[English]

En märklig sak är Riksbankens upprepade påståenden, för att inte säga tjat, om hur expansiv Riksbankens penningpolitik skulle vara. ”En mycket expansiv penningpolitik” står det i Penningpolitisk uppföljning december 2014 och sa riksbankschefen Stefan Ingves på den efterföljande presskonferensen. Men enligt vilket kriterium skulle penningpolitiken vara expansiv? Enligt objektiva kriterier, inklusive jämförelser med andra länder, är Riksbankens penningpolitik nämligen inte alls expansiv utan av allt att döma tämligen kontraktiv. Man kan fråga sig om Riksbankens upprepade påståenden beror på okunnighet eller är ett exempel på desinformation.  [Read more…]

Den genomsnittliga inflationen i Sverige har sedan inflationsmålet på 2 procent började gälla 1995 blivit betydligt lägre än målet. I en uppsats, som kommer att publiceras i tidskriften American Economic Journal: Macroeconomics i januari, har jag visat att detta har medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under 1997-2011 har blivit ungefär 0,8 procentenheter högre än om Riksbanken hade uppfyllt inflationsmålet, motsvarande ungefär 38 000 fler arbetslösa. Lars Jonung har sen i våras upprepade gånger påstått att detta resultat inte  håller om man tar hänsyn till tidsvarierande inflationsförväntningar, senast i Svenska Dagbladet den 7 november. Varje gång har jag bemött Jonungs påstående och hänvisat till att uppsatsen tydligt visar att mitt resultat håller även om man inkluderar inflationsförväntningarna som förklaringsvariabler. Jonung kan inte vara okunnig om detta. Jag har nämligen tidigare framfört detta personligen till Jonung, översiktligt här, i detalj här, vidare här, här, här samt nu senast på SvD:s webplats och i dagens papperstidning. Far Jonung medvetet med osanning?   [Read more…]

Under perioden 1997-2011 blev den genomsnittliga KPI-inflationen i Sverige 1,4 procent, dvs. 0,6 procentenheter lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. (Fram till och med mars 2014 är genomsnittet ännu lägre, nämligen 1,3 procent.) I en uppsats, som kommer att publiceras i American Economic Journal: Macroeconomics, hävdar jag att detta medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under denna period blivit 0,8 procentenheter högre, motsvarande 38 000 fler arbetslösa, jämfört med om genomsnittlig inflation hade legat på målet. Detta resultat har blivit mycket omtalat och även blivit ifrågasatt, senast av Andersson och Jonung i Ekonomisk debatt. Frågan är, hur robust och pålitligt är resultatet?  [Read more…]