Greklands BNP har sen 2009 fallit med mer än 25 procent och mycket beroende på detta har statsskulden ökat till 175 procent av BNP. Att skulden inte kan betalas har varit uppenbart länge, men snarare än att acceptera detta och försöka hantera situationen på ett konstruktivt sätt förefaller förhandlingsläget tämligen låst. Något desperat har Grekland lyft frågan om krigsskadestånd, vilket den tyska regeringen avfärdat som dumheter. Oavsett de grekiska kravens juridiska legitimitet är dock frågan om inte krigsskadestånden är den väg ur den grekiska krisen som euro-zonen letat efter. [Read more…]
Tankar om de nationella proven
2015-03-30 av 39 kommentarer
Nyligen befann jag mig i ett sammanhang där utformningen av skolans nationella prov diskuterades. Detta var ett utmärkt tillfälle att samla tankarna i kort punktform och naturligtvis bör även Ekonomistas läsare få ta del av dessa.
[Read more…]
Skattefusket i Grekland
2015-03-04 av 7 kommentarer
Att Grekland har problem med sin skatteuppbörd är välkänt. Däremot ligger det i sakens natur att det svårt att veta hur stora dessa problem egentligen är. Av en slump råkade jag stöta på en uppsats som undersöker frågan genom att jämföra kvoten mellan grekiska hushålls lånekostnader och deras rapporterade inkomst. Resultaten hade fått den svenska Riksbanken och Finansinspektionen att ordna krismöten om amorteringskrav och lånetak. I Grekland vore det emellertid bättre att ge sig på kvotens nämnare och försöka höja den officiellt rapporterade inkomsten. [Read more…]
Utan skatt, inget avdrag
2015-02-11 av 22 kommentarer
Anledningen till att ränteutgifter är avdragsgilla är att kapitalinkomster beskattas. När dagens avdragsrätt infördes var skatten på kapitalinkomster 30 procent och genom att tillåta avdrag på 30 procent av räntekostnaderna skapades symmetri: den som betalar räntekostnader på 100 kronor för att göra en investering som ger 100 kronor i avkastning har inte tjänat några pengar och bör därför inte heller betala skatt på kapitalinkomsterna. Eftersom skatten på kapitalinkomster för privatpersoner gradvis har sänkts, finns det emellertid anledning fråga sig hur sammanhängande och logiskt dagens system för kapitalbeskattning egentligen är. [Read more…]
Skiljer nationalekonomer på betalningsvilja och nytta?
2015-01-26 av 13 kommentarer
Efter att ha läst Greg Mankiws storsäljande lärobok i nationalekonomi undrar Nina Björk om nationalekonomer missat att människors betalningsvilja beror på deras betalningsförmåga. Hennes undran beror på att nationalekonomer förefaller likställa betalningsviljan med den nytta individen får av något. Som alltid när kulturskribenter diskuterar nationalekonomi blev detta ett samtalsämne vid nationalekonomernas lunchbord. ”Björk har missuppfattat” och ”vi likställer inte alls betalningsvilja med nytta”, var den vanligaste responsen. Trots att detta till viss del är sant så vill jag ändå hävda att Björk har en poäng. [Read more…]
Maskinerna och arbetskraftens minskade inkomstandel
2014-12-30 av 24 kommentarer
”Vad ska alla jobba med när maskiner och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter?”, är en fråga nationalekonomer brukar småle åt. ”Det är svårt att sia om, men arbetsuppgifter kommer alltid att finnas så det ska nog lösa sig”, lyder standardsvaret. Svaret är med stor sannolikhet sant — något kommer folk att göra — men också undanglidande. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en tilltagande robotisering är dock för viktiga och intressanta för att glida undan. [Read more…]
Motsägelsefullt om nationella prov
2014-12-02 av 15 kommentarer
Skolans nationella prov kan ha två huvudsyften: att formativt stödja det pedagogiska arbetet eller att vara ett summativt utvärderingsinstrument av skolans verksamhet. Tyvärr är dessa syften är svåra att förena och när utbildningsminister Gustav Fridolin drar upp riktlinjerna för de nationella provens framtida roll i skolan är det svårt att se vilket ben han egentligen står på. Risken är därför stor att proven inte kommer att fungera väl för något av deras möjliga syften.
[Read more…]
När rika barn möter fattiga
2014-11-21 av 17 kommentarer
Att människor från olika grupper och samhällsklasser umgås kan öka förståelsen för andras villkor. Sådan förståelse kan i bästa fall bidra till ett mer tolerant och kanske generösare samhällsklimat. Eftersom barn sannolikt är mer påverkbara än vuxna är detta en anledning till att socialt blandade skolor ofta ses som ett mål i sig. Att blandade skolor har sådana positiva effekter är dock inte självklart; en möjlighet är att dylika erfarenheter inte påverkar oss alls, en annan att man faktiskt lär sig tycka illa om den andra gruppen genom att umgås med den. Eftersom skolors elevsammansättning inte är slumpartad är frågan hur den påverkar attityder och beteenden svårbesvarad, men på ett seminarium häromveckan gjorde Gautam Rao ett seriöst försök.
[Read more…]
Vad bör staten göra?
2014-11-07 av 13 kommentarer
Det finns en bred uppslutning kring tanken att staten bör stödja grundläggande forskning. Osäkerheten kring vad sådan forskning kommer att leda till är definitionsmässigt stor och forskningen har tydliga inslag av att vara en kollektiv nyttighet med stora externa effekter. Detta gör att prissättningen inte fungerar och att verksamheten svårligen låter sig kommersialiseras. En nästan lika stor enighet finns kring tanken att den praktiska tillämpningen av forskningens resultat därefter bäst överlåts på kommersiella aktörer verksamma på en marknad som bättre än staten förmår gallra ut förlorare och satsa resurser på potentiella vinnare. I boken The Entreprenurial State ifrågasätter dock ekonomen Mariana Mazzucato den skepsis mot en mer aktiv statlig innovations- och industripolitik som präglar både den politiska debatten i stort och nationalekonomin som vetenskap.
[Read more…]
Många vägar att minska skattekilarnas betydelse
2014-10-03 av Kommentera
I sin intressanta diskussion om Ekonomistas valmanifest knyter Paul Klein och Conny Olofsson med rätta an till forskningen om optimal beskattning. När arbete men inte fritid och hushållsarbete kan beskattas uppstår en välfärdsförlust som kan minskas genom att mildra beskattningen av exempelvis hushållstjänster som man själv lätt kan utföra. Detta är också ett av motiven bakom främst RUT-avdraget men Paul och Connys inlägg visar att diskussionen kan föras i mer allmänna termer. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer