Är RUT verkligen mer välmotiverat än ROT?

Många ekonomer, inklusive Finanspolitiska rådet, har hävdat att argumenten för RUT är starkare än de för ROT, därför att de arbeten som RUT subventionerar är sådana som människor lättare kan utföra själva . Tidigare har jag tyckt att detta resonemang håller. Efter att ha tillbringat tre semesterdagar under sommarstugan och fuktisolerat  grunden därför att hantverkarna, trots skattereduceringen, var för dyra är jag inte längre lika säker.

Jag frågar mig nämligen om det inte i själva verket är väldigt vanligt att folk bygger och donar på sina hus? Om det är så borde ROT snarare vara mer motiverat än RUT därför att skaderisken förmodligen är betydligt större för ROT-arbeten än för RUT-arbeten, särskilt då de utförs av klumpiga akademiker. Detta innebär att vårt eget trixande har en extern effekt i de fall vi skadar oss, dels i form av sjukvårdskostnader, dels i missade skatteintäkter när vi här hemma från jobbet och slickar våra sår. Denna externa effekt uppstår inte om vi istället lejer ut arbetet till fackmän.

Sen finns det naturligtvis en mängd andra argument till varför man bör eller inte bör subventionera vissa tjänster snarare än andra, se t ex tidigare diskussion här på Ekonomistas. Mitt resonemang säger dock att den dagen folk börjar operera sig själva är det hög tid att sänka patientavgifterna på sjukhusen.

Comments

  1. Högre skaderisk för ROT? Vete sjutton. Varje gång den här klumpiga guben till akademiker försöker dammsuga får han ont i ryggen.

  2. Timell-effekten lanserades som begrepp för några år sedan när hemmafixare, inspirerade av Martin Timell, gav sig på att bygga om hemma och sedan ställde till med skador. Begreppet dök upp i somras igen, då just med anledning av skador:
    ”På ortopeden på Kullbergska och Mälarsjukhuset talar personalen om Timell-effekten. Sedan några år tillbaka får de in allt fler medelålders män som brutit benen när de renoverat husen.
    – Ett gott råd är att de ska anlita professionell hjälp, säger verksamhetschef Marjut Sohlman.”

  3. Alexander says:

    Varför RUT eller ROT?

    Om jag hellre städar själv och snickrar på mitt hus men gillar att gå på resturang och resa varför får jag inte avdrag för det?

    Det underliggande problemet med att inte anlita professsionell hjälp är skattekilarna, det kostade mig ca 1000 kr för att ge hantverkaren ca 100 kr.

    Är det inte effektivare att sänka skatterna generellt? Varför just gynna städ och byggbranschen?

    • Alexander Kristofersson says:

      Apropå vad min Alexander-namne skriver …
      … ja, visst är det värt att notera att tårtspaden har fått en så framträdande plats framför osthyveln när det gäller dessa begynnande åtgärder mot lägre skattetryck.
      I linje med hur snacket gick efter 90-talskrisen, och Assar Lindbecks förslag till åtgärder mot risken för repriser, så skulle man ju kunna betona bekymret i att särintressenas förespråkare tenderar att göra sig mer hörda än allmänintressets, och se ekonomernas roll som särskilt viktig i att idag lyfta fram det senare. Med sänkt städskatt kan städare säga ”jag fick jobb”, och politiker kan räkna sektorns nya jobb. Med säg en sänkning, istället, av momsen från 25 till 24 procent skulle alla nya jobb hamna i den där anonyma allmänna och svårkvantifierbara BNP-ökningen som bara ekonomer kan känna engagemang för. Ingen kommer att härleda sin nya anställning specifikt till skattesänkningen, och de branscher där jobben kommer att uppstå kanske inte ens ännu har några intresseföreningar som skulle kunna skriva Newsmilltexter i frågan. Men Alexander, du och jag skulle få en centiliter mer öl för hundringen på krogen, förhoppningsvis en välfärdsseger i det lilla även när kronans nuvarande nytta i det allmänna har subtraherats.

