Borta bra, men hemma bäst – eller?

Jag har tidigare på Ekonomistas (t.ex. här  och här) efterlyst fler studier som undersöker effekterna av kommunal barnomsorg på barns välfärd och framtida utveckling. Bristen på trovärdiga studier beror förmodligen på en metodologisk knivighet; det är inte slumpen som avgör vilka barn som går i förskolan utan det är sannolikt så att dessa barn skiljer sig från barn som i stället vistas hemma hos sina föräldrar. Dessa skillnader kommer dessutom förmodligen också att ha en direkt effekt på barnens välfärd. Det är helt enkelt klurigt att skilja på korrelation och orsakssamband.

I en ny studie som kom ut på IFAU förra veckan angriper Qian Liu och Oskar Nordström Skans detta metodologiska problem ur en annan vinkel.  I slutet av 1980-talet förlängdes föräldrars betalda ledighet från 360 till 450 dagar. Detta innebar att tidpunkten för när barnet skrevs in i den kommunala barnomsorgen försköts för barn födda efter ett visst datum då reformen började gälla. Génom att utnyttja denna variation kan forskarna fastställa effekten på barnens framtida skolresultat av den förlängda tiden hemma med föräldern och alltså i förlängningen effekten av tidig barnomsorg. Med tanke på att många forskare, däribland Jim Heckman, pekar på betydelsen av tidig utbildning kan denna senareläggning av förskoleinträdet tänkas ha stor betydelse, framför allt för barn från sämre miljöer.barn

Liu och Skans finner i sin studie att den förlängda föräldraledigheten inte verkar ha påverkat hur barnen i genomsnitt klarar skolan i årskurs nio. Däremot finner de en ** viss föbättring för barn till högutbildade mödrar av den förlängda föräldraledigheten och en tendens till en försämring till barn till lågutbildade mödrar** . Det verkar alltså som om den kommunala barnomsorgen tenderar att jämna ut skillnader mellan barn med olika förutsättningar.

Vad ska man då dra för lärdom av detta? Min tolkning av resultaten är att det är viktigt att se till att förskolepersonalen är välutbildad och att barn från utsatta miljöer (med detta inte sagt att ett barn till en lågutbildad moder per automatik är utsatt) får ta del av den allmänna förskolan. Naturligtvis ska man aldrig bygga policy på en enstaka studie, men riktningen på studiens resultat påminner t.ex. om de resultat som de två forskarna Nabanita Datta Gupta och Marianne Simonsen finner i en studie av effekter av barnomsorg på danska barn, som även de inte finner några effekter på genomsnittet, men negativa effekter på pojkar till lågutbildade mödrar av att vara på familjedaghem (där personalen i stor utsträckning saknar pedagogisk utbildning) än i den kommunala förskolan.

** reviderat 12.40

Comments

  1. Betyder detta att högutbildade gör bäst i att inte sätta sina barn i dagis?

  2. Det är viktigt att komma ihåg att resultaten gäller för den förskola som fanns i början av 90-talet, då det pedagogiska inslaget inte var lika uttalat som idag och i princip för perioden när barnet är 12-15 månader, men givet dessa förutsättningar så måste det vara en korrekt tolkning av resultaten.

    En annan potentiell tolkning är att resultaten stödjer den litteratur som pekar på vikten av tidig pedagogisk

  3. Johan Richter says:

    ”Däremot finner de en viss försämring för barn till högutbildade mödrar och en tendens till en förbättring till barn till lågutbildade mödrar.”

    Efter införandet av reformen? I så fall skulle ju tolkningen vara den motsatta, nämligen att dagis är dåligt för lågutbildade.

  4. Johan: jag ber om ursäkt för min otydlighet, det ska vara att barnomsorg istället för att vara hemma är sämre för barn till högutbildade”.

    Jag går in och ändrar i inlägget ovan så att det blir tydligt åt vilket håll effekterna går

  5. En annan slutsats kan ju vara att vårdnadsbidrag inte är den allra bästa idéen.

    Om vi ska ta lärdom av Norge så är det ju främst låginkomstagare som väljer att hålla barnen hemma med vårdnadsbidrag. Det är ju deras barn som behöver förskolan mest, enligt studien.

  6. En tendens är den statistiskt säkerställd? Om inte betyder den inget om det inte kan reproduceras i en ny studie.

    Förövrigt förstår jag inte hur svensk barnomsorg ska kunna hålla hög kvalitet. När mina barn gick i förskola på 90-talet var personaltätheten mycket hög. Pedagogiken kan jag inte uttala mig om eftersom mina barn gick i en Montessori skola. Pedagogiken där var utmärkt.

    Idag är ju personaltätheten mycket, mycket lägre samt kvaliteten på förskolorna i de områden med låg socioekonomisk status samt många invandrare är extremt låg, mycket sämre än på 90-talet. Jag ser inte hur dessa problem kan komma att ändras genom tidigare förskola för barn till föräldrar med låg socioekonomisk förmåga. Mer resurser till den svenska skolan och förskolan de senaste 40 åren har ju inte givit några märkbara resultat på de som går ut 9an, snarare är det så att resultaten är sämre än någonsin. Fler än någonsin saknar högskolebehörighet samt hoppar av gymnasiet.

  7. Thomas Jansson says:

    Många lider av vanföreställningen att skola och barnomsorg tillförs allt mindre resurser och att personaltätheten minskar. Tar man del av relevant statistik får man en delvis annan bild. Under 1998 gick det i genomsnitt 5,7 barn per årsarbetare inom den svenska förskolan. Motsvarande siffra 2008 var 5,3. Personaltätheten har inom förskolan således ökat, inte minskat.
    Se länk: http://www.skolverket.se/sb/d/1665/a/15453

  8. Thomas, jag talade om den effektiva lärartätheten inte den nominella. Det jag menar är antalet lärare som undervisar elever. Personaltätheten och resurserna har ökat men personalen gör en massa andra saker än att ta hand om eller undervisa barn.

Trackbacks

  1. […] på senare tid har förskolans pedagogiska förtjänster alltmer hamnat i fokus (se Evas inlägg I, II, III). Dessa pedagogiska skäl var emellertid knappast det som låg bakom förskolans snabba […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s