Varför är rika länder rika?

Varför är vissa länder så mycket rikare än andra? Denna fråga ger Hannes Malmberg sig i kast med i den avhandling han lade fram för en dryg vecka sedan. Ett sätt att besvara frågan är att göra en slags bokföringsövning och räkna ut hur mycket ett lands resurser — dess kapital och humankapital — kan förklara av skillnaderna. Standardsvaret på den frågan är ”mycket lite”. Huvuddelen av skillnaderna mellan länderna förklaras av en restpost som brukar kallas ”total faktorproduktivitet” (79% när Malmberg räknar på saken). Rika länder producerar alltså mer med samma insatsvaror, men vad denna restpost egentligen består av är något höljt i dunkel.

När man gör denna traditionella räkneövning mäter man värdet av kapital och humankapital med dess marknadspriser, dvs kapitalavkastningen och löner. Malmberg påpekar dock att detta inte är korrekt. Lönen för t ex en programmerare beror inte bara på programmerarnas produktivitet, utan också på tillgången på programmerare (om inte arbetstagare med olika färdigheter är helt utbytbara). I rika länder är det relativt gott om högkvalificerad arbetskraft, och lönen kommer därför vara relativt låg. Värderar man högkvalificerad arbetskraft utifrån lönen, kommer man därmed underskatta dess betydelse för varför rika länder är rika.

Malmberg påpekar inte bara detta, utan använder ett påhittigt och elegant sätt att värdera kapital och humankapital utifrån handelsflöden. Länder tenderar att exportera sådant de kan producera billigare än annat. I rika länder är högutbildad arbetskraft relativt billig och rika länder exporterar därmed relativt sofistikerade varor. Utifrån detta kan Malmberg backa ut mer rättvisande faktorpriser och göra om den traditionella bokföringskalkylen, vilket ger helt andra resultat. Restposten total faktorproduktivitet blir betydligt mindre, den sjunker från att förklara 79% till att bara förklara 26% av skillnaderna mellan länder. I stället verkar skillnader i humankapital spela en avgörande roll — cirka 65% av inkomstskillnaderna mellan länder kan förklaras av ländernas olika tillgång på humankapital.

När Malmberg först berättade om sina resultat så anklagade jag honom skämtsamt för att ha blivit humankapitalrasist. Rika länder är rika för att människorna helt enkelt är bättre utbildade och har bättre färdigheter. (Han vet att jag vet att han är så lite rasist än människa kan vara, men för att undvika missförstånd vill jag även upplysa läsekretsen om detta.) Det visade sig dock att jag var lite väl snabb med skämtsamheterna i lunchrummet. Gränsen mellan vad som betraktas som ”humankapital” respektive ”teknologi” är allt annat än glasklar. Malmbergs resultat kan även tolkas som att rika länder är rika för att de har en produktionsteknologi som gör högutbildade mer produktiva. Därmed är vi nästan tillbaka i den stora svarta lådan ”total faktorproduktivitet”, men nu vi vet i alla fall lite mer om innehållet i lådan: det handlar inte om att alla är mer produktiva i rika länder, utan att det framförallt är den kvalificerade arbetskraften som är det.

Förutom det kapitel jag sammanfattar ovan består Malmbergs tjocka avhandling av tre ytterligare läsvärda kapitel. Tyvärr innebär Malmbergs disputation att vi inte längre kommer vara kollegor här på IIES, för Malmberg korsar nu Atlanten för att spendera ett år på Stanford och därefter slå ner bopålarna i traditionella svenska utvandrarbygder, Minnesota.

Comments

  1. Bör man inte göra denna analys ur ett historiskt perspektiv? Den här analysen svarar bara på frågan om hur rika länder behåller (och ökar) sin rikedom idag. Men historiskt har det varit andra faktorer som industrialisering och kolonialism. Det går så klart inte att dra alla länder över en kam, alla blev rika på sitt sätt, men att västerländska länder ökade sitt välstånd genom slavhandel och industri är det ingen fråga om. Eller hur?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s