Uppgifter om den svenska inkomstfördelningen har sedan 1970-talet baserats på en kombination av intervjuundersökningar och taxeringsinformation. Intervjuerna har behövts för att få kunskap om vilka som bor i varje hushåll, något som skatteregistren inte säger mycket om. Men med hjälp av det nya lägenhetsregistret kommer SCB nu att byta från intervjuer till en helt registerbaserad statistik. En ny rapport från SCB jämför den gamla och den nya inkomstfördelningsstatistiken. [Read more…]
Ett höjt ögonbryn över Skolkommissionen
Igår meddelade regeringen att den tillsätter en Skolkommission som ska ge förslag till hur den svenska skolan kan förbättras i en rad viktiga avseenden. Kommissionen ska ledas av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och innehåller även tretton andra ledamöter från ”professionen och forskningen”. Forskarna i kommissionen förefaller alla vara högst kompetenta, men det som överraskar är att inte en enda av de nationalekonomer som under senare år präglat diskussionen och kunskapsbilden om den svenska skolans utveckling finns representerade. Varför ingen av dessa viktiga forskare är med i kommissionen är svårt att förstå. [Read more…]
Färre, och mindre, spekulationsbubblor på marknader med enbart kvinnor
I samband med den senaste finanskrisen hördes ibland röster som hävdade att en sådan kris inte hade uppkommit om det inte varit för det faktum att en övervägande majoritet av aktörerna i finansbranschen är män. I en ny uppsats i American Economic Review testar Catherine Eckel och Sascha Füllbrunn om det ligger något i det påståendet. De finner att svaret är ja. [Read more…]
En motsägelsefull penningpolitik
English translation.
Det här är ett gästinlägg av Stefan Palmqvist, PhD, som arbetar som rådgivare på Finansinspektionen. De åsikter som framförs är hans egna och delas inte nödvändigtvis av någon annan på Finansinspektionen.
I ett inlägg på Ekonomistas diskuterar Mats Persson om Riksbanken bör använda fler vapen än reporäntan. Mats menar att sådana åtgärder visserligen inte skulle göra någon skada i dagens läge, men att de heller inte skulle göra någon större nytta. Jag menar att de visst kan göra skada. Riksbankens räntebana indikerar att reporäntan ska höjas, samtidigt som Riksbanken köper statspapper för att få ner det allmänna ränteläget och försvaga kronan. Med en sådan motsägelsefull penningpolitik minskar Riksbankens möjligheter att påverka förväntningarna hos olika aktörer, vilket i sin tur kan göra det svårare att nå inflationsmålet. [Read more…]
Avskaffat ränteavdrag och priset på bostadsrätter i Stockholms innerstad
Finansminister Magdalena Andersson ansattes hårt om ränteavdraget på bostadslån i SVT:s Aktuellt den 24 mars. I inslaget sades att ränteavdraget kostar staten 30 miljarder per år i förlorade skatteinteäkter och att den rikaste halvan av befolkningen får 85 procent av skatterabatten. Finansministerns svar var att många hushåll byggt sin ekonomi på nuvarande ränteavdrag. Frågan om ränteavdragets vara eller inte vara kommer att vara fortsatt aktuell.
Tankar om de nationella proven
Nyligen befann jag mig i ett sammanhang där utformningen av skolans nationella prov diskuterades. Detta var ett utmärkt tillfälle att samla tankarna i kort punktform och naturligtvis bör även Ekonomistas läsare få ta del av dessa.
[Read more…]
Bör Riksbanken använda fler vapen än reporäntan?
Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
I tidningarna spekuleras det nu om att Riksbanken kanske ska vidta fler åtgärder för att stimulera Sveriges ekonomi. Det talas om två typer av åtgärder: kvantitativa lättnader (det vill säga att Riksbanken köper upp långa statsobligationer för att därigenom pressa ner den långa räntan) och valutainterventioner (det vill säga att Riksbanken säljer stora mängder svenska kronor på valutamarknaden för att pressa ner växelkursen). Ingen av dessa åtgärder skulle göra någon skada i dagens läge – men jag vill påstå att de inte skulle göra så stor nytta heller. [Read more…]
Vad är inkomst?
När Thomas Piketty gästade ”Skavlan” härom veckan uppstod en diskussion mellan honom och flygbolaget Norwegians grundare och vd Björn Kjos om dennes skatt som enligt egen utsago var tio gånger högre än ”vad han tjänar”. Ordväxlingen (se klippet här) har kommenterats flitigt i media men ingen har (vad jag sett) adresserat kärnfrågan: ”Vad är att betrakta som inkomst? (och är inkomst i så fall en bra skattebas? och, om inte, vad ska vi beskatta istället?)”. Det kanske inte skulle göra sig så bra i tv, men det är väl värt att fundera på. [Read more…]
Marknadshyra och bostadsbubbla i Stockholms innerstad
Den 16 mars fanns det 25 lägenheter inom Stockholms tullar att hyra tills vidare för privatpersoner hos förmedlingsföretaget Bostad Direkt. Den genomsnittliga hyran per kvm och år var 3 154 kronor. Av dessa lägenheter hyrdes 15 ut omöblerade för 3 023 kronor per kvm och år.
Kan vi påverka vår egen intelligens? Vad du tror påverkar hur väl du lyckas.
Mellan hälften och trefjärdedelar av en persons intelligens uppskattas vara ärftligt betingad. Resten är det alltså enklare att påverka själv. Således kan intelligens betraktas både som något som är på förhand fastlagt och svårt att påverka, och som något som man själv har omfattande inflytande över. Och hur en person ser på sin intelligens påverkar hur väl hen lyckas med det hen företar sig. [Read more…]
Senaste kommentarer