En stereotyp bild av nationalekonomen är att det är en man som sysslar med snäva ekonomiska frågeställningar. Nationalekonomen uppehåller sig framförallt i en teoretisk värld och bryr sig inte så mycket om empiri. Jag vet inte i vilken utsträckning denna stereotypa bild någonsin varit sann, men efter att ha deltagit i den nationella konferensen i Umeå (som Daniel skrev om häromdagen) kan jag konstatera att den definitivt inte stämmer med dagens svenska nationalekonomi. [Read more…]

Vår kunskap om hur det svenska samhället ser ut, hur medborgarna mår eller hur den förda politiken påverkar oss bygger i hög grad på information som forskare hämtat från olika administrativa registerdatabaser som byggts upp inom den offentliga sektorn. Men i takt med att registren byggts ut och deras informationspotential förstärkts har kraven på ett förbättrat integritetsskydd växt sig starkare. Regeringen tillsatte därför en utredning om registerforskningens ramar och i somras blev utredaren Bengt Westerberg färdig. Resultatet heter Unik kunskap genom registerforskning och innehåller, förutom en omfattande översyn av den svenska registerforskningens förutsättningar, ett antal förslag som om de vinner gehör hos politikerna kan utgöra viktiga pusselbitar i byggandet av en stärkt framtida svensk forskningsinfrastruktur. [Read more…]

Det svenska friskolesystemet har under sommaren väckt internationellt intresse. Först ut var den amerikanske ekonomen Ray Fisman som i en artikel i Slate beskrev den svenska erfarenheten av friskolor i mindre smickrande ordalag och som en varning till dem som tror att skolval är vägen framåt för det amerikanska skolsystemet. Fisman har i sin tur bemötts av IFN-ekonomen Tino Sanandaji i en artikel i National Review. Sanandaji är öppen med vissa problem med det svenska regelverket — han och Fisman är till exempel helt överens om att systemet är vidöppet för betygsinflation — men Sanandaji anser att det svenska skolmisslyckandet främst beror på elevcentrerade progressiva pedagogiska metoder. [Read more…]

Dagens Nyheters reporter Kristoffer Öhrstadius har via offentliga källor lyckats baklängesidentifiera PISA-resultaten i matematik för ett antal svenska skolor och deras elever. Han har även lyckats samköra PISA-resultaten mot — tillika offentliga — uppgifter om elevers och skolors resultat på nationella proven och funnit anledning att ifrågasätta PISA-provets pålitlighet. Den tes som drivs är att svenska elever i årskurs 9 är så stressade av att ta nationella prov att de inte orkat bry sig om PISA-provet. Det finns ett antal kommentarer att göra kring detta. [Read more…]

Som tidigare meddelats äger den nationella konferensen i nationalekonomi rum i Umeå 25-26 september 2014. Konferensens huvudarrangör är Nationalekonomiska föreningen och konferensen syftar till att skapa ett rum för nationalekonomer, och andra intresserade av ämnet, att regelbundet mötas. Deadline för call for papers för alla som vill presentera på konferensen att skicka in sin uppsats för bedömning är den 15 maj — alltså imorgon! Alla övriga deltagare kan anmäla sig på konferensens hemsida fram till den 30 juni. [Read more…]

Detta är en lätt redigerad version av en replik även publicerad på DN Debatt.

Det är lätt att hålla med Mats Alvesson när han på DN Debatt skriver att skolans regelverk borde fokusera på resultaten snarare än på vad skolorna gör. Problemen med sådan resultatstyrning är dock många, både på konceptuella och praktiska plan. [Read more…]

I Sverige som på de flesta andra håll i världen försöker skolan styra resurserna mot elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Ett vanligt medel för att uppnå detta är att låta ersättningen till skolorna baseras på diverse socioekonomiska attribut bland eleverna. Alltfler kommuner ersätter även friskolorna enligt samma modell, men det finns även kommuner som betalar ut en skolpeng till friskolor baserat på den genomsnittliga kostnaden för de kommunala skolornas elever (se rapport från Skolverket).¹ Detta kan få mycket märkliga konsekvenser, inte minst då kötid är ett vanligt urvalsinstrument bland fristående skolor.
[Read more…]

Jag bevistade nyligen en presentation av datorernas fantastiska utveckling och hur dagens främsta datorer slår människans hjärna inom allt fler områden, från läkardiagnoser till schack och frågesport på TV. Frågan är om vi i framtiden får acceptera att datorerna är oss vida överlägsna vad gäller både användning och analyser utifrån faktabaserad kunskap. Men vilken blir då universitetens roll när vi inte längre behöver lära ut denna form av kunskap? Svaret, menar vissa, är att lära studenter att generera idéer, alltså uppslag och tankar om saker och sammanhang som ännu inte finns. [Read more…]