Hur mycket ska EU betala för utvecklingsländernas klimatkostnader?

Vid FN:s klimatkonferens i Baku i november 2024 kom man överens om att de utvecklade länderna ska täcka klimatförändringarnas kostnader i utvecklingsländerna med 300 miljarder USA-dollar per år från och med 2035, från nuvarande 100 miljarder. Utvecklingsländerna var missnöjda och ville ha mer. Internationella domstolen i Haag – ett FN-organ – ska i år avge ett yttrande om vilket finansiellt ansvar de utvecklade länderna har enligt internationell rätt.

I en publikation från Svenska institutet för europapolitiska frågor (Sieps) ger jag min tolkning av hur klimatkostnaderna bör fördelas mellan länder på olika inkomstnivåer enligt FN:s klimatkonvention och Parisavtalet och beräknar vad detta kan innebära för EU:s del. EU:s nuvarande offentliga och privata finansiering av klimatkostnader i utvecklingsländer ligger nära vad som kommer att krävas från och med 2035, men det förutsätter att alla länder tar sitt ansvar, inklusive Kina, Ryssland och USA – som nu lämnar Parisavtalet för andra gången. Beräkningar av klimatförändringarnas kostnader visar dock att det krävs mycket mer av de utvecklade länderna än vad som överenskoms i Baku.

Fattigdomsbekämpning räddar inte klimatet

Oxfam har nyligen släppt en rapport som bland annat Dagens Nyheter rapporterat om. I rapporten redovisas koldioxidutsläpp för olika inkomstgrupper i Sverige. Figuren nedan visar utsläppen för olika inkomstgrupper och som synes stiger koldioxidutsläppen per person med inkomsten – de rikaste orsakar betydligt mer utsläpp per person än de fattigaste. I rapporten tas detta samband som intäkt för att ojämlikhet är ett problem för klimatet och att fattigdomsbekämpning, som är Oxfams främsta mål, går hand i hand med att lösa klimatfrågan.

[Read more…]

Daniel Spiro: Myter om koldioxidpriser

För inte längesen skrev en amerikansk miljöekonom, Gilbert Metcalf, en diskussionsartikel vid namn ”Five myths of carbon pricing”. Precis som titeln antyder så försöker Metcalf, med bas i miljöekonomisk forskning, adressera ett antal klimatpolitiska frågor som många eventuellt har missförstått. I detta inlägg diskuterar docent Daniel Spiro vid Uppsala universitet de av hans ”myter” som är relevanta för svensk och europeisk del.

[Read more…]

Klimatmålet och reduktionsplikten

Regeringen har annonserat att reduktionsplikten för bensin och diesel kommer att sänkas till 6 procent vid årsskiftet. Avsikten är att kompensera ägarna av fossildrivna bilar för höga drivmedelspriser. En del hävdar att detta gör det omöjligt för Sverige att nå sitt utsläppsmål till 2030. Om Sverige lägger om sin klimatpolitik bör det dock vara möjligt att nå målet och dessutom öka BNP och kompensera ägarna av fossildrivna bilar för högre drivmedelspriser.

[Read more…]

Daniel Spiro: Är EU:s höga pris på utsläppsrätter bra eller dåliga nyheter?

Priset på utsläppsrätter för koldioxid har stigt dramatiskt de senaste åren. I detta gästinlägg diskuterar Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, huruvuda detta högre pris är ljuset i tunneln eller faktiskt dåliga nyheter.

[Read more…]

Elpriser, frihandel och industripolitik

I ett tidigare inlägg diskuterades elpriserna utifrån ett handelsteoretiskt perspektiv. Det är uppenbart att handelshinder är det enda som kan få svenska elpriser att avvika från omvärldens och sådana hinder uppstår när kablarna till kringliggande elsystem nått sitt kapacitetstak. För en given kabelkapacitet är det lika uppenbart att en större inhemsk produktion gör att elexporten oftare slår i taket, med lägre inhemska priser som följd. Mindre uppenbart är varför så många framstår som frihandelsmotståndare just på elområdet.

[Read more…]

Vad handelsteorin säger om elpriserna

Enligt grundläggande handelsteori kommer varupriserna att utjämnas mellan länder om det inte förekommer handelshinder eller andra friktioner. Detta beror på att producenterna hellre säljer på marknaden med högt pris vilket samtidigt minskar utbudet på lågprismarknaden och ökar det på högprismarknaden. Så kommer det att fortgå tills dess att priserna är utjämnade. Även om producenter av oklar anledning skulle sälja billigt på lågprismarknaden så skulle köparnas alternativkostnad för att nyttja varan motsvara priset som den betingar på högprismarknaden. De skulle därför tjäna på att dyrt sälja vidare varan som de fått köpa billigt. Att marknadsintegration leder till prisutjämning är lika trivialt som det ibland förefaller bortglömt.

[Read more…]

Rekorddyr bensin, men historiskt billigt att köra bil

Det här är ett gästinlägg av Julius Andersson, forskare vid SITE på Handelshögskolan i Stockholm, och Celina Tippmann, forskningsassistent vid samma institution.

Den 1 maj i år sänktes skatten på bensin och diesel i Sverige med 1,80 kronor per liter. Denna sänkning av skatten på transportbränsle saknar motstycke i svensk historia. Sedan 1960 har den nominella skattesatsen på bensin endast sänkts tre gånger — och då med mycket små belopp, mellan 4-22 öre per liter.

[Read more…]

Är tillväxt bra för klimatet?

Följande är ett gästinlägg av Daniel Spiro, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Daniel har bland annat forskat och undervisat om resurs- och miljöfrågor. Inlägget är ganska långt och innehåller många länkar och utgör på så vis en bra start för den som vill hitta relevant bakomliggande forskning.

Lite då och då dyker påståendet upp att ekonomisk tillväxt är bra för miljön och klimatet. Ett exempel är Dagens Nyheters ledarsida, där Mattias Svensson för ett tag sen påstod att ”Tillväxt är en förutsättning för att rädda klimatet” och att minskning av utsläpp sker ”tack vare” att vi konsumerar mer i största allmänhet.[1] Frågan är om det stämmer; är konsumtionstillväxt bra för klimatet? [Read more…]

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]

Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.

[Read more…]