Slopad PPM kan bli ytterligare ett slag mot dagens unga

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfvén vill skrota premiepensionssystemet, PPM, och föra över pengarna till den allmänna inkomstpensionen för att minska risken för att “bromsen” slår till. Men ett sådant förslag skulle i praktiken innebära en kraftfull omfördelning mellan generationer. Likt avskaffandet av förmögenhetsskatten, den proportionella fastighetsskatten, de riktade sänkningarna av skatten på pensionsinkomster, gynnas den äldre generationen ännu en gång på bekostnad av dagens unga.

[Read more…]

Riksbanken har fel om skuldsättningen – högre ränta ökar skuldkvoten (inte minskar)

[English translation.]

Riksbanken har under de senaste åren fört en penningpolitik som lett till betydligt lägre inflation än inflationsmålet och onödigt hög arbetslöshet. Denna politik har under senare tid motiverats med att en lägre ränta skulle öka hushållens skuldkvot (skuld i förhållande till disponibel inkomst) och därmed risker förenade med denna skuldsättning. Men Riksbanken har hittills inte presenterat någon analys av hur penningpolitiken och räntan påverkar skuldsättningen. Den har bara tagit för givet att en högre ränta leder till en lägre skuldkvot än en lägre ränta.

Är det verkligen så att en högre styrränta leder till en lägre skuldkvot? Denna fråga har jag analyserat i en uppsats med titeln ” ’Leaning against the wind’ increases (not reduces) the household debt-to-GDP ratio”. Analysen visar att en högre ränta ger högre skuldkvot, inte lägre. Detta resultat förvånar kanske somliga, åtminstone lär det göra det på Riksbanken, där man uppenbarligen har gjort ett teckenfel i sina antaganden. Resultatet är dock ganska lätt att förstå när man tänker igenom hur skuldstock, BNP och inflation påverkas av en ränteförändring. [Read more…]

Det reala reformutrymmet

I en kommentar till regeringens skattepolitik kritiserar Lars Calmfors hur begreppet ”reformutrymme” används. Poängen han gör är lika enkel som viktig: när ekonomin växer så ökar statens intäkter men även de faktiska kostnaderna för att bedriva offentlig verksamhet. Att hålla utgifterna konstanta, även i reala termer, innebär i praktiken besparingar eftersom bland annat reallöner tenderar att öka när ekonomin växer. Att detta har stor betydelse inom exempelvis skolans område illustreras i figuren nedan. [Read more…]

Flash! Barn är begränsat rationella!

Ett fenomen som slagit mig är att den åldersrekommendation som ofta anges för leksaker tenderar att vara för högt satt. Ta till exempel roboten Lego Creator 31007. Det åldersspann som anges på paketet är 7-12 år, trots att jag av egen erfarenhet vet att många fyraåringar både klarar av att bygga och har behållning av att leka med denna robot. En tänkbar anledning till denna åldersinflation är att leksakstillverkarna inte vill reta upp ängsliga föräldrar som kan klaga för att deras barn inte klarade av att bygga roboten trots att de uppnått den rekommenderade åldern eller för att roboten ser för aggressiv ut. [Read more…]

Varför amorterar vi allt mindre?

Bostadspriserna har stigit rejält de senaste 20 åren. Prisuppgången kan bland annat förklaras av ett nytt och (förhoppningsvis) bestående lägre ränteläge, avskaffad förmögenhets- och fastighetsskatt och litet byggande. En del av ökningen kan dock också hänga ihop med att svenskarna amorterar allt mindre. Enligt Finansinspektionen har andelen amorteringsfria lån ökat från 63 till 71 procent sedan 2007, men gissningsvis har denna utveckling pågått mycket längre än så. [Read more…]

Harry Flam: Riksbanken — en stat i staten?

Det här är ett gästinlägg av Harry Flam som är särskild utredare och professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Storleken på Riksbankens valutareserv har varit en källa till motsättningar, bl.a. mellan finansdepartementet och Riksgälden å ena sidan och Riksbanken å den andra samt även inom riksbanksledningen. De senaste åren har banken förstärkt valutareserven med motsvarande 200 miljarder kronor, vilket kostar skattebetalarna ca en halv miljard kronor per år. Idag bestämmer Riksbanken självständigt valutareservens storlek. [Read more…]

Slarviga slag mot Slagen Dam

Det här är ett gästinlägg av Olle Folke, forskare i statsvetenskap vid Columbia University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Petra Ornstein, doktorand i statistik vid Uppsala universitet och Johanna Rickne, forskare i nationalekonomi vid IFN. Uppdatering 2013-08-26: Bo Rothstein bemöter inlägget i kommentarstråden (länk).

Att bli utsatt för våld kan ge både fysiska och psykiska skador och att förebygga våld är en viktig samhällsfråga. De årliga telefonundersökningarna från Brottsförebyggande rådet har visat att den mest våldsutsatta gruppen i samhället är unga män som utsätts för våld av främlingar och på offentliga platser. Den näst mest våldsutsatta gruppen är unga kvinnor. De utsätts främst för våld i sitt eget hem och av nuvarande eller före detta partners. [Read more…]

Faran med tidiga ställningstaganden

I brist på andra brännande frågor väcktes igår frågan om rösträttsåldern inte borde sänkas till 16 år. Argumentet som framförs är att dagens 16-åringar är kapabla och mogna nog att ta det ansvar rösträtten innebär. Det är också frågan om ansvar, kompetens och mognad som dominerar de överlag kritiska kommentarerna till förslaget. Ett annat perspektiv på frågan lyfts i studie av Sendhil Mullainathan och Ebonya Washington som för några år sedan fann att det faktum att man lagt sin röst på en kandidat gjorde en mer positivt inställd till denna i framtiden. [Read more…]

Robert W. Fogel, 1926–2013

Som tidigare meddelats har den amerikanske ekonomhistorikern Robert W Fogel gått bort vid 86 års ålder. Fogel var fram till sin död verksam vid University of Chicago, där han arbetat sedan 1960-talet. Fogel arbetade med en rad frågor, bland annat slaveriets ekonomi, järnvägsutbyggnadens betydelse och på senare år demografisk utveckling, och belönades 1993 med Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. [Read more…]

Tärande och närande näringsliv

Nationalekonomer brukar ofta betona de positiva sidorna av konkurrens. Konkurrens kan leda till effektiv resursfördelning och skapa ett innovationstryck att utveckla bättre och billigare produkter. Har man läst mer än enstaka blogginlägg om nationalekonomi vet man dock att det krävs en hel del för att detta ska gälla. Utan väldefinierade äganderätter och fungerande rättskipning kan konkurrens i stället vara en ytterligt destruktiv kraft, som till exempel när rivaliserande rövarband konkurrerar om att exploatera varandra. Men även med dessa institutioner på plats kan till exempel informationsproblem och externaliteter begränsa marknaders välgörande kraft. Är koldioxidutsläpp inte rätt prissatta kommer både konsumtion och innovationer bli snedvridna — vi kommer köra och flyga för mycket och företag kommer i alltför stor utsträckning konkurrera om annat än att utveckla de mest bränslesnåla bilarna och flygplanen. [Read more…]