Antagningen till svenska universitet och högskolor är som bekant centraliserad vilket har sina fördelar. Det har också sina problem och ett sådant är att man centralt måste avgöra hur meriter från olika gymnasieutbildningar ska jämföras. I dagarna har det uppmärksammats att Universitets- och högskolerådet vill justera upp betygsgränsen för studenter från IB-programmet (Internationell Baccalaureate). Frågan är hur rimlig den föreslagna justeringen är? [Read more…]

Första gången jag skrev om betygsinflationen i den svenska skolan var 2008 här på Ekonomistas. En DN debatt-artikel på temat publicerades 2009 och 2011 samförfattade jag en artikel om betygens godtycklighet i Axess. Frågan har tagits upp i ett otal rapporter, presentationer och blogginlägg (t ex här, här, här och här). Några åtgärder för att göra något åt de grundläggande problemen har emellertid inte vidtagits. När nu resultaten för niorna som gick ut våren 2016 har släppts är det bara att konstatera att betygen fortsätter uppåt, precis som vanligt. [Read more…]

Särbegåvade barn är ofta understimulerade och egensinniga vilket gör att de inte sällan får problem i skolans värld. Det är därför bra att bland andra SKL försöker hjälpa huvudmän och skolor att bättre stödja dessa elever. Att definiera särbegåvning är inte helt enkelt men andelen anses ligga runt fem procent. Min gissning är dock att andelen föräldrar som anser sina egna barn vara särskilt begåvade är betydligt högre än så. Det finns därför anledning att begränsa föräldrarnas inflytande på processen som avgör elevernas grad av särbegåvning. [Read more…]

Att lärare behöver kunna de ämnen de undervisar i är svårt att bestrida och det är också detta som ligger bakom kravet på lärarlegitimation. Den ämnesspecialisering som krav på formell ämnesbehörighet driver fram har sina fördelar men också sina baksidor. En ofrånkomlig konsekvens blir att lärarna undervisar fler elever i färre ämnen. Eftersom antalet relationer mellan lärare och elever därmed ökar innebär detta, som jag tidigare skrivit om, att varje lärare sannolikt får lägga mer tid på elevadministration. Relaterade aspekter är att ökad specialisering innebär ökade koordinationsproblem och att lärarna får mindre tid att lära känna de enskilda eleverna och deras behov. [Read more…]

Trots att ansvaret för den svenska skolan är kommunalt så har staten svårt att sitta med armarna i kors. Oviljan att från centralt håll låta saker och ting ha sin gilla gång manifesteras inte minst i en mängd riktade statsbidrag. Särskilda stöd utgår bland annat till läxhjälp, sommarundervisning, bemanning av skolbibliotek, arbetsplatsförlagt lärande, karriärsteg, matematiklyft, upprustning av skollokaler, skolutvecklingsprogram och entreprenörskap i skolan. Förslag finns även om statliga stöd till lärarassistenter och säkert mycket annat. Trots sitt antal motsvarar de flesta av dessa stöd en trivial andel av skolans totala kostnader och de ställer till en hel del problem i skolans styrning. Ett bättre sätt att använda pengarna vore att använda dem till kontrollerade experiment. [Read more…]

Att betyg som inte är kopplade till externa utvärderingar eller standardiserade som de gamla relativa betygen tenderar att stiga är välkänt. Eftersom betygen knappast stiger i samma takt överallt är det ett likvärdighetsproblem, men även om betygen stiger lika mycket överallt kan det skapa problem. Anledningen är att allt fler elever ”slår i taket” när betygen hela tiden stiger.
[Read more…]

Utbildningsforskaren John Hattie fick ett stort genomslag för sin metastudie om vad som funkar och inte funkar när det gäller att förbättra elevers skolresultat. Hattie har dock fått hård kritik, bland annat då han blandar resultat från studier utan att ta hänsyn till deras forskningsmetod. Den som letar efter forskningssammanställningar om utbildningsforskning har emellertid nu fått ett nytt ymnighetshorn att ösa ur. I en massiv översikt (gratisversion) går Roland Fryer igenom 196 randomiserade fältexperiment och försöker dra slutsatser.
[Read more…]