Riksbankens nya undersökning av skulderna – missvisande slutsatser, eller medveten desinformation?

English translation.

Riksbanken har i en ny ekonomisk kommentar om hushållens skulder, presenterad med presskonferens och tal av direktionsledamoten Cecilia Skingsley, kommit med till synes dramatiska slutsatser och en till synes stor nyhet, som dessutom fått stort genomslag i media:

  • Skuldproblemet skulle vara mer omfattande och utbrett än vad som varit känt.
  • Hushållen skulle överlag vara högt skuldsatta om man ser till deras inkomster – framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Slutsatserna tål dock inte en närmare granskning. Media och allmänhet har av allt att döma blivit vilseledda.  [Read more…]

Vad vet vi om inkomst- och förmögenhetsfördelning över de senaste 200 åren?

De senaste veckorna har Thomas Pikettys bok ”Capital in the twenty-first century” resulterat i att inkomst och förmögenhetsutveckling uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. Mot denna bakgrund känns det mycket lägligt att Daniel (Waldenström) och jag precis i dagarna avslutat ett nära relaterat arbete om inkomst och förmögenhetsfördelningens historiska utveckling. Resultatet är en artikel med titeln ”Long-Run Trends in the Distribution of Income and Wealth”, skrivet som ett kapitel för Handbook of Income Distribution, Volume 2, (North-Holland) som redigeras av Tony Atkinson och Francois Bourguignon och som publiceras senare i år. Kapitlet kan dock läsas i en Working Paper version här redan nu. [Read more…]

Hur robust är beräkningen av den högre arbetslösheten?

Under perioden 1997-2011 blev den genomsnittliga KPI-inflationen i Sverige 1,4 procent, dvs. 0,6 procentenheter lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. (Fram till och med mars 2014 är genomsnittet ännu lägre, nämligen 1,3 procent.) I en uppsats, som kommer att publiceras i American Economic Journal: Macroeconomics, hävdar jag att detta medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under denna period blivit 0,8 procentenheter högre, motsvarande 38 000 fler arbetslösa, jämfört med om genomsnittlig inflation hade legat på målet. Detta resultat har blivit mycket omtalat och även blivit ifrågasatt, senast av Andersson och Jonung i Ekonomisk debatt. Frågan är, hur robust och pålitligt är resultatet?  [Read more…]

Fed och Riksbanken om låg inflation och ökad skuldbörda: en jämförelse

[English translation.]

Centralbanker världen över vet att ett av problemen med för låg inflation och deflation är att den ökar skuldbördan. Det är ett problem som redan Irving Fisher skrev om 1933. Men denna insikt tycks märkligt nog saknas i Riksbanken, i varje fall bland direktionens majoritet. Det framgår när man jämför hur Feds chef Janet Yellen och riksbankschefen Stefan Ingves uttalat sig i frågan.  [Read more…]

Debatten om penningpolitiken blir hetare, och även internationell

Debatten om Riksbankens penningpolitik blir hetare, och även internationell. I ett nytt nummer av Ekonomisk debatt finns flera artiklar om penningpolitiken, nämligen en artikel av mig, en kommentar av Lars Heikensten, en kritik av min analys och mina slutsatser av Fredrik Andersson och Lars Jonung  samt en artikel av Per Jansson. Gnistorna flyger! Nedan finns också en sammanfattning av mitt svar på kritiken från Andersson och Jonung (vilka tycks missta sig på alla punkter) samt en kommentar till Janssons artikel.

Paul Krugman har också de senaste dagarna bidragit till debatten om den svenska penningpoliken och deflationen här (notera uttrycket ”sadomonetarism”),  här och här , och om ”debt deflation” här. Jag har själv kommenterat deflationen och svensk debt deflation här. [Read more…]

Deflation: Frågor och svar

[English translation]

Sverige har deflation, dvs. negativ inflation. Enligt SCB var KPI-inflationen i mars minus 0,6 procent. Som vi ser i figuren nedan har KPI-inflationen legat runt noll sedan november 2012  och varit negativ sedan januari 2014. Inflationen mätt med KPIF respektive HIKP var i mars 0 procent respektive -0.4 procent. Vi ser att KPIF- och HIKP-inflationen har haft en nedåtgående trend sedan sommaren 2013. Inflationstakten i Sverige är nu bland de lägsta i världen. Vad beror deflationen på, vad får den för konsekvenser, kan Sverige hamna i en liknande situation som Japan och vad kan man göra åt problemet?

Uppdatering 2014-10-14: Data till och med september 214 ser inte bra ut. [Read more…]

Riksbankens fortsatta motsägelser och undvikande svar om skuldsättningen

[English translation]

Riksbanken upprepade vid sitt senaste penningpolitiska beslut sina påståenden om att en lägre ränta skulle öka riskerna med hushållens skuldsättning. Samtidigt motsägs dessa påståenden av Riksbankens egen analys. Enligt denna är kostnaden av en lägre styrränta bara ungefär 0,4 procent av intäkten, dvs. helt försumbar jämfört med intäkten. På en direkt fråga om detta vid senaste presskonferensen svarade Ingves fortsatt undvikande. [Read more…]

En allt dystrare vetenskap

Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more…]

Forskningen bakom Thomas Pikettys bok

I dagarna har så äntligen Thomas Piketty’s bok ”Capital in the twenty-first century” kommit på engelska. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler läser den och inte bara andras sammanfattningar (även om det finns flera bra sådana; se referenser i tidigare inlägg här). Förutsättningarna borde i och med detta bli bättre för en saklig diskussion om vad som faktiskt står, och framförallt vilka data det är som Piketty och andra tagit fram under de senaste åren. Man kan urskilja fyra relaterade men olika områden i denna forskning.

[Read more…]

Hassler och Krusell: Byt spår i klimatförhandlingarna!

Det här är ett gästinlägg av John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

FN:s klimatpanel fastslår att det är belagt bortom rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser, särskilt genom användning av fossila bränslen, påverkar klimatet. Även om dessa förändringar har både positiva och negativa effekter kan vi vara rimligt säkra på att de negativa effekterna dominerar. I ett globalt perspektiv är förmodligen inte effekterna katastrofala, åtminstone inte under innevarande århundrade, men de är ändå alldeles för stora för att ignoreras. Världen har alltså mycket att vinna på att motverka klimatförändringarna genom att minska utsläppen av växthusgaser. [Read more…]