Vart tog det gömda utlandskapitalet vägen?

En av de mest accepterade ”sanningarna” i svensk skattedebatt gäller hur förmögenhetsskatten drivit ut stora mängder kapital ur landet. Men SCB reviderade nyligen sina serier för nationalräkenskaperna, och bilden av en skattedriven kapitalflykt är inte längre tydlig. Kanske stämmer den inte alls.

I en kort artikel i det senaste numret av Ekonomisk Debatt redovisar jag hur revideringen radikalt ändrar uppskattningen av hushållens gömda utlandskapital. Bakgrunden är beräkningar från Skatteverket som visar hur hushållen sedan 1980-talet flyttat ut uppemot 400 mdr kronor ur landet (så även i senaste Skattestatistisk årsbok, sid 228). Skatteverket har beräknat utlandskapitalet genom att jämföra hushållens sparande i nationalräkenskaperna (dvs skillnaden mellan det vi tjänar och det vi konsumerar eller investerar) och hushållens sparande i finansräkenskaperna (summan av bankinlåning, aktiedepåer mm). Om skillnaden är positiv betyder det att hushållen gömmer undan kapital.

I SCB:s reviderade serier minskas sparandet i nationalräkenskaperna. Bilden nedan visar den gamla serien och en ny där revideringarna inkluderats (på min hemsida finns artikel och Excelfil med data). Istället för ett utflöde skedde ett inflöde under 1990- och 2000-talet. Paradoxalt nog har kapitalet flödat ut efter förmögenhets- och arvskatternas avskaffande.

image

Slutsatsen om förmögenhetsskattens effekter är nu inte uppenbar. Metoden är högst osäker, och även den nya serien kan komma att revideras. Särskilt gäller det den osäkerhet som den senaste finanskrisens stora kapitalströmmar kan ha orsakat.

Ändå kvarstår faktum: ”sanningen” om förmögenhetsskattens effekt på kapitalflykten var inte fullt så enkel som vi trodde. Just den serie från Skatteverket som regeringen hänvisade till när man slopade förmögenhetsskatten uppvisar nu en rakt motsatt bild än vad den tidigare gjorde. Detta är ett tydligt exempel på att den ekonomiska statistikens osäkerhet måste tas på största allvar. Även korrekta slutsatser kan i slutändan bli fel om de grundas på ett felaktigt faktaunderlag.

Comments

  1. Alex II says:

    Det går att ställa ett antal frågor:

    Varför ska vi lita på statens byråkrater och experter när de så inkompetenta? 

    Ska vi lita på de siffror och den statistik de tar fram? Eller tar de fram statistik som passar de politiska syften som just då råder? (Både Alliansen nu och den förra regeringarna har orsak att vilja visa på att de ”gömda” kapitalet. De förra regeringarna ville bibehålla de drakoniska skatteflyktsreglerna och repressiva specialreglerna för företagare. Alliansen ville sänka skatterna och ville påvisa att höga skatter drev ut kapital. 

    Detta får mig att kraftigt ifrågasätta all forskning som handlar om skatter i synnerhet den forskning som Saez och Piketty bedriver kring den förmenta inkomst ojämlikheten. Om nu vår svenska världsberömda statistik är så fel, hur fel är då inte dem amerikanska och andra västländers?

    När det gäller arvs och förmögenhetsskatten så är dessa skatter i teorin bra men i praktiken fullständigt verkningslösa och mycket skadliga. De är för de som har råd med rådgivning ”frivilliga”. De drabbar de som inte har råd eller tid att planera, dvs små och medelstora företagare samt de som sparat idogt under ett långt liv. 

    Vidare visar ju kurvan på något jag alltid menat, det är inte det enskilda skatterna som påverkar utan det kombinerade skattetrycket inräknat alla typer av skatter. När skatteplanering sker planeras det inte för enskilda skatter utan det planeras för att minska det totala skattetrycket, dvs öka nettobehållningen efter skatt. 

    När det sedan gäller statistiken så undrar jag om man även tagit hänsyn till det kapital som finns inlåst i små och medelstora företag samt högre tjänstemäns pensioner? 

    Eftersom jag sysslat med avancerad skatteplanering, enligt de uppgifter jag sett var  90 % av det kapital som förts ut laglig skatteplanering, under dessa år så är det ett faktum att den lagliga skatteplaneringen exploderade efter 1990 genom sk löneväxling, hög beskattad lön omvandlades till lågbeskattade förmåner samt pensioner. Vidare började små och medelstora företagare samt framförallt entreprenörer att använda sig av avancerade strukturer utomlands för att omvandla lön till kapitalinkomster. Pga de drakoniska särreglerna för företagare samt de extremt gynsamma bolagskattereglerna sitter det enligt uppgift ca 300 miljarder inlåsta i dessa typer av bolag. 

    Om hänsyn tas till detta tror jag att kurvan är lika brant om inte brantare när det gäller undanhållet kapital. 

    När det gäller själva kärnfrågan så var det oavsett statistiken bra att avskaffa arvs och förmögenhetskatten eftersom det var de mest dysfunktionella  skatter vi haft, de som mest snedvrider investerandet samt mest eroderade skattemoralen, de ansågs som de minst legitima skatterna och ingen som drabbades hade de minsta

    • Man bör nog inte kasta ut barnet med badvattnet. Mycket av den offentliga statistiken återger nog verkligheten som den ser ut på det stora hela.

      Den statistik som jag pratar om är en konstruerad serie som använder luckor mellan olika statistikkällor för att gissa hur mycket som undandragits beskattning. Det handlar alltså om pengar vi ser att folk tjänar (via t ex företags löneutbetalningar) och konsumerar (via t ex företagens intäkter). Men eftersom SCB och andra statistikproducenter även imputerar skattade inkomster för t ex svartarbete finns komponententer som är extra osäkra. Det är när dessa revideras, dvs förbättras, som förändringar kan inträffa.

      Det kan alltså mycket väl vara så att skatterna har beteendeeffekter som vi inte kan åskådliggöra med fakta.

      Problemet denna gång är att många har trott att just Skatteverkets serie är exempel på fakta som faktiskt visat på skatteflykten. Och den visar sig nu vara endast en mycket osäker, och förmodligen helt grundlös, gissning.

  2. Alex II says:

    Samvetskval att planera.

    Rättelse: De ca 300 miljardens sitter i svenska bolag. De andra strukturena är en blanding av svenska bolag och lågbeskattade bolag på skatteverkets vita lista.

  3. Alex II says:

    Daniel,

    Nu när min ilska lagt sig över ytterligare ett ”governmet failure” och kan se mer nyktert på saken blir jag istället mycket nöjd.

    Detta innebär att vi nu omedelbart kan avskaffa Lagen om Skatteflykt, minska skatteverkets kontroll apparat.

    Vidare innebär denna ändring av statistiken att Skatteverket och FinDep främsta argument för ny skattelagstiftning och de frekvent förekommande stopplagstiftningarna helt vridits ur händerna på dem. De har i varje promemoria och proposition varje gång hänvisat till ”att dessa åtgärder måste införas omedelbart för att förhindra kapitalflykt utomlands”. Denna rätt att tillämpa retroaktiv skattelagstiftning har motiverats enbart med risken för kapitalflykt. Detta existerar inte längre.

    Det är i sig fantastiskt! Jag trodde inte att denna dag skulle komma när försvarna av de drakoniska skatteflyktslagarna, tillika försvararna av den svenska högskattestaten skulle förlora sitt främsta argument, både faktiskt och moraliskt.

  4. Lustigt sätt att räkna gömda pengar på. Missförstår jag beskrivningen helt, eller räknar de även pengar som jag gör av med på semestern som ”undangömt kapital”?

  5. Jesper Hansson says:

    Något är lurt med sifforna Daniel. Har kollat underlaget på din hemsida och har inget att invända mot ”reviderad serie”. Men SCB:s revidering av hushållens finansiella sparande i nationalräkenskaperna (NR) 1993-2007 i publiceringen den 6 maj 2010 är inte alls så stor som skillnaden mellan ”gammal serie” och ”reviderad serie” i ditt diagram. I genomsnitt sänktes hushållens finansiella sparande med knappt 20 mdr kr per år 1995-2007 eller med sammanlagt 256 mdr kr under denna period (se http://www.scb.se/statistik/NR/NR0102/2007A01/NR0102_2007A01_SM_NR10SM1001.pdf). I ditt diagram är dock skillnaden 2007 hela 672 mdr kr.
    Har inte satt mig in i hur ”gammal serie” är beräknad, men skillnaden mellan denna och ”reviderad serie” beror till mer än hälften på något annat än revideringar av NR.
    P.S. Konsumtion i utlandet ingår i NR, dvs. reducerar det finansiella sparandet enligt NR.

