Klockan ett idag får vi reda på vem som får årets ekonomipris. Ska vi tro Ekonomistas läsare kommer Paul Romer få ekonomipriset (med 15% av rösterna), kanske tillsammans med Robert Barro som kom på tredje plats (med 13%). På andra plats kom Robert Shiller (14%) som eventuellt skulle kunna få priset med Eugene Fama (6%) som kom på femteplats. På fjärdeplats kom Ernst Fehr (9%). Här kan man läsa hur många röster övriga kandidater fick (se även artikel i DN om omröstningen).

Traditionsenligt genomför vi nu årets omröstning om vem som kommer att få Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (tyvärr utan Eva Mörks deltagande eftersom hon numera sitter i priskommittén). Omröstningen avslutas dagen innan priset tillkännages, dvs söndagen den 9:e oktober.

Nu har midsommarhelgen passerat, skolorna stängt sedan länge och många svenskar går på semester.

Även Ekonomistas kommer att gå ner i tempo under sommaren. Bloggen fortsätter, men i lugnare takt. Vi återgår till full fart när höstterminen börjar.

Vi på Ekonomistas önskar alla läsare och debattörer en skön sommar!

/Martin, Eva, Jesper, Daniel, Jonas och Robert

Enligt högskoleförordningen får lärosäten utan rätt att examinera forskarutbildning inte benämna sig ”universitet”. Namnskyddet gäller dock inte andra på språk och i Sverige finns därför numera nästan dubbelt så många ”Universities” som universitet.

Tillit och heder tillhör akademins grundvalar. Att ständigt kontrollera forskares empiri eller akademiska meritlistor låter sig inte göras. Just därför är fusk och skönmåleri så förkastligt och att beslås med sådant får allvarliga konsekvenser. Trots detta är många villiga att ta risken. Varför? Jo, därför att värdet av en fin akademisk status är mycket högt, både ekonomiskt och prestigemässigt. För anslagsjagande institutioner kan den rentav bli guld värd.

Några som uppenbarligen har tagit risken är våra svenska lokala högskolor som valt att kalla sig universitet trots att de inte är det. I internationella sammanhang väljer nämligen dessa lärosäten att kalla sig Universities. Så blir Högskolan i Kristianstad Kristianstad University, Högskolan Väst blir University West och Högskolan i Borås University of Borås. Dessa tre är bara exempel; samtliga svenska högskolor kallar sig University på engelska. Varför valdes inte det rimligare ”College”? Kanske trodde någon att den senare benämningen är demeriterande, men det är helt fel. Amherst College, Wellseley College och Darthmouth College är alla högt respekterade lärosäten utan universitetsstatus.

Det slutar dock inte vid namnleken. Flera av de lokala svenska högskolorna bedriver även skönmåleri. Till exempel beskrivs forskningen i Skövde som ”first class” och i Halmstad som ”outstanding”. Men vad som är toppklass eller enastående är förstås helt beroende på sammanhang. Är man outstanding i förhållande till Harvard? Eller Oxford? Eller Lund? Eller jämför man sig med Högskolan i Skövde? Etiketteringar som dessa framstår som medvetna skönmålningar av den egna verksamheten, vilket jag tycker är ytterst problematiskt.

Återigen: inget av det jag beskrivit utgör formella regelbrott. Men något är ändå skevt när högskolor utan rätt att kalla sig universitet ändå väljer att kalla sig ”University” eller när små, lokala högskolor säger sig bedriva forskning i toppklass. Hur långt kan en akademisk institution tänja på såväl regler som hedersprinciper innan någon med befogenhet sätter stopp?

Maj månad var den mest välbesökta månaden i Ekonomistas historia. Enligt vårt bloggverktyg hade vi över 45000 besök på hemsidan i maj. Det är 34 procent fler besök än i maj 2010 och hela 191 procent fler besök än vår första majmånad 2008. Vi är väldigt glada att så många följer vad vi skriver och det motiverar oss att fortsätta skriva om nationalekonomi, politik och samhälle.