Vem gynnas av bredbandsutbyggnad?

Utsikten från min sommarstuga störs numera av en luftburen fiberoptisk kabel. Lyckligtvis är bredband mycket smalare än namnet antyder, så detta innebär en ytterst marginell försämring för min egen del. Däremot har den lilla kabeln i horisonten fått mig att fundera på vilka ekonomiska effekter en tunn tråd kan ha på ett litet samhälle i glesbygden. [Read more…]

Flyktingarna, jobben och den ekonomiska politiken

Det här är ett gästinlägg av Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

På kort sikt är det ett överskuggande problem hur flyktingarna ska tas om hand och få tak över huvudet, men på lite längre sikt är frågan hur de ska komma i arbete. Om flyktingarna blir tillräckligt många kommer det att krävas strukturförändringar i näringslivet för att sysselsättningsgraden ska hållas uppe. Det blir då också viktigt att den ekonomiska politiken underlättar denna strukturförändring. [Read more…]

Låt ECB betala flyktingkrisen

Världsekonomin är i en besvärlig situation sen efter den stora krisen 2008. Tillväxten är svag samtidigt som både privat och offentlig sektor är djupt skuldsatta på de flesta håll. Att få igång tillväxten med hjälp av expansiv penningpolitik verkar inte riktigt fungera och samtidigt förefaller de låga räntorna ha den olyckliga bieffekten att blåsa upp tillgångspriserna. Inte minst är situationen besvärlig i eurozonen. [Read more…]

När blev Sverige rikt? Sveriges nationalförmögenhet under 200 år

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, dvs tillgångar och skulder, vi förfogar över. I vissa sammanhang är rentav sådana ekonomiska stockvariabler nödvändiga. En viktig orsak till fokuseringen på ekonomiska flöden har varit brist på data över stockar, men nu finns en ny databas över Sveriges nationalförmögenhet under de senaste tvåhundra åren som åtminstone för svenskt vidkommande förhoppningsvis kan fördjupa förståelsen för vårt lands välstånd och dess utveckling genom historien. [Read more…]

Vad händer med Kinas ekonomiska tillväxt?

Den senaste tiden har utvecklingen i Kina varit mer i fokus än vanligt (och det vill inte säga lite). De kinesiska börserna har fallit kraftigt sedan juni och Shanghaibörsens fall på 8 procent två dagar i rad häromveckan har placerat utvecklingen bland de stora börskrascherna.  [Read more…]

Gästinlägg: Dags att låna!

I detta gästinlägg argumenterar David Domeij och Tore Ellingsen, båda verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm, för att Sverige på kort sikt bör bryta mot det finanspolitiska ramverk genom att på så sätt nå inflationsmålet. På längre sikt bör ramverket ändrats så att inte statsskulden blir alltför låg. Som bonusmaterial ger författarna även sin förklaring till den globala krisen och förslag till dess lösning.
[Read more…]

Om Grekland i DN

Efter att ha följt Greklandskrisen under lång tid fick jag till slut tummarna loss och skrev en lång artikel om krisen. Skickade den dock till DN snarare än att lägga upp den här. Det går naturligtvis bra att diskutera den här på bloggen som vanligt.

Grekland och skatteintäkterna

Det åtgärdspaket som Grekland igår lämnade till långivarna omfattar bland annat en del förslag för att öka skatteintäkterna. Höjd moms, höjd bolagsskatt och reformer av skattemyndigheterna är några av punkterna. Även om ett mer välfungerande skattesystem vore önskvärt är detta knappast förslag som i sig hanterar den grekiska krisen på vare sig kort eller lång sikt. [Read more…]

Gästinlägg: Vad Grekland behöver

Ett avtal mellan Grekland och dess fordringsägare är fortfarande sannolikt. Vad landet verkligen behöver är emellertid en partiöverskridande överenskommelse om att förändra sina institutioner, en mindre restriktiv finanspolitik och löften om framtida skuldnedskrivningar, skriver Christian Odendahl, chefsekonom på tankesmedjan Centre for European Reform i detta gästinlägg.  [Read more…]

Grekland: Skuldnedskrivning eller grexit?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

När man följer diskussionen i massmedia om Greklands problem får man intrycket att skuldnedskrivning och utträde ur eurosamarbetet är samma sak. Men så är det inte alls. Det handlar om två separata beslut för Grekland. Man kan välja att skriva ner statsskulden, men samtidigt behålla euron som valuta. Man kan också lämna euron, men samtidigt låta bli att skriva ner statskulden. Det finns inga ekonomiska argument för att om man väljer att göra det ena, så måste man samtidigt göra det andra. [Read more…]