    • Tack för informationen om konsumtion i utlandet, Jesper.
      Vad gäller ”gammal serie” är det nog så att det sannolikt finns flera gamla serier, förmodligen beroende på att NR och FiR har uppdaterats flera gånger tidigare. Jag samlade data för några år sedan med syfte att beräkna det oförklarade finansiella sparandet i utlandet. Det är dessa data jag använt. Men som du påpekar är skillnaden väl stor, och jag ska leta efter originalfilen efter vad som kan förklara gapet.

  6. Claes R says:

    Lustigt att de felaktiga ekonomiska teorierna alltid underbygger högerliberal politik. Förmögenhetsskatten driver inte pengar ur landet, arvskatten försämrar inte möjligheten att driva företag vidare efter ägarens död (tvärtom eftersom arvingarna ofta är inkompetenta), kraftigt progressiva skatter minskar inte incitamenten att arbeta (eftersom människor inte är nyttomaximerande robotar utan styrs av irrationella faktorer och strävan efter status etc.).

    Nationalekonomin har långt kvar tills den kan anses vara en verklig vetenskap utan ideologisk agenda. Verkar dock som att ett vetenskapliggörande är på väg med mer artiklar som denna.

    • Per-Olof Persson says:

      ”…..kraftigt progressiva skatter minskar inte incitamenten att arbeta…..”

      Länder med höga skatter brukar även erbjuda människor gratistjänster inom den offentliga sektorn, och gratispengar till höginkomsttagare som barnbidrag och folkpension när de blir äldre. Dessa förmåner minskar incitamenten till att arbeta och spara.

      ”…..människor inte är nyttomaximerande robotar utan styrs av irrationella faktorer…..”

      Formell logik är en värdefri vetenskaplig metodik. Det går endast att härleda sanna slutsatser utifrån helt sanna premisser. Det är inte en sann premiss att människor är rationella. Det är däremot en sann premiss att människor, utifrån sin egen uppfattning, handlar rationellt. Men andra människor kan ha en annan uppfattning om vad som är rationellt.

      Exempelvis kan A anse det vara rationellt att arbeta många arbetstimmar för att tjäna pengar. Men B kan anse det vara rationellt att ha så mycket fritid som möjligt.

      ”Förmögenhetsskatten driver inte pengar ur landet, arvskatten försämrar inte möjligheten att driva företag vidare efter ägarens död……”

      En helt sann premiss är att entreprenörer använder sig av ekonomisk kalkylering. De använder bokföringen för att få fram historiska intäkter och kostnader, och ”försöker” genom kalkylering få fram framtida intäkter och kostnader. Entreprenörerna kräver således en viss vinst eller en viss avkastning på sina investeringar, för att de ska investera i näringsverksamhet.

      Problemet är att förmögenhetsskatt och arvskatt minskar avkastningen på investeringar i näringsverksamhet, vilket måste innebära att näringsverksamheten i landet blir mindre än vad den kunnat vara utan dessa skatter.

      • Björn M says:

        Hej P-O P

        Dina ”helt sann (a) premiss (er)” tycker jag verkar vara allmänt tyckande.

        Många entreprenörer jag känner har helt andra motiv till att driva egna företag.
        -De vill bygga något eget,
        -de vill inte ha en chef som säger åt dem vad de skall göra,
        -de kan inte få andra jobb (invandrare),

        Avkastningen blir istället något man får fixa under resans gång, man ändrar produkter, man anställer familjen till underlöner, man jobbar dygnet runt, man köper varor för privat konsumtion under företagets namn, etc etc. Allt för att få ihop kalkylen

        Förmögenhetsskatt kommer ganska långt ned på listan över viktiga faktorer.

    • Björn M says:

      Hej Claes,

      Jag håller helt med om nationalekonomins status och hur denna sk ”vetenskap” missbrukas av samvetslösa politiker. Gärna från högerhåll.

      Föga förvånande ville A Nobel inte instifta ett ekonomipris, han föraktade ekonomer.

      Själv föredrar jag egentligen statistikämnet framför nationalekonomi, -inte lika pretentiöst och större koppling till verkligheten.

      -men det skall sägas att bloggar om nationalekonomi är intressantare att läsa!

Trackbacks

  1. […] Från Ekonomistas: Vart tog det gömda utlandskapitalet vägen? […]

  2. […] trots att så borde ske. Undandragande av arbets- och kapitalinkomster intjänade i utlandet är troligtvis i […]

  3. […] men efter revideringar i nationalräkenskaperna upphörde den likheten (vilket jag 2011 skrev om här och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s