Gästinlägg: In Vitro Economics

Sent i höstas meddelades att Petter Lundborg vid Lunds universitet tilldelats Assar Lindbeck-medaljen för 2017. Denna utmärkelse delas ut vartannat år till en svensk forskare under 45 års ålder som gett stora bidrag till ekonomisk forskning. Vi på Ekonomistas är glada över att här kunna publicera ett gästinlägg där han beskriver ett av sina pågående forskningsprojekt. Petter får naturligtvis även våra varmaste gratulationer! 

Det är en stor ära för mig att ta emot 2017 års Assar Lindbeck-medalj. Min forskning har spänt över ett ganska brett fält inom empirisk mikroekonomi men istället för att sammanfatta den, vilket jag kommer att göra i en artikel för Ekonomisk Debatt i höst, kommer jag i föreliggande gästinlägg istället beskriva ett av mina pågående projekt.

I projektet, som genomförs tillsammans med Erik Plug och Astrid Wurtz-Rasmussen, angriper vi frågor kring fertilitet, arbetsmarknadsbeteende och intergenerationell rörlighet på ett nytt sätt genom att använda data på provrörsbefruktningar. Frågor kring fertilitet har sedan länge intresserat både teoretisk och empiriskt inriktade ekonomer – tidiga teoretiska bidrag gjordes bland annat av Gary Becker – och detsamma gäller frågor kring intergenerationell rörlighet. En klassisk frågeställning är i vilken utsträckning sambandet mellan föräldrars och barns humankapital speglar gemensamma bakomliggande faktorer, såsom genetik, och i vilken utsträckning det speglar en kausal effekt av föräldrarnas humankapital.

I projektets först del utgår vi från det stora antal empiriska studier som visar en negativ statistisk korrelation mellan antalet barn och kvinnors löner och arbetade timmar. En sådan korrelation kan delvis spegla selektion, där kvinnor med lägre arbetsmarknadspotential, och som därmed har en lägre alternativkostnad för att skaffa barn, också väljer att skaffa fler barn, men kan också spegla en kausal effekt av föräldraskap. Den sistnämnda tolkningen ligger ofta till grund för policy-åtgärder som syftar till att reducera negativa arbetsmarknadseffekter av föräldraskap och minska lönegapet mellan män och kvinnor. Ett färskt exempel är de öronmärkta pappamånader som föreslogs i en nyligen genomförd SOU-utredning (SOU 2017:101).

Om selektionseffekter är en viktig förklaring till sambandet mellan antalet barn och arbetsmarknadsbeteende är det dock högst osäkert om dylika policy-åtgärder har avsedd effekt. Och faktum är att flera tidigare studier, som tar kausalitetsfrågan på allvar, ofta tycks stödja selektionshypotesen och finner små eller inga effekter av antalet barn, åtminstone inte på lång sikt. Innebär detta att vi i själva verket överskattar den betydelse som barn har för kvinnors arbetsmarknadsutfall?

I vår studie argumenterar vi för att dessa tidigare studier har fokuserat på marginaler där effekterna kan förväntas vara små. Anledningen är att de har studerat effekterna av att få ytterligare ett barn, t ex genom en (slumpmässig) tvillingfödsel, hos de som redan har barn. Att dessa effekter är små är måhända inte så förvånande då den stora anpassningen (eller chocken!) i samband med föräldraskap för många äger rum vid den första födseln. För att studera den sistnämnda effekten går det dock inte att använda exempelvis tvillingfödslar som ett naturligt experiment, med följd att det länge har saknats evidens för den marginal som troligtvis betyder mest. Detta är olyckligt då policyåtgärder på familjeområdet bör bygga på korrekta underlag gällande konsekvenserna av föräldraskap och detsamma kan sägas gällande de teoretiska modeller som gör antaganden om konsekvenserna.

