År 2000 presenterade FN ett antal ambitiösa målsättningar för arbetet att bekämpa fattigdom i världen. Dessa så kallade milleniemål (Millenium Development Goals, MDGs) anger i åtta punkter vad man hoppas uppnå till 2015. Man kan säga mycket om denna typ av breda mål men de har utan tvekan skapat ett visst fokus på enkla mått att arbeta mot. Målet att halvera andelen absolut fattiga från 47 procent 1990 uppnåddes redan 2010 (då andelen var 22 procent) och inom områden som att sänka spädbarns dödlighet och bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar har också stora framsteg gjorts. [Read more…]
Slopad PPM kan bli ytterligare ett slag mot dagens unga
Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfvén vill skrota premiepensionssystemet, PPM, och föra över pengarna till den allmänna inkomstpensionen för att minska risken för att “bromsen” slår till. Men ett sådant förslag skulle i praktiken innebära en kraftfull omfördelning mellan generationer. Likt avskaffandet av förmögenhetsskatten, den proportionella fastighetsskatten, de riktade sänkningarna av skatten på pensionsinkomster, gynnas den äldre generationen ännu en gång på bekostnad av dagens unga.
Det reala reformutrymmet
I en kommentar till regeringens skattepolitik kritiserar Lars Calmfors hur begreppet ”reformutrymme” används. Poängen han gör är lika enkel som viktig: när ekonomin växer så ökar statens intäkter men även de faktiska kostnaderna för att bedriva offentlig verksamhet. Att hålla utgifterna konstanta, även i reala termer, innebär i praktiken besparingar eftersom bland annat reallöner tenderar att öka när ekonomin växer. Att detta har stor betydelse inom exempelvis skolans område illustreras i figuren nedan. [Read more…]
Tärande och närande näringsliv
Nationalekonomer brukar ofta betona de positiva sidorna av konkurrens. Konkurrens kan leda till effektiv resursfördelning och skapa ett innovationstryck att utveckla bättre och billigare produkter. Har man läst mer än enstaka blogginlägg om nationalekonomi vet man dock att det krävs en hel del för att detta ska gälla. Utan väldefinierade äganderätter och fungerande rättskipning kan konkurrens i stället vara en ytterligt destruktiv kraft, som till exempel när rivaliserande rövarband konkurrerar om att exploatera varandra. Men även med dessa institutioner på plats kan till exempel informationsproblem och externaliteter begränsa marknaders välgörande kraft. Är koldioxidutsläpp inte rätt prissatta kommer både konsumtion och innovationer bli snedvridna — vi kommer köra och flyga för mycket och företag kommer i alltför stor utsträckning konkurrera om annat än att utveckla de mest bränslesnåla bilarna och flygplanen. [Read more…]
Den översta procenten i (delvis) nytt ljus
Den ökade inkomstojämlikheten i västvärlden har fått mycket uppmärksamhet under senare tid. Bland de mest diskuterade måtten på denna ökade ojämlikhet är den ökade andelen av alla inkomster som den översta procenten i inkomstfördelningen tjänar. Nu har några nya studier kommit som vill nyansera bilden av topprocentens andel. [Read more…]
Vill politiker verkligen ha den förda politiken utvärderad?
Det här är ett gästinlägg av Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och fd skribent på Ekonomistas.
Igår (29/5-2013) beslutade riksdagen om en ändring i Socialtjänstlagen som bland annat innebär att en så kallad jobbstimulans införs i det ekonomiska biståndet. Förslaget innebär att 25 procent av inkomst från anställning inte beaktas när personers biståndsbehov beräknas givet att de tagit emot ekonomiskt bistånd under sex månader. Ett problem med förslaget är dock att man inte har funderat igenom hur jobbstimulansen ska utvärderas trots att den Ds som berett ärende tydligt skriver att detta är viktigt. [Read more…]
Dags för europeiska personnummer
Europa blir alltmer integrerat. Vi arbetar, studerar, blir sjuka, föder barn, sparar pengar och äger hus i andra europeiska länder allt oftare. Men trots denna nya verklighet är ländernas välfärdssystem och deras finansiering fortfarande djupt rotade i nationalstaten. Särskilt tydligt syns detta i att medborgarnas identifiering i systemen, person- eller socialförsäkringsnumren, är nationella och inte länkade mellan länder. I förlängningen urholkar denna avgränsning människors rätt till ersättning och även staters möjlighet att beskatta. Ett nytt system för europeiska personnummer skulle lösa många av dessa problem. [Read more…]
Finns viktigare saker än att vara relativt fattig
Är på Society of Labor Economists konferens i Boston. Mängder av intressanta studier presenteras och det hålls föredrag av prominenta forskare. Ett sådant som hölls av Larry Katz behandlade olika åtgärder för att förbättra situationen för familjer i utsatta områden i amerikanska storstäder. Resultaten är mycket blandade. [Read more…]
Hur ojämlikt var Ryssland före revolutionen?
Ett argument mot alltför hög ekonomisk ojämlikhet som brukar bita på politiska grupperingar från vänster till höger är risken för sociala oroligheter, upplopp och i extremfallet revolution. Men hur hög måste ojämlikheten bli för att upplopp ska uppstå? Och är det enbart ojämlikhetens nivå som spelar roll eller finns andra faktorer som styr upplopp och social oro? En ny studie av ojämlikheten i tsar-Ryssland åren före revolutionen 1917 försöker belysa frågorna. [Read more…]
Kritik av den ekonomiska liberalismen
För några årtionden sen gjorde nationalekonomen Bo Södersten samhällsdebatten en otjänst genom att dela upp samhället i närande och tärande sektorer. Den förra likställdes med den offentliga (eller var det månne den offentligfinansierade?) sektorn och den senare med den privata. Enligt denna märkliga uppdelning är en operation finansierad med skattemedel ”tärande” medan samma operation är ”närande” om den betalas med privata medel. Jag påminns om denna debatt vid läsningen av Adair Turners uppgörelse med den intellektuella grunden för de senaste 20-30 årens liberala ekonomiska politik Economics After the Crisis. [Read more…]
Senaste kommentarer