Skattesänkningar för pensionärerna är ju en av de stora valfrågorna. Den viktiga principfrågan är förstås om pensioner ska beskattas på samma sätt som arbetsinkomst. Men i regeringens förslag till skattesänkning från 2011 har även följande tveksamma motivering smugits in: “Till detta kommer att en av de grupper som har påverkats mest av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen är pensionärerna”.
I ett remissvar till regeringens förslag påpekar Konjunkturinstitutet att pensionärerna inte alls har drabbats hårdare än andra grupper. Enligt figuren nedan (från regeringens vårproposition) har den disponibla inkomsten stigit snabbare för pensionärerna än för andra grupper mellan 2006 och 2010. Detta alltså trots de omfattande jobbskatteavdragen och trots att bromsen slagit till i pensionssystemet.
Utvecklingen av genomsnittlig disponibel inkomst för olika grupper. Inkomst exklusive kapitalvinster. Diagram 1.8 i Bilaga 4 till Vårpropositionen 2010.
Ekonomistas 
Ska man då tolka det hela som att jobbavdraget finansierades av . . . jobbarna själva och det enda som varit är löneökningarna?
Hela jobbavdraget finansierades ju med skatteintäkter o ökade avgifter.
Och genom att ’återbetalningarna’ minskade, A-kassa, sjukskrivning . .
Första jobbavdraget var ju helt finansierat, genom överföringar mellan grupperna.
Det ryktas om att vissa har fått 4-500kr dyrare a-kassa, i månaden.
Det enda som då hänt, och varit bestående, är att dom med dyra fastigheter o förmögenhet har fått utdelning?
Mens en arbetare som blir arbetslös eller sjuk bara får ut ungef. som mest, hälften i kontanter mot vid arbete, väger ’ner’ jobbavdraget.
En Riksdagsman måste då ha fått en bra utdelning, då dom är sjuka 1,5 dagar per år och aldrig arbetslösa.
Inte ens efter 180-dagar sjukskrivning!!
Sänkt fastighetsskatt och slopad förmögenhetsskatt har säkerligen bidragit till den starka utvecklingen för pensionärerna.
Nja, en mycket diskutabel diskussion detta.
Men OK, betr Anna Bs replik. Visst, förmögna pensionärer i storstadsregionerna, de har tagit igen en stor del av den klyfta som annars uppstått gentemot löntagarkollektivet.
Däremot har pensionärer utan hus el med gamla hus i oattraktiva lägen och med låg pension fått känna på klyftan rejält.
En fundering: Att pensionärerna enligt tabellen ovan fått högre disponibel inkomst mellan 2006-2010, kan inte de till en del förklaras med att gamla folkpensionärer dör och nya pensionärer är fyrtiotalister med ATP?
Självklart är det så! Spec om de nya pensionärerna inte varit drabbade av långtidssjukdom eller arbetslöshet som dragit ner deras pensionsunderlag.
(Och innan de sjuka o arb-lösa blev pensionärer har de inte heller fått jobbavdraget!)
Visst är det så som Olle säger, att gruppen pensionärer får bättre pensioner.
Konstigt att ingen politiker (eller varför inte journalist?) lagt vinkeln på frågan om sänkt skatt för pensionärer att det enbart skulle gynna pensionärerna med de högsta pensionerna.
Vidare, vågar ingen säga emot när pensionärsorganisationernsa hävdar att pension är uppskjuten lön. Det är det inte, vi har en mycket låg grad av egenfinansiering i pensionssystemet, särskilt för de grupper som nu går i pension. Det är dagens skattebetalare som avstår sitt löneutrymme för att finansiera dagens pensioner och samtidigt måste spara ihop till sin egen pesnion i det nya och vettigare pensionssystemet.
40-talisterna skrev ut en check utan täckning till sig själva och nu tvingar de senare generationer (hårdast drabbas väl 50-talisterna?) att lösa in den. Kan ingen försöka sätta stopp för detta?
Betr ditt första påstående. Vilka pensionärer som gynnas av sänkt skatt beror givetvis på hur sänkningen konstrueras.
