Förskolan, Alliansen och Heckman

Igår, på ett möte på förskolan Midgård, utlovade Jan Björklund en mängd åtgärder för att stärka det pedagogiska inslaget i förskolan.  Ny läroplan, kunskapslyft för förskolelärare och förskolan som en egen skolform var några av de förslag som höstbudgeten enligt utsago kommer att innehålla.

Nobelpristagaren Jim Heckman har under en längre tid tryckt på vikten av tidig utbildning. Den empiriska evidens som Heckman hänvisar till är randomiserade experiment utförda i USA där barn från svaga miljöer har randomiserats in i högkvalititiv förskola. Dessa studier visar långsiktiga positivia effekter. Heckam har även fått stöd i denna uppfattning av neurologer och beteendevetare. Tillsammans visar de att

  • Gener och erfarenheter formar hjärnans arkitektur och hur individen utvecklar kompetenser och färdigheter
  • Vi utvecklar kunskaper och färdigheter i en hierarkisk kumulativ process där senare färdigheter bygger på den grund som utvecklats tidigare
  • Individens kognitiva, språkliga, sociala och emotionella kompetenser är beroende av varandra och formas under barndomen. De påverkar alla produktiviteten som vuxen
  • Humankapital kan utvecklas hela livet, men fundamentet formas i förutsägbara sekvenser under ”känsliga perioder” då individen är särskilt formbar och receptiv, t ex i väldigt ung ålder

Kort sagt, lär man sig mycket som ung kommer man också kunna tillgodose sig utbildning även som äldre.

Så långt är allt bra. Frågan är dock om resultaten från de amerikanska experimenten kan överföras till Sverige som ju har en universiell förskola som inte enbart riktas till barn från riktigt svaga grupper? För några år sedan kom en Kanadensisk studie som visade på negativa hälsoeffekter för både barn och vuxna att utbyggnaden av universiell barnomsorg i Quebec. Min misstanke är att dessa negativa effekter främst berodde på dålig kvalitet i barnomsorgen i samband med den enorma expansionen som ägde rum, men sanningen är att vi vet väldigt litet om vilka effekter svensk förskola, speciellt i sin nuvarande form, har på barns hälsa och framtida utveckling.

Det finns flera metodproblem för den forskare som ska utvärdera effekter av förskola. För det första så är det inte slumpmässigt vilka barn som går i förskola och faktorer som påverkar detta har sannolikt också effekter på själva utfallen. I detta problem kan forskaren få hjälp av Reformen ”Maxtaxa och allmän förskola mm”. För det andra saknas bra data både på vilka barn som faktiskt går i förskola samt bra data på utfall. Det är min uppmaning till Jan Björklund och hans allianskamrater att i samband med höstbudgeten också avsätta en slant för att säkerställa insamling av uppgifter både på vilka barn som deltar i förskolan samt diverse test-resultat och hälsostatus redan på ett tidigt stadium.

Comments

  1. pontus says:

    NYC, med Roland Fryer som kapten, har ju gått väldigt långt i att avsiktligt designa randomiserade experiment med riktiga elever i tidig ålder. Det är helt klart en positiv utveckling!

  2. David Rosenlund says:

    Det vore bra med en grundlig undersökning av förskolans konsekvenser, för det är många åsikter i frågan som vädras ”där ute” som verkar vara gripna ur luften. Men det måste, precis som du säger, vara svårt att dra generella slutsatser om en så brokig verksamhet som den svenska förskolan, liksom det är svårt att göra det om skolan i almänhet.

  3. Anna Sjögren says:

    Innan vi vet så mycket om de tänkta Allians-reformerna på förskolans område kan man fundera över om det mot bakgrund av kunskaperna om barns tidiga lärande finns något vi redan idag kan sia om konsekvenserna av det paket som läggs fram.

    En första spådom är att vårdnadsbidraget sannolikt kommer att utnyttjas av mödrar med svag anknytning till arbetsmarknaden. Om vi ska tro Heckman är det sannolikt dessa mödrars barn som har mest att vinna på högkvalitativ barnomsorg i tidig ålder.

    Dessa barn kommer kanske iallafall att få del av förskolepedagogiken från det att de fyller 3 – det blir ju gratis att ha barnen i förskolan då, just med motiveringen att alla ska ha råd. Om vi tror att förskolans pedagogiska inslag är viktiga för barns framtid, kan vi hoppas att föräldrarna faktiskt vill nyttja den möjligheten.

