I maj 1927 hade den tyske riksbankchefen Hjalmar Schacht fått nog. Det var dags att göra något åt den snabbt växande aktieprisbubblan. Aktieindex hade trots allt stigit med otroliga 200 procent på ett par år och en så kraftig ökning kunde knappast vara realekonomiskt motiverad. Schacht valde att kräva kraftigt ökade säkerheter på bankernas utlåning till aktieköp och aktieindex föll som en sten. Tyvärr föll även investeringarna och den tyska ekonomin skickades ner i djup recession. [Read more…]
Fem år efter finanskrisen: Är Keynes tillbaka för att stanna?
2013-09-12 av 14 kommentarer
På söndag är det fem år sedan banken Lehman Brothers gick i konkurs och finanskrisen var ett faktum. Sedan dess har världsekonomin åkt berg- och dalbana. Att säga att krisen tog ekonomkåren på sängen är en underdrift. Från vissa håll hävdades det till och med att finanskrisen var ekonomernas fel medan de mer vänligt sinnade nöjde sig med att konstatera att ekonomerna helt enkelt inte hade någon aning om vad som pågick (läs Chicagoekonomen Raghu Rajans tankar kring detta här. [Read more…]
Ekonomistas presenterar ny ekonomista: Johanna Möllerström
2013-09-11 av 13 kommentarer
Vi är mycket glada att kunna presentera Johanna Möllerström som ny skribent här på Ekonomistas. Johanna disputerade tidigare i år i nationalekonomi vid Harvard med en avhandling som bland annat behandlar frågan om hur kvotering påverkar viljan att samarbeta inom en grupp. Hennes forskning fokuserar huvudsakligen beteendeekonomi och på ekonomiska experiment. Johanna är under 2013-2014 postdoc vid Harvard samt affilierad lektor vid George Mason University.
Förutom sin akademiska karriär har Johanna även på andra sätt visat prov på ett utåtriktat samhällsekonomiskt engagemang. Under åren 1998 till 2006 var hon folkvald politiker (för moderaterna), hon är återkommande krönikör på SvD:s ledarsida, och hon har skrivit böcker för Timbro om privat äganderätt och om feminism och frihet.
Läs gärna mer om och av Johanna på hennes hemsida.
Läsvärt vecka 37, 2013
2013-09-10 av Kommentera
Åsidosätter Riksbanken prisstabilitetsmålet? Vad är i så fall kostnaderna?
2013-09-09 av 24 kommentarer
Vad menas med att ”åsidosätta prisstabilitetsmålet” när Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent? Hur vet man om Riksbanken åsidosätter prisstabilitetsmålet eller inte? Och vad är i så fall kostnaderna av att åsidosätta prisstabilitetsmålet? Kan Riksbanken inte bara ha åsidosatt prisstabilitetsmålet utan i realiteten också ha såväl motarbetat riksdagens och regeringens mål om hög sysselsättning som ökat hushållens skuldsättning? [Read more…]
Avdrag, bidrag och subventioner
2013-09-04 av 96 kommentarer
Om man kunde få ett fikabidrag från Statliga fikastödsnämnden motsvarande halva priset för varje kopp kaffe man köper skulle nog ingen tveka om att kalla detta för en subvention. Byt ut kaffe mot läxhjälp, Fikastödsnämnden mot Skatteverket, skicka utbetalningen till producenten snarare än konsumenten och kalla bidraget för avdrag, så blir förvirringen total. Vem som står för halva fikakostnaden framstår plötsligt som oklart. Frågan är därför om det går att säga något mer principiellt om vad som faktiskt är en subvention? [Read more…]
Vad rock’n’roll kan lära oss om ojämlikhet
2013-09-03 av 21 kommentarer
Igår avgick den amerikanske ekonomiprofessorn Alan Krueger från president Obamas inflytelserika ekonomiska råd, Council of Economic Advisers. Förutom att han är en av USA:s mest framträdande arbetsmarknadsekonomer har Krueger blivit en allt högljuddare kritiker av den ökade ekonomiska ojämlikheten i USA. Tidigare i somras höll han ett anförande där han sammanfattade sin syn på samhällsutvecklingen, ojämlikheten och hur rock’n’roll kan hjälpa oss förstå varför klyftorna ökar. [Read more…]
Facit för penningpolitiken: För låg inflation, för hög arbetslöshet och något högre (inte lägre) skuldkvot
2013-09-02 av 53 kommentarer
Sammantaget har Riksbanken fört en politik som lett till alldeles för låg inflation, alldeles för hög arbetslöshet och något högre skuldkvot jämfört med om räntan fått ligga kvar på 0,25 procent från sommaren 2010. Det är inget bra facit. [English translation.]
Inflationen i Sverige är sedan mer än ett år långt under målet och arbetslösheten ligger högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Måluppfyllelsen för penningpolitiken är således dålig.
En naturlig fråga i ljuset av den dåliga måluppfyllelsen är om penningpolitiken hade kunnat bedrivas på ett annat sätt så att måluppfyllelsen hade blivit bättre. Hur hade måluppfyllelsen kunnat bli med en annan mer expansiv penningpolitik de senaste åren? Denna fråga kan besvaras med en s.k. kontrafaktisk analys med hjälp av Riksbankens modell Ramses.
Betygens stabila ökning
2013-08-31 av 10 kommentarer
Den första grundskoleklassen som fått betyg enligt ny betygsskala och nya betygskriterier gick i början av sommaren ut nian. Betygen har nu ställts samman och i en kommentar anser Skolverket det vara positivt att betygen är stabila trots ett nytt betygssystem. Två kommentarer till detta: eftersom betygen sätts enligt nya kriterier är det inte alls självklart att de borde ligga på samma nivå som förra året. Ett sådant resonemang för istället tankarna till ett relativt betygssystem. För det andra är det enda som kan sägas vara stabilt att betygen ökar, vilket framgår av figuren. [Read more…]
Nya milleniemål till 2030
2013-08-30 av 4 kommentarer
År 2000 presenterade FN ett antal ambitiösa målsättningar för arbetet att bekämpa fattigdom i världen. Dessa så kallade milleniemål (Millenium Development Goals, MDGs) anger i åtta punkter vad man hoppas uppnå till 2015. Man kan säga mycket om denna typ av breda mål men de har utan tvekan skapat ett visst fokus på enkla mått att arbeta mot. Målet att halvera andelen absolut fattiga från 47 procent 1990 uppnåddes redan 2010 (då andelen var 22 procent) och inom områden som att sänka spädbarns dödlighet och bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar har också stora framsteg gjorts. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer