Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Detta är ett gästinlägg av Anne Boschini, Anna Sjögren, Annika Alexius, Karin Hederos, Christina Håkanson, Helena Holmlund, Anna Sandberg, Marianne Sundström och Jenny Säve-Söderbergh.
Det är med stor sorg och saknad som vi meddelar att Åsa Rosén dog den 26 augusti 2018, 57 år gammal. Åsa var en förebild och en mentor för många av oss kvinnliga nationalekonomer – och säkert också för en hel del manliga kollegor. Det fanns flera anledningar till detta.
Som tidigare meddelats har professor Ingemar Hansson gått bort efter en tids sjukdom. Ingemar var en av Sveriges ledande nationalekonomer inom offentlig ekonomi, professor vid Lunds universitet och tidigare statssekreterare och generaldirektör för Konjunkturinstitutet och Skatteverket. Särskilt framträdande var hans viktiga insatser i samband med “århundradets skattereform” 1990-1991. [Read more…]
Sportlovet ger en del forskare en möjlighet att uppleva den så kallade verkligheten och att studera hur invanda teoretiska föreställningar stämmer överens med denna. Själv är jag dock ganska bra på att sänka den teoretiska garden och helt enkelt bete mig som folk gör mest. Det är först i efterhand jag slås av att mitt beteende ibland står helt i konflikt med vad jag undervisar mina studenter. Det här sportlovet hände detta inte mindre än tre gånger. [Read more…]
I både moderna och förmoderna samhällen uppvisar dygnsrytmen en tydlig säsongsvariation. I det förindustriella samhället anpassades arbetsdagarna av naturliga skäl till detta; enligt en källa var den medeltida arbetsdagen dubbelt så lång under sommaren som under vintern. I och med elektricitet och modernitet så styrs våra liv idag däremot av en klocktid som inte är säsongsanpassad. Detta är värt att ha i åtanke när röster nu höjs för ett avskaffande av de regelbundna växlingar mellan sommar- och vintertid som vi sedan 1980 haft nöjet att åtnjuta. [Read more…]
Årets ekonomipris går till en pristagare som är känd långt utanför nationalekonomins gränser. Thaler kan sägas vara en av beteendeekonomins fadersfigurer och skriver med detta pris in sig i de beteendeekonomiska historieböckerna jämte tidigare pristagare som Herbert Simon (1978 års pris) och Daniel Kahneman (2002). Thalers forskning har skett i polemik mot nationalekonomins standardantaganden om rationella, själviska och tidskonsistenta aktörer. Att döma av den akademiska självbiografi han skrev häromåret (och som recenserades här på Ekonomistas) har detta tidvis vara en ganska bitter kamp (vilket bokens titel Misbehaving delvis anspelar på), men en kamp som nog måste sägas vara över. Beteendeekonomin är numera integrerad inom nationalekonomins huvudfåra och forskningen handlar nu främst om att precisera hur stor roll avstegen från standardmodellen spelar och i vilka sammanhang de har betydelse. [Read more…]
Såsom redan avslöjats i Ekonomiekot var Paul Romer favorittippad i årets omröstning om ekonomipriset med 16% av rösterna. På andra plats kom Daron Acemoglu (8%), tätt följd av Thomas Piketty (8%) och Assar Lindbeck (8%). På femte plats kom William Nordhaus (6%). Om det blir någon av dessa som får ekonomipriset meddelas klockan 11:45 på måndag.
Traditionsenligt är det dags för omröstning om vem Ekonomistas läsare tror får årets ekonomipris (som tillkännages nu på måndag den 9:e oktober). Att gissa rätt pristagare har visat sig svårt och förmodligen kommer den som får flest röster på Ekonomistas inte få priset just i år. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera gärna ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på fredag kväll och resultatet från omröstningen presenteras under helgen. [Read more…]
Barnkultur och politik är två samhällsfenomen som sällan möts, eller hur är det med den saken? Välkänt är att vi som växte upp på 1970-talet fick i oss en hel del politik i tv-programmen på “Halv sex” eller olika barnskivor och barnteatrar. Men tills alldeles nyligen var jag ovetande om att även mina tecknade seriealbum med ett gäng glada, harmlösa blå figurer, tre äpplen höga, också verkar ha velat indoktrinera mig. [Read more…]
Många har sannolikt precis som jag själv ställt sig frågan om de som är födda i november är lika långa som de som är födda i april. Ett sätt att få svar på denna fråga är att vända sig till den mönstringsdata som finns tillgänglig för nedladdning från Riksarkivet. Dessa data är naturligtvis avidentifierade, men med över två miljoner observationer går det ändå att undersöka intressanta frågor. [Read more…]
Denna minnestext är ett gästinlägg författat av Anne-Sophie Crépin, Carl Folke och Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.
Kenneth Arrow, en exceptionell akademiker, lämnade oss förra veckan vid 95 års ålder. Han tilldelades 1972 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för banbrytande insatser inom allmän ekonomisk jämviktsteori och välfärdsteori”. Som många säkert känner till är detta inte Arrows enda stora bidrag inom teoretisk nationalekonomi (se till exempel artikeln i New York Times som sammanfattar hans många bidrag och stora inflytande). Däremot är det färre som känner till är att Arrow besökte Sverige nästan varje år under många års tid för att sammanstråla med andra forskare på Askö i Stockholms skärgård. [Read more…]
Vi har i tidigare inlägg diskuterat de svenska ungdomarnas sena inträde på arbetsmarknaden. I går presenterade OECD en landrapport om Finland. Där … [Läs vidare]
De flesta skulle nog hålla med om att en elev som uppnått en viss kunskapsnivå på en skola i ett socialt utsatt område på många sätt är en duktigare … [Läs vidare]
När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska … [Läs vidare]
Förra veckan skrev jag om förmögenhetsfördelningen i USA och om att amerikanerna tror att landets samlade förmögenhetsmassa är mer jämnt fördelade än … [Läs vidare]
English Internationella studier har visat att konjunkturnedgångar som föregås av en stor ökning i hushållens skulder tenderar att bli djupare och … [Läs vidare]
Senaste kommentarer