I den nationalekonomiska forskarvärlden är det högtryck på den akademiska arbetsmarknaden just nu. Doktorander som snart ska disputera flyger världen runt för att presentera sin forskning vid de institutioner som är intresserade av att anställa dem. Detta innebär extra många spännande (och tidskrävande!) forskarseminarier som ger en bra bild av vad som ”gäller just nu”. Till exempel kan man lära sig om professionella domare i hästdressyrtävlingar favoriserar ryttare av samma kön och nationalitet som dem själva. [Read more…]
Supervalår med supertråkig ekonomisk debatt
2014-01-23 av 23 kommentarer
I söndags debatterade den moderate finansminstern Anders Borg och socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson ekonomi i SvTs Agenda. Trots tappra försök att medels hårda ord få det att låta som att de har olika åsikter så var skillnaderna i föreslagen praktisk politik i princip obefintliga. Anders Borg vill inte sänka skatten och det vill inte heller Magdalena Andersson. Hon tycker istället att det vore en god idé att höja skatten något – men bara lite grann, och definitivt utan att reversera något av den nuvarande regeringens fem jobbskatteavdrag. Pengarna från en sådan skattehöjning ska satsas på skolan. Även Anders Borg kan tänka sig vissa begränsade skattehöjningar – återigen till förmån för satsningar på skolan. Gäsp. [Read more…]
Bör offentliga välfärdstjänster ingå i fattigdomsstatistiken?
2014-01-22 av 8 kommentarer
Just nu pågår en diskussion bland ojämlikhetsforskare om mått på inkomstspridning och omfördelning även ska inkludera offentliga välfärdstjänster. Samhällets omfördelning sker nämligen inte uteslutande i form av skatter och bidrag; subventionerade tjänster inom välfärdssektorn såsom grundskola, barn- och äldreomsorg skapar också en omfördelning som visserligen inte syns i lönekuvert eller deklarationsblanketter men som ändå spelar roll för människors välstånd. Vad säger då forskningen om denna omfördelning? Påverkas ojämlikheten, fattigdomen och ländernas rangordning när välfärdstjänster inkluderas i hushållens inkomster?
Läsvärt, vecka 4 2014
2014-01-21 av 1 kommentar
Vad blir effekterna av ett fall i bostadspriserna?
2014-01-20 av 17 kommentarer
Ett av Riksbankens argument för en högre styrränta är att detta skulle minska risken för ett framtida fall i priset på bostäder. Ett framtida prisfall skulle nämligen kunna leda till lägre framtida inflation och högre arbetslöshet. Men hur stora skulle effekterna på inflation och arbetslöshet kunna bli av ett prisfall på t.ex. 20 procent? Det finns en hel del information om detta, inklusive Riksbankens egna utredningar och beräkningar. Det mesta tyder på att effekterna av ett fall i bostadspriserna på 20 procent skulle vara relativt begränsade. Effekterna är knappast större än den högre arbetslöshet och lägre inflation som nuvarande penningpolitik orsakar. [Read more…]
Hur får vi råd med välfärden?
2014-01-16 av 18 kommentarer
Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2014 med titeln ”Hur får vi råd med välfärden?” (se också DN-debatt här). Rapporten är skriven av Torben Andersen, Annika Sundén och mig och tar sin utgångspunkt i vad ett otal rapporter konstaterat de senaste åren, nämligen att det svenska välfärdssystemet står inför betydande utmaningar i termer av dess finansiering. [Read more…]
Finns det en prisbubbla på bostadsmarknaden?
2014-01-14 av 71 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
USA och flera länder i Europa har i finanskrisens och eurokrisens spår upplevt kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. I USA föll ett prisindex som mest med 43 procent, på Irland med nästan 50 procent och i Spanien hittills med 30 procent. Detta bidrog till mycket negativa utfall i dessa länder: bankerna led enorma kreditförluster och skar ner sin utlåning, många måste räddas av skattebetalarna, hushållen blev fattigare, och företag och hushåll skar ned sin efterfrågan, med hög arbetslöshet som följd.
I efterhand har man kunnat konstatera att bostadspriserna i dessa länder var högt uppdrivna på grund av förväntningar om stora framtida kapitalvinster. Mot bakgrund av att bostadspriserna i Sverige sedan mitten av 90-talet uppvisar en historiskt kraftig uppgång – priserna på småhus har stigit realt med ca 300 procent – efter att tidigare ha följt konsumentprisindex, kan man fråga sig om även vi har en prisbubbla som riskerar att spricka, med svåra konsekvenser för hushållen, bankerna och samhällsekonomin?
Orättvis rättvisesyn
2014-01-10 av 36 kommentarer
Det svenska samhällets strävan efter rättvisa och jämlikhet är i första hand fokuserad på Sverige och vi som bor här. Sverige är också förhållandevis jämlikt — kanske går det inte att skapa så väldigt mycket mer jämlika samhällen utan att kompromissa med andra viktiga värden. Men i ett globalt perspektiv är Sverige snarare att likna vid en exklusiv country club där alla som privilegierats med medlemskap är varandras jämlikar, samtidigt som ojämlikheten bland massorna utan medlemskap är enorm. Vi ägnar mycket möda åt att försöka fördela möjligheter och resurser jämlikt inom denna exklusiva lilla klubb och de politiska striderna handlar till stor del om just detta. I en del frågor finns det visserligen ingen motsättning mellan att skapa jämlikhet inom klubben och att skapa global jämlikhet, men i många andra frågor finns en mycket tydlig målkonflikt. Denna svårlösta motsättning mellan nationell och internationell rättvisa tycker jag har gjort sig särskild påmind i en rad frågor på senare tid. [Read more…]
Lönegapet mellan kvinnor och män – ett sista kapitel?
2014-01-09 av 13 kommentarer
Att kvinnor fortfarande har lägre löner än män även om de har samma arbete är ett ämne som ofta återkommer i samhällsdebatten (senast i DN i måndags, signerat Gudryn Schyman (Fi) och Per Bolund (mp). Men löneskillnaden har stadigt minskat i takt med att kvinnor blivit alltmer produktiva, välutbildade och välrepresenterade också i höglöneyrken. Harvardekonomen Claudia Goldin hävdar i en ny uppsats att bara en sak återstår att göra för att gapet ska stängas. [Read more…]
Är hushållens boränteförväntningar för låga?
2014-01-07 av 17 kommentarer
Sedan i somras har Riksbanken fört fram ett nytt skäl till en högre reporänta (Riksbankens styrränta). Riksbanken påstår nämligen att hushållen skulle ha för låga boränteförväntningar. Men en närmare granskning visar att det knappast finns grund för Riksbankens påstående. (Detta alldeles bortsett från att, om hushållens boränteförväntingar skulle vara ett problem, så är en högre reporänta knappast lösningen.)
Ekonomistas 
Senaste kommentarer