    Hittills har det inte sagts mycket om den mångfald av barnomsorgsformer man hoppas stimulera med en barnomsorgspeng. Självklart finns det mycket att vinna på att föräldrar får större möjlighet att välja var och hur barn skall vårdas på dagarna. Det kan nog i många fall vara bättre för barn till föräldrar med långa pendlings avstånd att gå på en förskola nära föräldrarnas arbetsplats än att behöva lämnas tidigt och hämtas sent. Dessutom kan ökad mångfald vara betydelsefull för de barn som har särskilt mycket att vinna på att få vistas i mindre barngrupper.

    En intressant fråga är dock i vilken utsträckning barnomsorgspengen blir en möjlighet för familjer att välja bort pedagogisk verksamhet för sina små? Det är förstås avhängigt av vilka kriterier som sätts upp för att nyttja barnomsorgspengen till annat än förskola. Om dessa kriterier vet åtminstone inte jag något i dagsläget. Kan följden bli att de hemmavårdade barnen blir kvar hemma med den mamma som efter några års vårdnadsbidrag visar sig ha svårt att få jobb? Ett intressant alternativ för denna familj kan ju vara att gå samman med några andra familjer och med barnomsorgspengen dra i gång en egen verksamhet. Familjen får ett ekonomiskt tillskott, mamma får sysselsätting och barnen tas om hand. I vissa fall är detta säkert än förträfflig lösning för alla inblandade. I andra fall, kanske barnen hade varit betjänta av den pedagogiska stimulans som förskolan kan erbjuda.

    Om vi någonsin ska få klarhet i hur familjer agerar när förutsättningarna ändras och hur det sedan går för barnen, behövs som Eva påpekar behövs en rejäl satsning på datainsamling.

  4. Tack Pontus, David och Anna för era kommentarer. jag håller med om att det finns allt för många åsikter och allt för lite vetenskaplig evidens när det gäller förskole-frågor.

    En intressant observation i sammanhanget är att Norge, enligt politiken.se, avvecklar vårdnadsbidraget.

  5. Camilo von Greiff says:

    Jag är osäker på om Annas case där föräldrar (läs: mammor) drar igång en egen verksamhet när de inte får arbete vid vårdnadsbidragets slut kan vara en förträfflig lösning ens i vissa fall. Som jag ser det är argumenten för subventionerad barnomsorg dels att öka sysselsättningen (eftersom barn/personal-ration är betydligt högre än ett är det en skalfördel med dagis jämfört med om en förälder är hemma med ett barn) och dels att det möjliggör specialisering av arbetsuppgifter. Den dataspecialiserade föräldern möjliggörs arbete på sitt dataföretag medan personal utbildad för att ta hand om småbarn gör detta.
    Inget av dessa kriterier är uppfyllda i Annas case om inte föräldrarnas verksamhet även omfattar att ta hand om andras barn (i så fall uppfyllande skalfördelskriteriet).

    Jag tycker också valfrihetsargumentet för vårdnadsbidrag väger väldigt lätt mot de två argumenten ovan för subventionerat dagis. Jag är inte ens säker på att varje förälder vet sitt barns bästa, som anförs som argument för vårdnadsbidrag. Vem kan vara helt säker på att det är bättre (eller sämre) för sitt barn att vara hemma än att vara på dagis? Denna osäkerhet för den enskilde föräldern till trots kan det vara en intressant vägledning för både föräldrar policymakare vad forskningen säger om skillnader i utfall för barn som varit hemma vs de som varit på dagis på mer aggregerad nivå. Tror mig ha läst att det inte finns någon konsensus i frågan, någon som känner till någon bra studie?

Trackbacks

  1. […] så vore en bra början vore att underlätta för forskare att utvärdera effekter av förskolan. Jag har sagt det förut med det tål att upprepas. Detta skulle innefatta uppbyggnaden av en databas med information om […]

  2. […] Att förskolan kan ge värdefull stimulans till barn från just sådana miljöer har Eva skrivit om här, här och […]

  3. […] på senare tid har förskolans pedagogiska förtjänster alltmer hamnat i fokus (se Evas inlägg I, II, III). Dessa pedagogiska skäl var emellertid knappast det som låg bakom förskolans snabba […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s