Den 26:e september presenterar finansminister Magdalena Andersson budgetpropositionen för Nationalekonomiska föreningens medlemmar. Presentationen kommenteras av Lena Sellgren som är chefekonom på Business Sweden och Fredrik NG Andersson, docent vid Lunds universitet. [Read more…]
Gener och utbildningslängd
2016-05-19 av 22 kommentarer
Förra veckan publicerades en studie i tidskriften Nature som visar att 74 specifika gener kan förklara en halv procent av variationen i utbildningslängd (i utvecklade länder i väst). Två av de drivande bakom studien är de svenska nationalekonomerna David Cesarini (NYU samt knuten till IFN) och Magnus Johannesson (Handels). Karin Bojs skrev i helgen en krönika om studien i Dagens Nyheter och drog följande slutsats: ”Våra gener har vi alltså på gott och ont, och av den nya studien lär vi oss hur lite de faktiskt säger om våra studieresultat.” Bojs har rätt i att utbildningslängd framförallt förklaras av miljöfaktorer, men generna har sammantaget mycket större betydelse än vad dessa 74 identifierade gener ger sken av. [Read more…]
Visst kan man skämta om ekonomer
2016-03-25 av 2 kommentarer
Om man har tråkigt kan man pigga upp sig genom att läsa skämt om nationalekonomi och nationalekonomer. En favorit är: “Vet du hur man kan veta att makroekonomer har sinne för humor? De använder decimaler…”. Här kommer några andra exempel. [Read more…]
Ökad kvalitetstidsojämlikhet
2016-02-02 av 7 kommentarer
Åsikterna om huruvida stora löne- och/eller förmögenhetsskillnader mellan människor i ett samhälle är bra eller dåligt går vitt isär. Enigheten är större när det gäller att hårt arbete bör löna sig: såväl de som förespråkar mer som de som förespråkar mindre ekonomiska skillnader i samhället tycker att en hög mobilitet är bra. Den som jobbar smart och hårt bör alltså klättra uppåt medan den latare bör trilla nedåt. Även om det är oklart om det verkligen är så, så verkar den allmänna uppfattningen vara att denna mobilitet i samhället har minskat. Och många blickar mot barns uppväxtvillkor för en förklaring. [Read more…]
Ett gott nyttigt år
2016-01-28 av 11 kommentarer
Jag firade nyligen nyår i en stuga i de i samband med skid-VM så omtalade ”fjällen” i närheten av Falun. Eftersom detta är betydligt mer glesbefolkade trakter än Stockholms innerstad, där jag vanligtvis firar nyår, tänkte jag att jag nog måste köpa lite egna fyrverkerier för att vi säkert skulle få njuta av några nyårsraketer. Fyrverkerier är ganska dyra att köpa, samtidigt som många fler än de som skjuter upp dem kan njuta av dem. Det finns alltså stora positiva externaliteter att skjuta upp fyrverkerier (och negativa för ljudkänsliga och hundägare, men låt oss lämna detta därhän). Höga kostnader för den enskilda och stora positiva externaliteter borde innebära att det skjuts upp för lite raketer på nyår. Det var detta resonemang som fick mig att lägga 300 kronor på 40 sekunders nöje. Mitt teoretiserande visade sig vara helt felaktigt. [Read more…]
Världens första historiska internationella prisomräknare
2016-01-26 av 1 kommentar
Hur hög lön har du mätt i tyska riksmark år 1930 eller franska livres revolutionsåret 1789? Vilket värde hade 1000 finska mark år 1955 i termer av serbiska dinarer 1892 eller chilenska pesos 1973? Hur många kinesiska yuan år 1923 motsvarade hundra polska zloty 1980? Svaren på dessa och många andra frågor finns i världens förmodligen första historiska internationella prisomräknare som konstruerats av ekonom-historikern Rodney Edvinsson vid Stockholms universitet. [Read more…]
Lennart Schön (1946-2016)
2016-01-07 av 11 kommentarer
Vi har just nåtts av nyheten att professorn i ekonomisk historia vid Lunds universitet, Lennart Schön, har gått bort. Lennart var under flera decennier en centralgestalt inom svensk ekonomisk historia och han är förmodligen den internationellt mest välkände svenske ekonomhistorikern. Lennarts forskning om historiska nationalräkenskaper var banbrytande och hans arbeten kring den ekonomisk tillväxtens fluktuationer har inspirerat många efterföljande forskare. Hans lärobok om Sveriges moderna ekonomiska historia från 2000 är idag en självklar utgångspunkt för undervisningen i ämnet. Svensk samhällsvetenskap och humaniora har förlorat en värdefull medarbetare. [Read more…]
Årets julklappar är redan öppnade
2015-12-18 av Kommentera
Under november och december månad ger många forskningsfinansiärer besked om vilka forskare som tilldelas forskningsanslag. Som forskare är det naturligtvis spännande, men också frustrerande tider. Frustrationen beror främst på besvikelsen över att ha fått avslag, men till skillnad mot oönskade julklappar är det fritt fram att beklaga sig. Frustrationen tror jag förvärras av att man i många fall får väldigt lite information om på vilken grund avslaget fattas. Häromdagen fick jag till exempel ett brev från en forskningsstiftelse som var två rader långt: ”Stiftelsen har ej beviljat ovanstående ansökan. Stiftelsen tackar för visat intresse.” [Read more…]
Huvudräkning för ekonomiintresserade
2015-12-08 av 66 kommentarer
De flesta som läser det här inlägget tycker förmodligen att 750 kronor för en vinterjacka är ett överkomligt pris, medan en dörrvaktsjacka i dun för 7 500 kronor är i dyraste laget. Denna känsla för proportioner när det gäller hushållsekonomi tycks dock ofta saknas när det gäller rikets ekonomi. Jag tror till exempel att det är många som inte gör så stor skillnad på en regeringssatsning på 750 miljoner eller 7,5 miljarder, och ibland hör man till och med att folk inte minns huruvida det handlade om miljarder eller miljoner. Likaså tycks få direkt inse att det är orimligt att svenskar skulle lägga 75 miljarder på julklappar, vilket är en siffra som snurrat runt i offentligheten på senare tid (jag tror irrfärden började på Dagens Arena). [Read more…]
Professor hit och professor dit
2015-10-14 av 32 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.
I senaste numret av tidskriften Ekonomisk Debatt (nr 6/2015) finns en intressant artikel om lundaekonomen Sven Rydenfeldt. Han disputerade 1954 på en tydligen ganska dålig avhandling i nationalekonomi, och det var (enligt artikelsförfattarna) uppenbart att han inte passade för forskning. Därför började han i stället ägna sig åt politisk opinionsbildning på högerkanten. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer