Igår, på ett möte på förskolan Midgård, utlovade Jan Björklund en mängd åtgärder för att stärka det pedagogiska inslaget i förskolan.  Ny läroplan, kunskapslyft för förskolelärare och förskolan som en egen skolform var några av de förslag som höstbudgeten enligt utsago kommer att innehålla.

Nobelpristagaren Jim Heckman har under en längre tid tryckt på vikten av tidig utbildning. Den empiriska evidens som Heckman hänvisar till är randomiserade experiment utförda i USA där barn från svaga miljöer har randomiserats in i högkvalititiv förskola. Dessa studier visar långsiktiga positivia effekter. Heckam har även fått stöd i denna uppfattning av neurologer och beteendevetare. Tillsammans visar de att

• Gener och erfarenheter formar hjärnans arkitektur och hur individen utvecklar kompetenser och färdigheter
• Vi utvecklar kunskaper och färdigheter i en hierarkisk kumulativ process där senare färdigheter bygger på den grund som utvecklats tidigare
• Individens kognitiva, språkliga, sociala och emotionella kompetenser är beroende av varandra och formas under barndomen. De påverkar alla produktiviteten som vuxen
• Humankapital kan utvecklas hela livet, men fundamentet formas i förutsägbara sekvenser under “känsliga perioder” då individen är särskilt formbar och receptiv, t ex i väldigt ung ålder

Kort sagt, lär man sig mycket som ung kommer man också kunna tillgodose sig utbildning även som äldre.

Så långt är allt bra. Frågan är dock om resultaten från de amerikanska experimenten kan överföras till Sverige som ju har en universiell förskola som inte enbart riktas till barn från riktigt svaga grupper? För några år sedan kom en Kanadensisk studie som visade på negativa hälsoeffekter för både barn och vuxna att utbyggnaden av universiell barnomsorg i Quebec. Min misstanke är att dessa negativa effekter främst berodde på dålig kvalitet i barnomsorgen i samband med den enorma expansionen som ägde rum, men sanningen är att vi vet väldigt litet om vilka effekter svensk förskola, speciellt i sin nuvarande form, har på barns hälsa och framtida utveckling.

Det finns flera metodproblem för den forskare som ska utvärdera effekter av förskola. För det första så är det inte slumpmässigt vilka barn som går i förskola och faktorer som påverkar detta har sannolikt också effekter på själva utfallen. I detta problem kan forskaren få hjälp av Reformen “Maxtaxa och allmän förskola mm”. För det andra saknas bra data både på vilka barn som faktiskt går i förskola samt bra data på utfall. Det är min uppmaning till Jan Björklund och hans allianskamrater att i samband med höstbudgeten också avsätta en slant för att säkerställa insamling av uppgifter både på vilka barn som deltar i förskolan samt diverse test-resultat och hälsostatus redan på ett tidigt stadium.