Medborgarlön, eller basinkomst, är en inkomst som staten betalar ut till alla medborgare i ett land utan krav på motprestation. Tanken är att medborgarlönen ska vara tillräckligt hög för att en person ska kunna leva på den utan att behöva andra inkomster. Konceptet är omdebatterat men enbart teoretiskt eftersom det inte finns något land som tillämpar basinkomst fullt ut. I Sverige driver inget parti frågan om medborgarlön, men sympatisörer finns främst i vänsterpartiet och miljöpartiet (de senare hade införandet av medborgarlön som en punkt i sitt partiprogram fram tills förra året). Men i andra länder finns stöd för idén om medborgarlön också från högerkanten. [Read more…]
Jens Spendrup och tillväxten
2014-02-12 av 19 kommentarer
I dagarna har Jens Spendrups kategoriska uttalanden om feminism, brist på kompetenta kvinnor och kvotering i Ekots lördagsintervju skapat mycket diskussion och irritation. Det handlar dels om det olyckliga signalvärdet men också om det tveksamma i vissa påståenden som till exempel att allt löser sig bara man ger det tid. Kvinnor har till exempel varit i majoritet bland högskoleutbildade sedan slutet av 1970-talet och trots att det sedan länge finns en pool av mycket kompetenta kvinnor så tycks de försvinna i de processer som ska ta fram ledningspersoner. [Read more…]
Klassamhällets återkomst?
2014-02-04 av 33 kommentarer
På Aftonbladets ledarsida skrev Karin Pettersson i förra veckan om de ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och såg framför sig en återgång till ett klassamhälle. Texten pekade helt riktigt på ett antal tydliga trender som finns både internationellt och i Sverige med avseende på toppinkomstandelar. Den tog också upp den nya forskning som på senare år kommit att fokusera på balansen mellan kapital och arbetsinkomster och i förlängningen vilken påverkan den har på relationen mellan arvsflöden och inkomster. Några saker förtjänar dock att förtydligas och några andra att understrykas lite extra. [Read more…]
Grovmaskigt avtalsnät fångar inte många skattekronor
2014-01-31 av 3 kommentarer
Ett sätt att undvika beskattning är att placera sina inkomster i länder som inte lämnar ut bankuppgifter till andra länders skattemyndigheter. Efter finanskrisen har flera initiativ tagits på internationell nivå för att minska denna möjlighet till skatteflykt. G20-gruppens hot om ekonomiska sanktioner mot skatteparadis ledde till en explosion av antalet avtal om informationsutbyten: mellan mötet i april 2009 till december samma år undertecknades mer än 300 bilaterala avtal. En nypublicerad analys (gratisversion) av bland annat Niels Johannesen visar dock att dessa avtal inte riktigt levde upp till förhoppningarna. [Read more…]
Vad vet vi om mobiliteten i inkomstfördelningen?
2014-01-27 av 4 kommentarer
När inkomstfördelningen ska beskrivas är det nästan alltid spridningen i hushållens årsinkomster som menas. Denna spridning säger förvisso en hel del om marknad och politik fördelar och omfördelar resurser, men när folk tillfrågas om hur de värderar en hög eller låg inkomstspridning visar forskning att folk även bryr sig om hur dessa inkomster uppnåtts och vilken roll folks inkomströrlighet under karriären och mellan generationer spelar. Forskningens utmaning ligger därmed i att komplettera analysen av den årsvisa ojämlikheten med mått på inkomströrlighet inom och mellan generationer. En ny forskningsrapport sprider nytt ljus på detta område. [Read more…]
Förtydliganden om självständig sjukförsäkring
2014-01-25 av Kommentera
Nedanstående är ett förtydligande av några förslag i SNS Konjunkturrådsrapport 2014 som presenterades i förra veckan. Inlägget är skrivet av rapportförfattarna, Torben Andersen, Annika Sundén och Jesper Roine.
I förra veckan presenterade vi SNS Konjunkturrådsrapport 2014. Det handlade om en rad aspekter av den svenska välfärdsmodellen, dess förtjänster och stöd i befolkningen, de finansieringsutmaningar den står inför, samt några områden inom vilka vi kan tänka oss reformer som skulle kunna bidra till modellens utveckling. Mycket av diskussionen den senaste veckan har dock kommit att fokusera på den del som handlade om att stärka försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna och att eventuellt göra sjukförsäkringen självständig från statsbudgeten. >
Intersektionell diskriminering i dressyrtävlingar
2014-01-24 av 6 kommentarer
I den nationalekonomiska forskarvärlden är det högtryck på den akademiska arbetsmarknaden just nu. Doktorander som snart ska disputera flyger världen runt för att presentera sin forskning vid de institutioner som är intresserade av att anställa dem. Detta innebär extra många spännande (och tidskrävande!) forskarseminarier som ger en bra bild av vad som ”gäller just nu”. Till exempel kan man lära sig om professionella domare i hästdressyrtävlingar favoriserar ryttare av samma kön och nationalitet som dem själva. [Read more…]
Bör offentliga välfärdstjänster ingå i fattigdomsstatistiken?
2014-01-22 av 8 kommentarer
Just nu pågår en diskussion bland ojämlikhetsforskare om mått på inkomstspridning och omfördelning även ska inkludera offentliga välfärdstjänster. Samhällets omfördelning sker nämligen inte uteslutande i form av skatter och bidrag; subventionerade tjänster inom välfärdssektorn såsom grundskola, barn- och äldreomsorg skapar också en omfördelning som visserligen inte syns i lönekuvert eller deklarationsblanketter men som ändå spelar roll för människors välstånd. Vad säger då forskningen om denna omfördelning? Påverkas ojämlikheten, fattigdomen och ländernas rangordning när välfärdstjänster inkluderas i hushållens inkomster?
Hur får vi råd med välfärden?
2014-01-16 av 18 kommentarer
Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2014 med titeln ”Hur får vi råd med välfärden?” (se också DN-debatt här). Rapporten är skriven av Torben Andersen, Annika Sundén och mig och tar sin utgångspunkt i vad ett otal rapporter konstaterat de senaste åren, nämligen att det svenska välfärdssystemet står inför betydande utmaningar i termer av dess finansiering. [Read more…]
Orättvis rättvisesyn
2014-01-10 av 36 kommentarer
Det svenska samhällets strävan efter rättvisa och jämlikhet är i första hand fokuserad på Sverige och vi som bor här. Sverige är också förhållandevis jämlikt — kanske går det inte att skapa så väldigt mycket mer jämlika samhällen utan att kompromissa med andra viktiga värden. Men i ett globalt perspektiv är Sverige snarare att likna vid en exklusiv country club där alla som privilegierats med medlemskap är varandras jämlikar, samtidigt som ojämlikheten bland massorna utan medlemskap är enorm. Vi ägnar mycket möda åt att försöka fördela möjligheter och resurser jämlikt inom denna exklusiva lilla klubb och de politiska striderna handlar till stor del om just detta. I en del frågor finns det visserligen ingen motsättning mellan att skapa jämlikhet inom klubben och att skapa global jämlikhet, men i många andra frågor finns en mycket tydlig målkonflikt. Denna svårlösta motsättning mellan nationell och internationell rättvisa tycker jag har gjort sig särskild påmind i en rad frågor på senare tid. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer