Inte bara Elinor Ostrom utan även Oliver Williamson har fått årets Nobelpris. En av Williamsons viktigaste idéer berör relationsspecifika investeringar, dvs investeringar som är unika för en specifik affärsrelation. Sådana investeringar påverkas av hur lätt det går att skriva och upprätthålla kontrakt mellan parterna i relationen. Utan trovärdiga kontrakt måste produktionen ske inom ett och samma företags väggar vilket ofta inte är optimalt i andra avseenden.
Nathan Nunn har skrivit en intressant artikel som drar ut implikationerna av detta till internationella handelsmönster. Nunn finner att länder med goda kontraktsuppehållande institutioner tenderar att ha en komparativ fördel i produktionen av varor som kräver relationsspecifika investeringar. Därmed var Nunn tvåa på bollen när det gäller att empiriskt visa att ett lands institutioner kan ge upphov till komparativa fördelar.
Men till skillnad från ettan citerade han Williamson.
Det var bara för att hans handledare sa åt honom att det var strategiskt smart.
En som borde vara lite smånöjd idag är statsvetaren Bo Rothstein i Göteborg, kolla in Ostroms recension av hans senaste bok – så nära stående ovationer man kan komma. Börjar med “This book should be required reading for doctoral programs across the full array of the social sciences”. Se hela recensionen på
http://www3.interscience.wiley.com/cgi-bin/fulltext/119399784/PDFSTART