Genom att använda registerdata på drygt 18,000 danska kvinnor som genomgår provrörsbefruktning (IVF – In Vitro Fertilisering) kan vi studera arbetsmarknadseffekterna av att bli förälder för första gången. Vår studiedesign utnyttjar att vissa kvinnor som genomgår IVF lyckas få barn medan andra misslyckas. För att designen skall hålla för en kausal tolkning krävs dock att dessa två grupper av kvinnor är förhållandevis lika innan de påbörjar sin första IVF-behandling. Så är också fallet; de har i genomsnitt samma utbildningsnivå, inkomster, sjukskrivningar, etc. Detta kan tyckas förvånande men beror på att vi i vårt analysmaterial enbart inkluderar kvinnor som lyckas producera och fertilisera minst ett ägg under sin IVF-behandling.

Resultaten visar dramatiska konsekvenser av föräldraskap: kvinnor som får barn, som en följd av en lyckosam IVF-behandling, tjänar ca 11 procent mindre upp till 10 år senare jämfört med barnlösa kvinnor. Den långsiktiga effekten drivs av sämre lön medan den kortsiktiga effekten drivs av lägre arbetsmarknadsdeltagande och färre arbetade timmar. En viktig mekanism bakom effekten är att de som får barn väljer arbetsplatser med lägre genomsnittslöner och arbetsplatser som ligger närmare hemmet.

Kan våra resultat för kvinnor som genomgår provrörsbefruktning också tänkas gälla för andra kvinnor? För att svara på detta har vi jämfört effekterna av att få ytterligare ett barn, genom en tvillingfödsel, hos de kvinnor som genomgår IVF-behandling med motsvarande effekt för ett representativt urval av danska kvinnor, som också får tvillingar. Vi finner att effekterna är små och icke-signifikanta i bägge fallen, vilket också bekräftar vår tes att det är det första barnet som påverkar mest.

Danmark har dock ett generöst föräldraförsäkringssystem och frågan är vad våra resultat säger om effekterna i länder med mindre generösa system? Effekterna kommer vara mindre om kvinnor stannar kvar på jobbet i högre utsträckning när de blir föräldrar. Men de kan också vara större om fler kvinnor väljer att helt lämna arbetsmarknaden vid föräldraskap. Vi finner visst stöd för den senare hypotesen, åtminstone på kort sikt, när vi jämför resultat från de amerikanska studier som använder tvillingfödslar som naturligt experiment med våra resultat för tvillingfödslar. Det kan därmed tänkas att våra resultat utgör en lägre gräns för motsvarande effekter i länder med mindre generösa system.

Data på IVF-behandlingar ger också spännande möjligheter för att öka förståelsen av hur humankapital överförs över generationer. Somliga kvinnor som genomgår IVF måste av olika skäl använda sig av donerade ägg. I de fall där IVF-behandlingen är lyckosam kommer dessa kvinnor föda barn som de saknar genetisk koppling till. Däremot kommer barnen ha samma miljömässiga start i livet som biologiska barn. Detta skiljer situationen från den som används i traditionella adoptionsdesignen där en fundamental svaghet är att adopterade barn har varit exponerade för en annan uppväxtmiljö under graviditeten och under den första tiden i livet, vilket kan påverka tolkningen av uppmätta samband mellan generationerna.

I en pågående studie relaterar vi utbildningsnivån hos mamman till utbildningsutfall för barnet som föds med hjälp av ett donerat ägg. Under vår studieperiod föreskrev dansk lag att äggdonationer måste ske anonymt och vi kan därmed utesluta att sambandet speglar att kvinnor med högre utbildning väljer ägg som kommer från donatorer med mer åtråvärda egenskaper. Resultaten visar att miljömässiga faktorer i stor utsträckning ligger bakom sambandet mellan mammors utbildning och barnens betyg i exempelvis språk i grundskolan medan genetiska faktorer är nästen helt dominerande för exempelvis matematikbetyg. Detta illustrerar att humankapital är ett heterogent koncept och att dess ingående komponenter formas på olika sätt.

Resultaten är preliminära och kommer att presenteras mer ingående på konferenser och seminarier under det närmsta året då vi också visar resultat som tillåter interaktioner mellan arv och miljö och jämför våra resultat med de vi uppnår med en mer traditionell adoptionsdesign.