[English]

Vid det senaste penningpolitiska mötet reserverade sig Stefan Ingves och Kerstin af Jochnick mot beslutet att sänka reporäntan till 0,25 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska rapporten. Rimligtvis menade de att den räntebana de istället förordade skulle innebära en mindre expansiv penningpolitik än majoritetens bana. Men deras räntebana innebär av allt att döma tvärtom en mer expansiv penningpolitik. Den tycks nämligen medföra en genomsnittligt lägre ränta under prognosperioden.

[Read more…]

Debattinlägg på di.se idag.

Carl B. Hamilton tycks mena att Riksbanken Riksbanken genom debattinlägg, analyser och diskussioner i det Finansiella stabilitetsrådet har tillräckligt effektiva medel för att påverka den finansiella stabiliteten för att kunna ha den finansiella stabiliteten som ett mål. Men rådet ska vara ett mötesforum och inte fatta beslut. Eftersom Riksbanken saknar beslutsrätt inom politikområdet finansiella kan den således inte vara ansvarig för den finansiella stabiliteten och inte ha finansiell stabilitet som mål.  [Read more…]

[English translation.]

Wolfgang Münchau (“What central banks should do to deal with bubbles,” Financial Times, 14 juli) har beskrivit Riksbankens politik som ett experiment med olycksbringande följder. I ett brev till Financial Times (“Monetary policy has had positive results in Sweden,” July 24) försöker Stefan Ingves och Per Jansson försvara Riksbankens politik. Men brevet är fullt av missledande påståenden och försöket till försvar tål inte en närmare granskning.     [Read more…]

The Economist skriver i sitt senaste nummer om svensk penningpolitik de senaste åren: ”Sub-zero conditions – interest rates are back at crisis lows”.

[English translation.]

I en ny uppsats, ”Why leaning against the wind is the wrong monetary policy for Sweden”, som jag presenterade på en NBER-konferens i Tokyo 20-21 juni, förklarar och summerar jag varför ”att luta sig mot vinden” är fel penningpolitik för Sverige – något som jag diskuterat i flera tidigare Ekonomistas-inlägg.[1]  Enligt Riksbankens egna beräkningar är ”intäkten” av denna politik i form av möjliga lägre risker med hushållens skuldsättning helt obetydlig jämfört med kostnaden i form av högre arbetslöshet och lägre inflation. Genom att inflationen blivit betydligt lägre än inflationsmålet och hushållens förväntningar har politiken tvärtom ökat hushållens reala skuldbörda och om något ökat eventuella risker med hushållens skuldsättning. Därigenom har den försvårat Finansinspektionens arbete med att begränsa eventuella risker.  [Read more…]