Förra året utkom Per Molander med boken ”Ojämlikhets anatomi” (Weyer förlag). Hur inkomster och förmögenheter skapas och hur deras fördelning mellan samhällets invånare ser ut och bestäms har alltid intresserat ekonomer. Sedan Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century publicerades har dock diskussionerna intensifierats. På så sätt kunde knappast Molanders bok ha publicerats mer lägligt: Nu blir den ytterligare ett inlägg i den dagsaktuella debatten om ekonomisk jämlikhet och ojämlikhet. Jag diskuterar boken i senaste numret av tidsskriften Ekonomisk Debatt. Som jag skriver där så tycker jag att mycket saknas i Molanders verklighetsbeskrivning. Till exempel så ligger fokus uteslutande på det relativa perspektivet (tjänar en viss person mer eller mindre än andra?) på ett sätt som gör att det som är långt viktigare för de flesta människor (absolut inkomst, levnadsstandard och välfärd snarare än relativ) försvinner helt. Trots det är boken definitivt läsvärd – och den är dessutom föredömligt kort och kärnfull.
Äras den som äras bör?
En fundamental ekonomisk-teoretisk fråga är den osynliga handens existens, det vill säga huruvida det finns en uppsättning priser som ser till att utbud och efterfrågan samtidigt möts på alla marknader. Även om denna fråga fortfarande är föremål för forskning, anses det stora genombrottet i att besvara frågan vara de båda ekonomipristagarna Kenneth Arrow och Gerard Debreus Econometrica-artikel från 1954. Denna artikel är en viktig anledning till att Debreu tilldelades 1983 års ekonomipris (Kenneth Arrow fick det redan 1972). Det som inte är lika välkänt är att Lionel McKenzie hade bevisat ett snarlikt resultat i det föregående Econometrica-numret. Den rafflande historien om denna publiceringsprocess och hur Arrow och Debreus artikel kom att bli den som fick historiskt genomslag medan McKenzies artikel fick leva ett relativt undanskymt liv diskuterades häromåret i en artikel i Journal of Economic Perspectives (som sedemera utvecklats till en nyutkommen bok på temat). [Read more…]
Nationalekonomist är elitist och sexist
I höstas dök det upp en uppmärksammad uppsats (under utgivning i Journal of Economic Perspectives) skriven av bland andra sociologen Marion Fourcade med titeln ”The Superiority of Economics”. Nationalekonomi kallas ju ibland för samhällsvetenskapernas drottning och i uppsatsen analyseras skarpsinnigt hur detta manifesteras på olika plan. Till exempel visas att nationalekonomer citerar andra samhällsvetenskapliga discipliner mycket mindre än de själva citeras av andra, att nationalekonomer har högst löner bland samhällsvetare och att nationalekonomer samverkar nära med politiska beslutsfattare. De visar också att nationalekonomin är väldigt hierarkisk där ett fåtal topptidskrifter och toppinstitutioner har mycket stort inflytande över disciplinens utveckling. [Read more…]
Den svenska skulden
Detta är ett inlägg av Roine Vestman som är forskare vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. I oktober 2014 anlitade SNS honom som granskare av ett utkast till den rapport som han här kommenterar. Rapporten kan laddas ned här.
Igår offentliggjordes rapporten ”Den svenska skulden” av SNS Konjunkturråd (se även debattartikeln i DN). Den ambitiösa rapporten bjuder bland annat på flera intressanta förslag till reformer av den svenska marknaden för företagsobligationer som anses vara underutvecklad. Tonvikten i rapporten läggs dock – naturligt nog i rådande läge – på de svenska hushållens skuldsättning. I det här inlägget lyfter jag fram det allra mest tänkvärda som rör just hushållens skuldsättning och redogör för min syn på hur rapporten hanterar detta ämne. I korthet kan man säga att författarna lyfter fram och förtydligar olika perspektiv på ämnet, vilket i sig är värdefullt, och att den lägger fram flera intressanta policyåtgärder som kommer att uppfattas som kontroversiella. [Read more…]
Beteendeekonomi och ekonomisk policy
Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.
Svensk sammanfattning av Capital in the Twenty-First Century
För en dryg månad sedan blev jag kontaktad av två inspirerande förläggare på Volante som undrade om jag inte kunde tänka mig att skriva ett förord till en sammanfattning av Thomas Pikettys bok Capital in the Twenty-First Century som de på något sätt ville få ut snart. Tanken var att, mot bakgrund av det stora intresset, få ut något kortfattat på svenska som även berörde den specifikt svenska utvecklingen. Ganska snabbt utvecklades det hela, som följd av en obotlig tidsoptimism, till att jag även tog på mig att skriva sammanfattningen och nu i dagarna släpps den färdiga lilla boken.
Märkliga plus och minus om Pikettys bok
Intresset för Thomas Piketty och hans bok Capital in the Twenty-First Century tycks inte minska. I förra veckan hade Dagens Industri ett stort uppslag, och i DNs lördagsbilaga prydde han omslaget och gavs tre uppslag. Ändå förvånas jag lite över vad som lyfts fram som bra och dåligt. Johan Schücks kolumn i slutet av DNs stora reportage, där han sätter plus och minus på boken, illustrerar flera saker som jag tycker är lite märkliga. [Read more…]
Klokt om biståndsutvärdering
För ett drygt år sedan avvecklades SADEV (se tidigare inlägg om detta här och här). Kort därefter inrättades Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som under förra hösten kom igång på allvar med sitt arbete. Även om flera frågor fortfarande måste besvaras kring vem som ska göra vad så har detta resulterat i att kunskapsnivån kring biståndsutvärdering nu höjs genom seminarier och rapporter. [Read more…]
Provrösta i EU-valet!
Det finns en stor forskningslitteratur om hur olika valsystem kan resultera i olika utfall även om ingenting ändrats i befolkningens preferenser. En specifik aspekt som det dock inte forskats särskilt mycket på, och som i högsta grad är aktuell givet det nära förestående EU-parlamentsvalet, är hur graden av personröstande påverkar utfallet och röstningsbeteendet. [Read more…]
Forskningen bakom Thomas Pikettys bok
I dagarna har så äntligen Thomas Piketty’s bok ”Capital in the twenty-first century” kommit på engelska. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler läser den och inte bara andras sammanfattningar (även om det finns flera bra sådana; se referenser i tidigare inlägg här). Förutsättningarna borde i och med detta bli bättre för en saklig diskussion om vad som faktiskt står, och framförallt vilka data det är som Piketty och andra tagit fram under de senaste åren. Man kan urskilja fyra relaterade men olika områden i denna forskning.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer