Kan ECB förhindra statsfinansiella kriser?

I diskussionen om euro-krisen och ECBs roll för att hantera denna påpekas ibland att en centralbank inte kan hantera fundamentala solvensproblem (se t ex Andreas Cervenkas krönika). Detta är både rätt och fel. Rätt så tillvida att grundläggande solvensproblem måste betalas av någon och det enda en centralbank kan göra i sammanhanget är att skyffla runt denna börda. Fel är det så tillvida att något som i grunden är ett likviditetsproblem kan förvandlas till ett solvensproblem om centralbanken inte agerar på rätt sätt.

Dynamiken är likartad den vid bankpaniker: om jag förväntar mig att många andra kommer att ta ut sina pengar från banken så är det bäst att jag gör samma sak. Om många gör detta samtidigt får banken brist på likvida medel och måste snabbt sälja sina tillgångar. Eftersom bankerna använt insatta medel för att investera långsiktigt betyder sådana panikförsäljningar att banken inte får ut investeringarnas fulla värde. Likviditetskrisen förvandlas därmed till en solvenskris och banken riskerar att gå i konkurs. Det är för att undvika denna typ av självuppfyllande profetior som det finns insättningsgarantier för småspararnas medel.

Som de senaste årens finanskris visat finns det en betydande allmängiltighet i dynamiken bakom bankpaniker. Till exempel kan den uppkomma när stater behöver förnya sina lån: om lånebehoven inte kan täckas kommer betalningarna att ställas in. Blotta misstanken om att andra kommer att vara ovilliga att förnya lånen kan därför göra mig ovillig att låna ut vilket kan tvinga upp räntorna till ohållbara nivåer. Likviditetskrisen förvandlas därmed till en solvenskris och liksom vid en bankpanik har centralbanken en roll att spela. Eftersom centralbanken alltid kan trycka nya pengar för att tillfredsställa statens lånebehov finns ingen egentlig risk för en statlig likviditetskris så länge som centralbanken är villig att spela rollen som lender of last resort. Ett problem inom eurozonen är att ECB inte får lov att spela denna roll (läs gärna Martins inlägg om detta här och här).

Ungefär samma sak kan inträffa vid spekulation mot fasta växelkurser: förväntningar om att en fast växelkurs kommer att överges kan leda till självuppfyllande spekulationsvågor och den finansiella instabilitet detta orsakade var en viktig orsak till att euron en gång infördes. Något som jag och många andra ekonomer då missade var att avsaknaden av en centralbank som kunde garantera staternas likviditet skulle innebära att spekulationsrisken flyttades från att gälla ländernas valutor till att gälla deras statsfinanser. Det är dock där vi är idag.

Lösningen är på en gång uppenbar och svår: genom att ge ECB möjligheten att trycka pengar för att täcka staternas lånebehov försvinner spekulationsmotivet. Samtidigt skulle det i praktiken innebära att ECB garanterar alla länders skulder och att så skulle ske utan gemensamt ansvar även för staternas utgifter förefaller minst sagt tveksamt.

Comments

  1. Ni som är ekonomer kan väl ta reda på hur mycket av Greklands, Italiens och Spaniens lån som har plöjts ned i investeringar och hur mycket som har använts till konsumtion?

    För övrigt är litet överraskad över att Ni inte oroar Er mer för en framtida större kollaps. Har jag fel om jag ser likheter mellan ovanstående länders statliga upplåning och TV-programmet lyxfällan?

    Betänk att ekonomiska bråk mellan länder faktiskt historiskt sett ibland har lett till krig, när den som sida som ej kan betala inte sett någon annan utväg.

  2. Såväl konsumtions- som investeringsutgifter kan vara mer eller mindre genomtänkta. Irland och Spanien hade mycket höga investeringsnivåer före krisen. Investeringarna som andel av BNP 2001-2007 var i genomsnitt 25 procent i Irland och 29 procent i Spanien, jämfört med 18 procent i Sverige och Tyskland.

    Jag tror nog att vi alla är oroliga för en större kollaps. Menar du att Jonas (eller mina tidigare) inlägg tyder på motsatsen?

    • Mmm. Om vi (genom t ex våra pensioner) har lånat ut pengar som aldrig kommer att kunna betalas tillbaka, är det inte bättre att ta smällen nu, och skriva ned våra pensionsförväntningar, än att höja insatserna?

  3. Hannes says:

    Jag tror att ditt sista exempel är det som har störst allmängiltighet. Om vi tänker oss allt i termer av privata pengar handlar de föregående exemplen också om fasta växelkurser.

    Handelsbanken delar ut privata pengar i bemärkelsen fordringar på sig själv. De är gångbara som betalning till andra med bankkonton inom banken. För att garantera de utställda pengarnas värde har Handelsbanken ett fast växelkurssystem gentemot den svenska kronan med växelkursen ett mot ett. En bank run sker när trovärdigheten i den fasta växelkursen försvinner.

    Självklart ett abstrakt sätt att se på det, men också bra när man inser att likheten i mekansimer kan hänföras till en djupare ekvivalens :)!

  4. I sin bok vad är pengar, framgår det mellan raderna att herr Cervenkas inte är främmande för en liten mysig guldmyntsfot!

  5. Trycka pengar är ju satan själv eftersom inflationen blir okontrollerad.

  6. anonym says:

    Kan ECB förhindra statsfinansiella kriser?
    Ja det är en lösning som fungerar.
    Inflationen kommer inte att bli något problem, penningmängden ökar varje år med bankkrediter nu kan vi i stället öka penningmängden med statligt utgivna pengar.

  7. Bra skrivet, Jonas! Även om gamla monetarister och finanskrisexperter som jag har alltid haft klart för oss att ”avsaknaden av en centralbank som kunde garantera staternas likviditet skulle innebära att spekulationsrisken flyttades från att gälla ländernas valutor till att gälla deras statsfinanser”, så har insikten om detta faktum inom eurozonen fattats hos allmänheten, liksom, jag tvekar att säga det, de flesta nationalekonomer!

  8. Är en intressant understreckare i SvD idag om medeltida myntsystem/stora valutaområden

    http://www.svd.se/kultur/understrecket/vikingarna-hammade-tillvaxten_7557948.svd

Trackbacks

  1. […] inlägg häromdagen om skillnaderna och kopplingarna mellan likviditet och solvens fick mig att tänka på ett […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s