Bromsen i pensionssystemet slår till ganska hårt 2011, med försämrade pensioner som följd. Detta kommer att skapa stort missnöje bland de pensionärer som inte har förmånen att ligga under ett bruttosamordnat pensionssystem. För att mildra den kommande kritiken från pensionärerna så vill politikerna kompensera med sänkt skatt.
Jo, ett beklämmande ryggradslöst sätt att hantera det pensionssystem som man beslutat om.
Om vårt pensionssystem visar sig vara öppet att manipulera genom finanspolitiken så borde ju förtroendet för den svenska ekonomin sjunka på finansmarknaderna, med resultat i form av högre räntor på stadsskulden (och på alla privata lån) vilket i sin tur bromsar ekonomin.
Grekonomi, skulle det kanske kunna kallas… ?
Samtidigt – och det konstateras också av Konjunkturinstitutet – så kommer pensionärerna kompenseras senare av att bromsen byts ut mot en gaspedal till det att den ursprungliga balansen är uppnådd. Gissningsvis kommer vi inte se några skattehöjningar för att kompensera “gaspedalen”.
Om man har 2 pensionärer.
En med 1-kr den andre med 30-tusen så blir ju snittet 15-tusen.
När ‘fattigpensionären’ dör så . . . . blir det ett jäkla uppsving på medelpensionen.
Men följer man varje enskild pensionär så har ju inte 30-tusen kr pensionären fått nån förändring.
Men statistik säger att pensionärerna har fått en fördubbling!!
Riktigt! Och 1-kr-pensionären dog väl på grund av undernäring…
Vilken “grupp” som påverkats mest av denna finanskris (och andra finanskriser) är naturligtvis en mycket intressant och viktig fråga, men precis som tidigare kommentatorer varit inne på så ställer jag mig lite tveksam till att disponibel inkomst (dessutom utan korrigering för statiska effekter) som enda variabel förmår besvara frågeställningen.
Därtill kan man dock fundera ytterligare ett steg och komma fram till att även om variabeln disponibel inkomst inte är bra anpassad för att besvara utsagan om finanskrisens påverkan på “gruppen” pensionärer, så ger den ju en mycket tydlig fingervisning om rimligheten i den föreslagna skattesänkningen för pensionärer som just är en höjning av den disponibla inkomsten rakt av. Om pensionärer alltså drabbats på andra sätt än genom lägre disponibel inkomst, så är det rimligtvis andra åtgärder som borde sättas in?
Vidare är det väl allmänt känt att det aritmetiska medelvärdet är känsligt för extremvärden, men det gäller inte bara låga värden/pensioner utan även höga värden /pensioner. Dessutom finns det fler än två pensionärer, en hel del fler faktiskt, så det ska nog till en ganska rejäl förändring i populationen för att rubba medelvärdet nämnvärt gissar jag (en graf över medianutvecklingen att jämföra med hade varit informativ på den punkten). Tillväxttakten i pensionerna däremot, är en annan femma.
Men jag undrar Martin, finns det någon utförlig studie gjord för att besvara den ursprungliga frågan, nämligen vilken “grupp” som påverkats mest?
Jag känner inte till någon sådan studie, men jag misstänker att de intressanta studierna kommer att dröja något år eftersom det tar tid innan forskarna får tillgång till mikrodata, där man kan disaggregera grupperna och i stället studera individerna.
Som flera påpekar är det ju inte särskilt relevant att göra dessa jämförelser mellan stora heterogena grupper. Bland pensionärerna finns många som gynnats av ändrad fastighetsbeskattning och borttagen förmögenhetsskatt, medan andra endast sett sjunkande pensioner. Bland löntagarna har många gynnats av lägre bolåneräntor medan andra blivit arbetslösa. Etc.
Grafen i inlägget visar dock att regeringens påstående är tveksamt. Om påståendet ska användas som motivering för åtgärder riktade till pensionärer bör åtgärderna knappast riktas till hela pensionärsgruppen utan riktas till dem som verkligen har drabbats.
Pensionärer blir inte arbetslösa. En viktig förklaring till varför deras inkomster som kollektiv är mindre känsliga för konjunkturen.