av förutfattade meningar istället för av fakta och analys. [Read more…]

[English]

Skuldkvoten – hushållens skulder i procent av disponibel inkomst – är ett dåligt mått på eventuella risker med skulderna, och det finns mycket bättre. Trots detta fäster Riksbanken och andra stor vikt vid skuldkvotens utveckling. För den som anser att skuldkvoten är ett relevant mått på risker borde det vara något lugnande att skuldkvoten föll något första kvartalet 2014, i kontrast mot alla alarmistiska uttalanden om snabbt växande skulder. Framförallt borde det vara lugnande att skuldkvoten är på samma nivå och inte ökat sedan hösten 2010. [Read more…]

Det hände en hel del förra veckan. Riksbanken sänkte äntligen styrräntan till 0,25 procent. Det är förstås bra. Men det är förstås alldeles för sent, och det kommer rimligtvis att behövas mer penningpolitisk stimulans än så, för att uppnå de penningpolitiska målen. Kostnaden för Riksbanksmajoritetens politik sedan sommaren 2010 – att ”luta sig mot vinden”, dvs. att hålla en högre styrränta än vad som är förenligt med de penningpolitiska målen – är mycket hög, och den förda politiken kan inte göras ogjord. I flera år har Sverige haft för hög styrränta, vilket resulterat i en inflation omkring noll, långt under inflationsmålet på 2 procent, och en onödigt hög arbetslöshet, långt över en långsiktigt hållbar nivå. Paul Krugman har kallat det som nu har hänt ”Swedish sadomonetarist setback”.  [Read more…]

[English translation.]

I veckan har Finansinspektionens presenterat sin stabilitetsrapport, som är saklig och balanserad. En IMF-delegation har samtidigt, som ett led i den regelbundna s.k. Artikel IV-konsultationen med medlemsländerna, presenterat ett första utlåtande om svensk ekonomi och ekonomisk politik. Detta utlåtande är tyvärr osakligt och tendentiöst. Kontrasten mellan FI:s rapport och delegationens utlåtande kunde knappast vara större. (Inlägget uppdaterat 2014-06-18 med en jämförelse med IMF:s mycket annorlunda uttalande om Storbritannien.)

[Read more…]

[English translation.]

I ett tal på Nationalekonomiska föreningens möte nyligen förespråkade riksbankschefen Stefan Ingves ett amorteringskrav. Han visade beräkningar för ett sådant krav som, med 50 års amorteringstid, medför en minskning av hushållens skulder med 2 procent per år. Märkligt nog förbigick han att den noll-inflation som Riksbanken penningpolitik resulterat i de senaste åren dessförinnan har eliminerat den automatiska amortering på 2 procent per år som en inflation på inflationsmålets 2 procent annars skulle medfört. [Read more…]

Debatten om Riksbankens penningpolitik blir hetare, och även internationell. I ett nytt nummer av Ekonomisk debatt finns flera artiklar om penningpolitiken, nämligen en artikel av mig, en kommentar av Lars Heikensten, en kritik av min analys och mina slutsatser av Fredrik Andersson och Lars Jonung  samt en artikel av Per Jansson. Gnistorna flyger! Nedan finns också en sammanfattning av mitt svar på kritiken från Andersson och Jonung (vilka tycks missta sig på alla punkter) samt en kommentar till Janssons artikel.

Paul Krugman har också de senaste dagarna bidragit till debatten om den svenska penningpoliken och deflationen här (notera uttrycket ”sadomonetarism”),  här och här , och om ”debt deflation” här. Jag har själv kommenterat deflationen och svensk debt deflation här. [Read more…]

[English translation]

Sverige har deflation, dvs. negativ inflation. Enligt SCB var KPI-inflationen i mars minus 0,6 procent. Som vi ser i figuren nedan har KPI-inflationen legat runt noll sedan november 2012  och varit negativ sedan januari 2014. Inflationen mätt med KPIF respektive HIKP var i mars 0 procent respektive -0.4 procent. Vi ser att KPIF- och HIKP-inflationen har haft en nedåtgående trend sedan sommaren 2013. Inflationstakten i Sverige är nu bland de lägsta i världen. Vad beror deflationen på, vad får den för konsekvenser, kan Sverige hamna i en liknande situation som Japan och vad kan man göra åt problemet?

Uppdatering 2014-10-14: Data till och med september 214 ser inte bra ut. [Read more…]

[English translation]

Riksbanken har nyligen överlämnat en redogörelse för penningpolitiken 2013 till riksdagen inför Finansutskottets årliga utvärdering. Redogörelsen är uppenbarligen en tendentiös partsinlaga från direktionsmajoriteten. Den döljer nämligen att Riksbankens egna beräkningar ger minoriteten rätt. [Read more…]

[English translation]

Att låg inflation och deflation ökar skuldbördan är välkänt för många. Under rubriken ”The spectre of eurozone deflation” skriver exempelvis Martin Wolf nyligen i Financial Times: ”While falling prices would improve competitiveness, they would raise the real burden of private and public debt. This might well create another round of financial stresses.” Lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder än förväntat och planerat och ökar därmed skuldbördan. I Sverige har de två senaste årenen inflation på noll lett till att reala skulder  på två år ökat med 40 000 kr för varje lånad miljon, jämfört med om inflationen hade legat på inflationsmålets 2 procent. Men är detta känt och förstått i Riksbanken?  På presskonferensen den 28 november efter publiceringen av Riksbankens stabilitetsrapport  fick riksbankschefen Stefan Ingves en direkt fråga, om den låga inflationen förvärrade hushållens skuldsättning. Vad svarade han?  [Read more…]

[English translation.]

I en debattartikel i DN den 16 mars, ”Felsyn att Riksbanken bara fokuserar på bostadsbubbla”, upprepar direktionsledamöterna Per Jansson och Cecilia Skingsley påståendet att Riksbanken inte åsidosätter sitt mandat. Detta trots att den för en politik som med högre styrränta resulterat i en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimligt långsiktigt hållbar nivå. De hävdar att den högre styrräntan, genom att bromsa bostadspriser och skuldsättning hos hushållen, skulle minska den långsiktiga risken för en framtida kris och åtföljande sämre makroekonomiska utveckling. Men de är märkligt nog tysta om att Riksbankens egen skattning visar att styrräntan inte har någon långsiktigt effekt på skuldsättningen. Därmed faller deras resonemang, och slutsatsen att Riksbanken åsidosätter sitt mandat kvarstår.  [Read more…]