Riksbanken och den finansiella stabiliteten: Inga medel, därför inget mål

(Debattartikel publicerad under rubriken ”Inga medel, därför inget mål” på Dagens Industris websida 2014-07-21.)     [English translation.]

Ska Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål vid sidan av prisstabilitet? Enligt Carl B Hamiltons debattartikel i Dagens Industri den 17 juli är svaret ja. Det är till och med en av riksdagen redan etablerad princip, hävdar Hamilton. Riksbankslagen behöver ändras, men bara som en formalitet.

Men Hamilton glömmer att Riksbanken saknar effektiva medel att påverka den finansiella stabiliteten, utom i samband med hanteringen av finansiella kriser. Han glömmer också att regeringen med stöd av sju partier i riksdagen – inklusive Folkpartiet – beslutat att Riksbanken heller inte ska tilldelas några sådana medel. Utan medel varken kan eller bör Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål.  [Read more…]

Föräldraledighet före och efter födseln

Den betalda föräldraledigheten har successivt förlängts och är nu sammanlagt 480 dagar per barn (varav 90 dagar med lägstanivå). Enligt en norsk studie (som Jonas skrev om i höstas) går det inte att hitta några positiva mätbara effekter av förlängd föräldraledighet i Norge när det gäller t.ex. barns skolresultat, arbetsinkomst eller föräldrars risk att skiljas. En anledning till detta skulle kunna vara att förlängningen av föräldraledigheten framförallt gällt tiden efter barnets födelse. Det finns nämligen ett flertal studier som tyder på att tiden i livmodern är särskilt kritisk för barnets framtida utveckling. [Read more…]

Livlig debatt om den demokratiska kontrollen av Riksbanken

I en längre artikel i Ekonomisk debatt och i en debattartikel i Dagens Nyheter, båda publicerade den 28 maj, har jag hävdat att den demokratiska kontrollen av Riksbanken bör skärpas, Riksbanksfullmäktiges utnämningspolitik förbättras och ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och makrotillsynen klargöras. Detta mot bakgrund av att Riksbanken med för stram penningpolitik åsidosatt både inflationsmålet och stödet för den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning. Detta har resulterat i en livlig debatt med flera inlägg.  [Read more…]

Var EP-valet verkligen en ”stor framgång” för tyska nynazister?

Främlingsfientliga partier hade stora framgångar i Europaparlamentsvalet. Det är extremt ledsamt att antalet rasister i det parlament som ska representera hela EU nu ökar. Men i ett fall – Tyskland – har media försökt blåsa upp valresultatet till något annat än det faktiskt är. Sedan valet har bland andra SvD, nyheter24, Aftonbladet och DN försökt plocka billiga skrämselpoäng på det faktum att det tyska nationaldemokratiska partiet NPD, med rötter i nazismen och ständigt hotade av förbud eftersom nazistiska partier inte är tillåtna i Tyskland, tog ett mandat i Europa-parlamentet. Men det är inte i Tyskland som problemet ligger.  [Read more…]

Dyrköpt ekonomisk politik

Margaret Thatcher hade kanske tagit lite väl starkt intryck av grundläggande läroböcker i nationalekonomi när hon 1990 ersatte den kommunala fastighetsskatten med en kommunal klumpsummeskatt.  Reformen blev synnerligen impopulär och många vägrade helt enkelt att betala skatten. I en färsk uppsats skriven av min kollega Torsten Persson (tillsammans med Tim Besley och Anders Jensen vid LSE) visas att Thatchers klumpsummeskatt även tycks ha underminerat skattemoralen långt efter att den avskaffades 1992. Diagrammet nedan visar andelen som skattefuskar för de kommuner där många smet från klumpsummeskatten (röda linjen) respektive där få gjorde det (blå linjen) under perioden 1990-1992. Där klumpsummeskatten ledde till mycket skattefusk 1990-1992 fortsatte skattefuskandet att vara på en högre nivå många år efter avskaffandet. [Read more…]

Provrösta i EU-valet!

Det finns en stor forskningslitteratur om hur olika valsystem kan resultera i olika utfall även om ingenting ändrats i befolkningens preferenser. En specifik aspekt som det dock inte forskats särskilt mycket på, och som i högsta grad är aktuell givet det nära förestående EU-parlamentsvalet, är hur graden av personröstande påverkar utfallet och röstningsbeteendet. [Read more…]

Att rösta gör dig mer samarbetsvillig

I förra valet till Europaparlamentet deltog 45,5 procent av de röstberättigade svenskarna. Det var en uppgång jämfört med ungefär fem procentenheter jämfört med de tre tidigare EP-valen, men valdeltagande var fortfarande betydligt lägre än vad som brukar vara fallet i riksdagsvalen (2010 var valdeltagandet 85 procent). Nu slår svenska politiker på stora trumman inför EP-valet om drygt två veckor för att få upp valdeltagandet (har de månne läst mitt tidigare Ekonomistas-inlägg om detta?!). Men med största sannolikhet kommer soffliggarna fortfarande att vara många. Tillhör du dem som tvekar om det är värt att bege sig till valurnan? En experimentstudie kan ge extra motivation. [Read more…]

Planera din valdag – och öka sannolikheten för att du faktiskt röstar

Politiska kampanjer i USA lägger ofta minst lika mycket fokus på att överhuvudtaget få folk att rösta, som att tala om för dem vem de ska rösta på. Det är måhända inte så konstigt med tanke på att USA har ett betydligt lägre valdeltagande än många andra länder i västvärlden. Fokuset på valdeltagande finns också i amerikansk beteendevetenskaplig forskning – och kanske finns det en del att lära också för svenska politiker? [Read more…]

Forskningen bakom Thomas Pikettys bok

I dagarna har så äntligen Thomas Piketty’s bok ”Capital in the twenty-first century” kommit på engelska. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler läser den och inte bara andras sammanfattningar (även om det finns flera bra sådana; se referenser i tidigare inlägg här). Förutsättningarna borde i och med detta bli bättre för en saklig diskussion om vad som faktiskt står, och framförallt vilka data det är som Piketty och andra tagit fram under de senaste åren. Man kan urskilja fyra relaterade men olika områden i denna forskning.

[Read more…]

Hassler och Krusell: Byt spår i klimatförhandlingarna!

Det här är ett gästinlägg av John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

FN:s klimatpanel fastslår att det är belagt bortom rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser, särskilt genom användning av fossila bränslen, påverkar klimatet. Även om dessa förändringar har både positiva och negativa effekter kan vi vara rimligt säkra på att de negativa effekterna dominerar. I ett globalt perspektiv är förmodligen inte effekterna katastrofala, åtminstone inte under innevarande århundrade, men de är ändå alldeles för stora för att ignoreras. Världen har alltså mycket att vinna på att motverka klimatförändringarna genom att minska utsläppen av växthusgaser. [Read more…]