Mellan hälften och trefjärdedelar av en persons intelligens uppskattas vara ärftligt betingad. Resten är det alltså enklare att påverka själv. Således kan intelligens betraktas både som något som är på förhand fastlagt och svårt att påverka, och som något som man själv har omfattande inflytande över. Och hur en person ser på sin intelligens påverkar hur väl hen lyckas med det hen företar sig. [Read more…]
Kan vi påverka vår egen intelligens? Vad du tror påverkar hur väl du lyckas.
2015-03-17 av 11 kommentarer
Beteendeekonomi och ekonomisk policy
2015-01-08 av 12 kommentarer
Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.
Behöver Sverige en ”nudge unit”?
2014-12-05 av 8 kommentarer
När jag för sex år sedan recenserade Richard Thaler och Cass Sunsteins bok Nudge här på Ekonomistas skrev jag att det var en viktig bok. Det skrev jag nog dock mest som en ursäkt för att skriva en lång recension och jag tror inte riktigt jag då förstod vilket inflytande boken skulle få. Barack Obama tog direkt idéerna till sig och inrättade Office of Information and Regulatory Affairs (OIRA) där Cass Sunstein själv var chef 2009-2012. (I uppföljaren Simpler diskuterar Sunstein bland annat erfarenheter därifrån, se Jespers recension.) I Storbritannien inrättades Behavioral Insights Team (BIT) med Richard Thaler som främsta rådgivare. EU har inrättat en särskild enhet som ägnar sig åt beteendeekonomi. I Danmark och Norge finns i stället fristående organisationer, iNudgeYou och GreeNudge som fungerar som rådgivare och konsulter åt regering och myndigheter. [Read more…]
När rika barn möter fattiga
2014-11-21 av 17 kommentarer
Att människor från olika grupper och samhällsklasser umgås kan öka förståelsen för andras villkor. Sådan förståelse kan i bästa fall bidra till ett mer tolerant och kanske generösare samhällsklimat. Eftersom barn sannolikt är mer påverkbara än vuxna är detta en anledning till att socialt blandade skolor ofta ses som ett mål i sig. Att blandade skolor har sådana positiva effekter är dock inte självklart; en möjlighet är att dylika erfarenheter inte påverkar oss alls, en annan att man faktiskt lär sig tycka illa om den andra gruppen genom att umgås med den. Eftersom skolors elevsammansättning inte är slumpartad är frågan hur den påverkar attityder och beteenden svårbesvarad, men på ett seminarium häromveckan gjorde Gautam Rao ett seriöst försök.
[Read more…]
Är absolut bättre alltid bättre?
2014-11-04 av 12 kommentarer
En frustrerande stor del av diskussionen om utveckling och inkomstskillnader bottnar i debatten om det är relativa eller absoluta förändringar som är viktigast. Vissa väljer att fokusera på att skillnaderna ökat, andra på att alla (grupper) trots allt fått det bättre. Oförmågan (eller möjligen oviljan) att se att man pratar om olika saker gör att många potentiellt viktiga diskussioner aldrig leder någon vart. [Read more…]
Smartare svenska män vill ha mindre omfördelning
2014-10-30 av 58 kommentarer
I uppsatsen ”Cognitive Ability and the Demand for Redistribution” som publicerades i fredags undersöker jag, tillsammans med David Seim om det finns ett samband mellan människors intellligens och deras åsikter om omfördelning av ekonomiska resuser. Vi använder svenska data och studerar enbart män (eftersom vi använder oss av mönstrings-data för kognitiv kapacitet). Bland svenska män finner vi att de som har högre kognitiv kapacitet vill ha mindre omfördelning än andra.
En stor mängd forskning har visat att människor som har högre kognitiv kapacitet oftare blir ledare (såväl i politiken som i näringslivet). Dessutom är de som är intelligentare mer benägna att rösta i allmänna val. Det innebär att de med högre kognitiv kapacitet kan förväntas ha ett större inflytande över vilken politik som förs i ett land. Om det finns systematiska skillnader mellan vilka åsikter människor med högre och lägre kognitiv kapacitet har kan det leda till att den förda politiken ser annorlunda ut än om människor med högre och lägre kognitiv kapacitet hade varit representerade på samma sätt. [Read more…]
Vem reagerar på information om relativ inkomst?
2014-10-09 av 9 kommentarer
Förra veckan skrev jag om min, David Seims och Mounir Karadjas studie ”Richer (and Holier) Than Thou?” som visar att en majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra svenskar, än vad de faktiskt är. När vi informerade de som svarat på vår enkät om deras verkliga position rörde de sig åt höger i sina politiska åsikter. I detta inlägg diskuteras studien vidare och vi tittar på vilka grupper som särskilt påverkades av informationen (för ytterligare detaljer om studien, se förra veckans inlägg). [Read more…]
Svenskarna tror att de är fattigare (jämfört med andra) än vad de faktiskt är
2014-09-29 av 29 kommentarer
Idag publicerar jag, tillsammans med Mounir Karadja och David Seim en ny studie som working paper på Institutet för Näringslivsforskning idag. Där finner vi att en övervägande majoritet av svenskarna tror att de är fattigare, jämfört med andra, än vad de faktiskt är. När de informeras om detta ändras deras politiska åsikter åt höger. [Read more…]
Dyrköpt ekonomisk politik
2014-05-16 av 4 kommentarer
Margaret Thatcher hade kanske tagit lite väl starkt intryck av grundläggande läroböcker i nationalekonomi när hon 1990 ersatte den kommunala fastighetsskatten med en kommunal klumpsummeskatt. Reformen blev synnerligen impopulär och många vägrade helt enkelt att betala skatten. I en färsk uppsats skriven av min kollega Torsten Persson (tillsammans med Tim Besley och Anders Jensen vid LSE) visas att Thatchers klumpsummeskatt även tycks ha underminerat skattemoralen långt efter att den avskaffades 1992. Diagrammet nedan visar andelen som skattefuskar för de kommuner där många smet från klumpsummeskatten (röda linjen) respektive där få gjorde det (blå linjen) under perioden 1990-1992. Där klumpsummeskatten ledde till mycket skattefusk 1990-1992 fortsatte skattefuskandet att vara på en högre nivå många år efter avskaffandet. [Read more…]
Att rösta gör dig mer samarbetsvillig
2014-05-09 av 3 kommentarer
I förra valet till Europaparlamentet deltog 45,5 procent av de röstberättigade svenskarna. Det var en uppgång jämfört med ungefär fem procentenheter jämfört med de tre tidigare EP-valen, men valdeltagande var fortfarande betydligt lägre än vad som brukar vara fallet i riksdagsvalen (2010 var valdeltagandet 85 procent). Nu slår svenska politiker på stora trumman inför EP-valet om drygt två veckor för att få upp valdeltagandet (har de månne läst mitt tidigare Ekonomistas-inlägg om detta?!). Men med största sannolikhet kommer soffliggarna fortfarande att vara många. Tillhör du dem som tvekar om det är värt att bege sig till valurnan? En experimentstudie kan ge extra motivation. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer