[English]
När styrräntan nått sin nedre gräns (som inte nödvändigtvis är noll utan kanske minus 0,25 eller minus 0,50 procent) finns det förutom räntebanan flera s.k. okonventionella medel att vid behov bedriva mer expansiv penningpolitik, som värdepappersköp (balansräkningspolitik) och växelkurspolitik. Eftersom inflationen legat runt noll under flera år och arbetslösheten är mycket hög kan sådana okonventionella medel mycket väl behövas i Sverige för att Riksbanken ska kunna uppfylla sitt mandat att stabilisera både inflationen runt inflationsmålet och resursutnyttjandet runt en långsiktigt hållbar nivå.

Den tjeckiska nationalbanken har gjort nya erfarenheter som är relevanta i detta sammanhang. Den tjeckiska nationalbanken har, i en situation med bindande nedre gräns för styrräntan, det senaste året gjort ett av allt att döma lyckat penningpolitiskt experiment genom att depreciera den tjeckiska valutan och införa ett växelkursgolv för att på så sätt bättre uppfylla sitt inflationsmål och stimulera den tjeckiska ekonomin ut ur sin långa recession.  [Read more…]

Uppdatering 2014-11-19:                                                                                                    [English]
Vid en närmare granskning visar sig Anderssons och Jonungs annorlunda resultat bero på ett elementärt ekonometriskt fel. Se detta senare inlägg.

Lars Jonung har som bekant upprepade gånger i svepande ordalag kritiserat min beräkning av den ökade genomsnittliga arbetslöshet som orsakats av att genomsnittlig inflation i Sverige legat betydligt under målet. Varje gång har jag svarat och visat och påtalat att han tycks ha fel på alla punkter, senast i detta inlägg och i SvD. Nu har Fredrik Andersson och Jonung skrivit en lång uppsats med en rad regressioner som påstås visa att mitt resultat inte håller. Jonung har kommit med en ny upprepning av tidigare påståenden i SvD. Anderssons och Jonungs idé är att mot vedertagen praxis vid liknande beräkningar och trots ekonometriska problem med överlappande data använda den årliga inflationen istället för kvartalsinflationen. De ekvationer vars parametrar Andersson och Jonung försöker skatta visar sig dock vid en närmare granskning vara felspecificerade och stämmer inte med data. När jag korrigerar detta och gör nya beräkningar med användande av den årliga inflationen bekräftar även dessa mitt resultat. Mina beräkningar är således mycket robusta. På nytt tycks Jonung ha fel på alla punkter.   [Read more…]