Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Detta är ett gästinlägg av Carl B. Hamilton, f.d. professor i internationell ekonomi, mångårig riksdagsledamot (L), och idag särskild rådgivare till EU-kommissionens handelsdirektorat.
I handelsstatistiken kan ingen effekt avläsas av Trumps protektionistiska ideologi och bombastiska vallöften om höjda tullar. Tvärtom har importen till USA ökat med en procent under Trumps första halvår. Men vad händer sedan?
Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Hans Lind.
I bland annat tidskriften Fronesis temanummer om nationalekonomi och nationalekonomer (nr 54-55, 2016) finns i flera uppsatser ett argumentationsmönster som förenklat kan beskrivas på följande sätt:
En observation: Mainstream-nationalekonomer kunde inte förutsäga den senaste finanskrisen.
Tes 1: En bra teori ska kunna förutsäga utvecklingen.
Tes 2: Mainstream-nationalekonomer använder den etablerade ekonomiska teorin.
Slutsats 1: Alltså är den etablerade ekonomiska teorin en dålig ekonomisk teori
Slutsats 2: Alltså är det viktigt att det utvecklas nya (heterodoxa) teorier som kan ersätta den etablerade ekonomiska teorin.
Det går att kritisera flera steg i denna argumentation.
Sveriges samlade rikedomar kan mätas i nationalförmögenheten, dvs alla tillgångar minus skulder som ägs av hushåll, företag och offentlig sektor i vårt land. Nyligen presenterade SCB ny statistik över nationalförmögenheten sedan 1980, en statistik som EU beslutat ska finnas i alla medlemsländer som komplement till den redan existerande inkomststatistiken. I detta inlägg kopplas dessa nya siffror samman med en tidigare konstruerad historisk databas över nationalförmögenheten. Siffrorna visar att kapitalets storlek i förhållande till de samlade inkomsternas är större idag än det någonsin varit, att värdetillväxten främst återfinns i privat sektor. [Read more…]
Att korruption är ett centralt problem framförallt i många utvecklingsländer är alla överens om. Hur korruption bäst bekämpas finns det dock mycket delade meningar om. Härom året blev det stor uppståndelse när Kaushik Basu, chefsekonom på Världsbanken och vid tidpunkten Cheif Economic Advisor till indiska regeringen, föreslog att man i vissa situationer skulle legalisera givandet av mutor (men inte att ta emot mutor). [Read more…]
Min replik på DN Debatt den 19 juni:
Riksbanken motsätter sig regeringens förslag att banken ska avveckla en del av valutareserven. Men dagens ordning, att Riksbanken har rätt att låna upp valuta och öka statsskulden utan att regering och riksdag kan motsätta sig det, är minst sagt otillfredsställande ur demokratisk synpunkt. [Read more…]
Detta är ett remissvar av Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm, på Riksbankens förslag om målvariabel och variationsband. English
Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken. [Read more…]
Varför är vissa länder så mycket rikare än andra? Denna fråga ger Hannes Malmberg sig i kast med i den avhandling han lade fram för en dryg vecka sedan. Ett sätt att besvara frågan är att göra en slags bokföringsövning och räkna ut hur mycket ett lands resurser — dess kapital och humankapital — kan förklara av skillnaderna. Standardsvaret på den frågan är ”mycket lite”. Huvuddelen av skillnaderna mellan länderna förklaras av en restpost som brukar kallas ”total faktorproduktivitet” (79% när Malmberg räknar på saken). Rika länder producerar alltså mer med samma insatsvaror, men vad denna restpost egentligen består av är något höljt i dunkel. [Read more…]
Varje år undandras kanske miljarder kronor i skatt i Sverige. En del av denna skatteflykt är förknippad med att rika svenskar gömmer sitt kapital i utländska skatteparadis. Skatteverkets insatser för att komma åt denna skatteflykt har varit blygsamma, till stor del beroende på svårigheten att finna information om de individer som gömmer kapital. Men om fokus istället skiftas till bankerna i Sverige, och nya lagar som hotar om mycket höga böter eller rentav indragen rätt att verka som bank i Sverige ifall bevis hittas för att de bidragit till skatteflykt, så blir läget ett annat. Kanske är det detta som krävs för att vi ska komma åt skatteflykten ut ur landet? [Read more…]
Barnkultur och politik är två samhällsfenomen som sällan möts, eller hur är det med den saken? Välkänt är att vi som växte upp på 1970-talet fick i oss en hel del politik i tv-programmen på “Halv sex” eller olika barnskivor och barnteatrar. Men tills alldeles nyligen var jag ovetande om att även mina tecknade seriealbum med ett gäng glada, harmlösa blå figurer, tre äpplen höga, också verkar ha velat indoktrinera mig. [Read more…]
På senare tid har det varit ovanligt många utspel i skolvalsdebatten. Exempelvis vill SSU låta socioekonomiska faktorer bestämma elevplacering och Skolkommissionen vill lotta ut platser i skolor med högt söktryck. Debatten är viktig eftersom klyftorna mellan de svenska skolorna växer och elevsammansättningen inom varje skola blir allt homogenare. I detta gästinlägg presenterar och diskuterar Tommy Andersson, professor vid Lunds universitet och styrelseledamot i Society for Economic Design, vad forskningen säger om grundprinciperna för elevplacering. [Read more…]
Det finns spelmarknader i politiska utfall och bland de populäraste just nu handlar om det amerikanska presidentvalet. Dessa marknader har visat sig … [Läs vidare]
Den ekonomiska nedgången till följd av Coronakrisens nedstängningar är dramatisk enligt SCBs senaste prognoser för andra kvartalet 2020. Men … [Läs vidare]
När jag uppgraderade till den senaste versionen av ett visst fotbollsspel räknade jag kallt med att den gamla versionen skulle förlora sin tjusning. … [Läs vidare]
I detta gästinlägg ifrågasätter Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Uppsala Center for Labor Studies vid Uppsala universitet, kampanjen "Din … [Läs vidare]
I Tennessee i slutet av 1980-talet genomfördes ett storskaligt skolexperiment, STAR-projektet, där elever och lärare slumpades till klasser med olika … [Läs vidare]
Ekonomistas
Senaste kommentarer