Wicksell om ekonomik

Robert föreslog i ett tidigare ekonomistasinlägg att benämningen nationalekonomi skulle bytas mot ett namn som bättre beskriver disciplinens innehåll. I en ledare i senaste numret av Ekonomisk Debatt spinner vi vidare på den tanken och föreslår att det nya namnet blir ekonomik, en benämning som är snarlik engelskans economics och som till skillnad från ekonomi antyder att ämnet kännetecknas av viss metodologisk enighet.

wicksellMin kollega Michael Lundholm påpekade att även Knut Wicksell har fört detta resonemang. I Föreläsningar i nationalekonomi skriver han1:

Många författare i nyare tid ha därför från den hävdvunna benämningen nationalekonomi eller politisk ekonomi velat bortkasta prefixet national- eller politisk och tala endast om ekonomi eller ekonomik (economics), eller ock har man hittat på helt nya benämningar (plutologi, katallaktik o. s. v.). I brist på bättre kan ju dock det gamla namnet gärna bibehållas, blott man aktar sig för att däri vilja inlägga föreställningen om en nationell gemensamhet på det ekonomiska området, som i verkligheten icke förefinnes. Nationalekonomiens innehåll blir fastmer, i överensstämmelse med nutidens åskådningssätt, läran om de ekonomiska företeelserna, sedda i sitt inbördes sammanhang och därjämte i stort, d. v. s. försåvitt de på ett likartat sätt röra hela samhällsklasser eller ett helt folk eller till och med sammansättningen av alla folk (vad tyskarna kalla Weltwirtschaft).

Wicksell verkar alltså ha tyckt att benämningen nationalekonomi fungerade tillräckligt bra för att kunna behållas. Men den sista meningen i citatet beskriver knappast den moderna nationalekonomin, där även frågor som inte direkt berör hela samhällsklasser eller folkgrupper studeras.2 Kanske skulle även Wicksell nu förespråka en övergång till ekonomik.

—————
1) 2:a uppl., 1928, s. 2.
2) Roger Backhouse och Steven Medema diskuterar i senaste numret av Journal of Economic Perspectives hur definitionen av ämnet nationalekonomi har utvecklats — och breddats — under ämnets drygt tvåhundraåriga historia.

Comments

  1. Är egentligen namnet så viktigt? Kommer man inte långt med att informera om vad nationalekonomi är, dels bland allmänheten i stort och dels bland potentiella studenter? Den genomsnittliga gymnasiestudenten på naturvetenskapligt program har ingen aning om att studier i nationalekonomi passar väl med deras träning i matematik och med ett eventuellt samhällsintresse. En ökad medvetenhet i den målgruppen skapar förutsättningar för en grundutbildning med större djup, och ger därmed även på sikt ämnet större anseende hos allmänheten.

    Jag håller f ö inte med om ledaren i ED att namnet ”samhällsekonomi” skulle indikera att ämnet endast hanterar de stora frågorna. Däremot håller jag med om dess fördelar.

  2. Det råder sannerligen djup kris inom en disciplin om den viktigaste frågan är att byta namn på den. Det går inte att förvandla skit till guld genom namnbyte. Det blir lite grann som när ökända massmördarbolaget United Fruit Company bytte nanm till Chiquita Brands International 1984 för att försöka komma bort från sin historia av statskupper och massakrer på bananarbetare!
    Det bästa är att helt och hållet avskaffa ”ämnet” nationalekonomi och låta den seriösa delen av disciplinen bli en del av den matematiska statistiken. Den oseriösa delen kan föras över till något samhällsvetenskapligt ämnsområde.
    För övrigt anser jag att ”Fractional Reserve Lending” är grunden till alla ekonomiska problem i en marknadsekonomi och borde förbjudas.

  3. ”Det blir lite grann som när ökända massmördarbolaget United Fruit Company bytte nanm till Chiquita Brands International 1984 för att försöka komma bort från sin historia av statskupper och massakrer på bananarbetare!”

    ”För övrigt anser jag att “Fractional Reserve Lending” är grunden till alla ekonomiska problem i en marknadsekonomi och borde förbjudas.”

    Baserat på ovanstående kommentar verkar det som om vänsterfanatikerna på ett märkligt sett har lyckats hybridisera sig med högerfanatikerna. Kombinationen hotar att skapa död och förstörelse i kommentarfälten på bloggar världen över.

  4. e.lind says:

    Det vetenskapligt vettiga vore att alla ekonomiämnen skulle slås ihop under en hatt med namnet ekonomi.

    Vi skulle få tre ekonomiämnen:

    Samhällsekonomi – makroekonomi.

    Företagsekonomi – mikroekonomi.

    Ekonomisk historia.

    Sen kunde vi få en uppsjö av ämnen inom denna struktur där olika specialiteter samarbetade:

    Ekonomi och biologi – ekologisk ekonomi

    Ekonomi och statsvetenskap – politisk ekonomi

    Ekonomi, psykologi och sociologi – beteendeekonomi

    Ekonomi och juridik – rättsekonomi

    osv.

    Tyvärr faller detta på den institutionella strukturen på dagens universitet. Skulle också behövas ett antal entreprenörer i universitetsvärlden som skulle kunna genomföra denna innovation.

    Avgörande är nog vad som händer med olika samhällsvetenskapliga ämnena framöver.

    Om det pågår en process där de olika ämnena närmar sig varandra – vilket enligt min mening är det önskvärda – så kan detta scenario vara rimligt, annars inte.

    Så länge den institutionella strukturen på dagens universitet inte förändras spelar det nog inte så stor roll vad man kallar det hela.

    Frågan om ett namnbyte underlättar eller försvårar den nödvändiga institutionella förnyelsen. En annan fråga är vilka typer av organisationer i den institutionella strukturen på universiteten som skulle kunna fungera som katalysatorer för en förnyelse.

  5. Christoffer Rydland says:

    Språket lever sitt eget liv och jag tror det är ganska ovanligt att man byter namn på något. Jag skulle även tro att förändringar inte sker i samförstånd utan just när någon vill bryta sig ur och markera avstånd mot något närliggande. Av rena överlevnadsskäl kommer man alla kring de tvistande, stora elefanterna hålla j-kligt noga reda på begreppen i dessa skeenden. I andra faser kommer man släntra på med det gamla vanliga, därför att det fungerar. Ord får sin betydelse genom hur de används (se ex. Wittgenstein), inte genom sin sammansättning. För de flesta av oss råder ingen större tvekan vad som är nationalekonomi respektive företagsekonomi. Man skulle på motsvarande sätt kunna dra igång en lika förvirrande diskussion i företagsekonomi: företaget står ju inte alltid står i centrum på samma sätt som tidigare utan även nätverk och projekt är studieobjekt.

    Dessutom sker mycket undervisning på engelska. ”Economics” skulle kunna även kunna invadera vårt språk på samma sätt som vi övertagit andra engelska ord. Att så inte skett tyder på att ”nationalekonomi” fungerar bra. Men språkvetare/språksociologer vet mer än jag om detta.

Trackbacks

  1. […] Se även vad Knut Wicksell har att säga i denna […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s