  4. Andreas Bergström says:

    Det bästa är förstås att beskatta allt eget arbete i hemmet, så att vi blir av med sneda incitament. Ser fram emot att Byggnads går runt och inspekterar och räknar skruvar nästa gång jag monterar en hylla, så att jag inte fuskar och orsakar orättvis konkurrens mot deras medlemmar.

    För övrigt uppstår det inte bara skador på den som ger sig på att utföra hantverket. Jobbet blir dessutom dåligt gjort vilket orsakar en enorm kapitalförstöring. Det är många hantverkare som fått spännande uppdrag med att ordna upp hemmafixarnas urspårade projekt. Den situationen uppstår nog sällan när folk städar i hemmet.

  5. Hälften av befolkningen bor i småhus. Alla småhusägare är inte storstadsmänniskor med tummen mitt handen… I stora delar av Sverige har man underhållit, reparerat eller byggt ut sitt hus helt eller delvis själv (eller inom den privata sfären). Man kommer fortsätta göra det oavsett RUT och ROT. (Tack och lov).

    Dessa två subventioner är valfläsk för höginkomsttagare och inget annat. De leder till skev prissättning, ”falsk” fakturering (saltad) och de medför inte egentligen att något nyttigt arbete blir utfört som annars inte skulle blivit det. Vi får onödigt många trädäck, och fönster byts ut trots att de egentligen inte är uttjänta. Var det samhällsekonomiskt positiva i sådan misshushållning ligger förstår jag inte.

  6. Olof Johansson-Stenman says:

    Eva, det huvudsakliga problemet enligt standardteorin är dock inte om du och andra snickrar på er semester, utan om ni minskar er arbetstid (och därmed hur mycket ni betalar i skatt, inkl moms).

    Ang externa effekter så kan det väl även finnas positiva sådana? Kanske är det mest hälsosamt för stillasittande akademiker att jobba lite praktiskt (med motsvarande minskningar i rehab- och sjukvårdskostnader), och dessutom kanske det kan leda till en högre förståelse för hantverkares, och andra praktiskt arbetandes, vardag.

    Och i förlängningen kanske det i sin tur leder till att mindre arbetstid spills på att akademiker klagar över att de inte tjänar mer när de har en så lång utbildning…

  7. Dr Demant says:

    Vad gäller Finanspolitiska Rådets motivering skulle jag vilja slå ett slag för barberarna. Rakning är en syssla som stressade akademiker drivits att utföra själva på grund av de perversa skattekilarna. Att det kan uppstå kostsamma Timell-skador även på detta område vet alla som någon gång försökt hantera en rakhyvel.

    Men det viktigaste argumentet är naturligtvis jobbskapandet. Skattekilarna hindrar uppenbarligen en lovande tillväxtbransch. Genom riktade etableringsstöd till barberarsektorn skulle vi äntligen kunna råda bot på ungdomsarbetslösheten. Om Sverige med hjälp av omfattande statligt stöd skaffar sig en tätposition på detta område, går det också att tänka sig en export av barberartjänster på sikt.

    Dessutom krävs det ingen dyrbar utbildning för att utföra de här tjänsterna, så omfattande besparingar i gymnasieskolan skulle kunna göras.

    Och så har vi det här med jämställdheten. Det är en sexistisk föreställning att rakning av skägg framför allt är en manlig syssla, medan rakning av andra kroppsdelar ses som en kvinnosyssla. Genom att professionalisera dessa tjänster kan statusen på ”kvinnliga” barberarsysslor höjas.

  8. Tack för alla kommentarer! Naturligtvis är skattekilarna och det faktum att arbete men inte fritid beskattas grundproblemet. Om man enbart strävade efter att minimera snedvridningarna så lär vi oss av Ramsey m fl att olika skattesatser är optimalt. I verkligheten, där vi har särintressen, politiker som vill vinna val och dessutom även tar fördelningshänsyn är allt naturligtvis betydligt krångligare och jag skulle därför själv förespråka så enhetlig beskattning som möjligt, dvs inte sänkt moms på vissa varor och rätt till skatteavdrag till andra. För har man tagit steget mot olika särregler går det alltid att motivera lägre skatt för i stort sett alla varor med tillräckligt stor fantasi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s