Ekonomipriset till Sargent och Sims

Christopher Sims, Princeton University

Thomas J. Sargent, New York University

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går i år till de amerikanska makrokonomerna Thomas Sargent och Christopher Simsför deras empiriska forskning om orsak och verkan i makroekonomin.

Det pristagarna har gjort är att utveckla empiriska metoder som gör det möjligt att ta hänsyn till att såväl privata aktörer som ekonomiska beslutsfattare har förväntningar om vad den andre kommer att göra i framtiden i åtanke när de fattar sina beslut. Med hjälp av dessa metoder kan vi bättre förstå sambandet mellan olika makroekonomiska variabler (så som ränta, inflation och BNP) och därmed kan beslutsfattare också få bättre beslutsunderlag.

Med hjälp av Sargents metod, som bygger på strukturella makroekonometriska modeller, kan vi analysera effekter av regimskiften, t ex ett inflationsmål eller ett överskottsmål på ekonomin. Sims metod å andra sidan kan användas för att förstå hur tillfälliga förändringar i ekonomisk politik påverkar ekonomin. Ett av de mer allmänt kända slutsatserna från sådan VAR-analys är att om centralbanken höjer räntan så kommer BNP gå ner omedelbart medan det dröjer 1-2 år innan inflationen börjar gå ner.

Trots att både Sargent och Sims disputerade på Harvard 1968 och därefter tillbringade tid vid Minnesota så har de egentligen aldrig publicerat något tillsammans. Däremot ger de för tillfället en gemensam kurs i Princeton och det är bara att gratulera de studenter vars föreläsning idag nog kommer att bli något ofokuserad.

Comments

  1. LagrangeMultiplikatorn says:

    Hej!

    Tack för en trevlig sammanfattning av årets pristagares gärningar.

    Nobelpriset i litteratur tilldelades i år den svenske poeten Tomas Tranströmer. Detta aktualiserade frågan om vilka nu levande svenskar som egentligen är värda priset. Vad gäller Tranströmer verkade konsensusuppfattningen ändå landa i att han är värd priset. (Detta även om Jan Oskar Sverre Lucien Henri Guillou som så ofta annars var av skiljaktig mening.)

    Om man överför denna frågeställning på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne — vilka nu levande svenska akademiker skulle kunna komma i fråga för detta pris? Finns det ens någon/några?

    Vad tror Ekonomistas med läsare?

    • Lars E O Svensson skulle mycket väl kunna få priset för sin forskning om inflationsmål och optimal penningpolitik.

      Samtidigt står han inte bara geografiskt utan även organisatoriskt nära ekonomipriset, vilket möjligen skulle kunna vara besvärande.

    • Jag tycker Assar Lindbeck ligger närmast till hands. Hans bidrag kring arbetsmarknaden, bl a genom den s k insider-outsider-teorin, har varit viktiga. Han har även visat och förklarat på bristerna och förtjänsterna kring den svenska modellen och dess generalla välfärdslösningar.

      Assar har även bidragit på bred front inom politik, samhällsdebatt och vetenskap i både Sverige och utlandet. Han har varit aktiv debattör och rådgivare sedan 1950-talet, och aktiv forskare nästan lika länge. Han reformerade forskarutbildningen i nationalekonomi på 1970-talet, vilket har påverkat ämnet som helhet men även andra discipliner.

      Priskommittén verkar dock premiera originalbidrag snarare än livsverk. Detta gör kanske priset mer likt de andra/riktiga vetenskapliga nobelprisen. Men i fallet nationalekonomi kan detta bli olyckligt. Rent vetenskapligt kan man diskutera hur man ska göra. Men vår forskning är dessutom nära kopplad till samhällsfrågor och politik. Då blir ”hands-on” forskare centrala för ämnets utveckling, och som sådan har Assar varit smått unik även i ett internationellt perspektiv. Fast det är ju svårt att veta; många länder har säkert sina egna ”Assar”…

  2. Alex II says:

    Sargent om den av USA förda ekonomiska politiken ”Suprisingly Naive”

    So it is in the case of Thomas Sargent, the New York University professor who was announced Monday as a winner of the Nobel in economics. An interview of Professor Sargent by the Minneapolis Fed in August 2010 summed up some of his contributions succinctly: “policymakers can’t manipulate the economy by systematically ‘tricking’ people with policy surprises. Central banks, for example, can’t permanently lower unemployment by easing monetary policy, as Sargent demonstrated with Neil Wallace, because people will (rationally) anticipate higher future inflation and will (strategically) insist on higher wages for their labor and higher interest rates for their capital.”

    That interview is also notable for Professor Sargent’s icy dismissal of another Nobel laureate in Economics, Paul Krugman of Princeton University and the New York Times opinion page:

    Minneapolis Fed interviewer: What was Paul Krugman’s opinion about those Princeton macro seminar presentations that advocated modern macro?

    Sargent: He did not attend the macro seminar at Princeton when I was there.

    Interviewer: Oh.

    In the same interview, Professor Sargent was also skeptical of President Obama’s stimulus:

    Interviewer: A January 2009 article quotes you as saying, “The calculations that I have seen supporting the stimulus package are back-of-the-envelope ones that ignore what we have learned in the last 60 years of macroeconomic research.” What calculations had you seen?

    Sargent: I said something like that to a reporter. I had just read an Obama administration’s Council of Economic Advisers document e-mailed to me by my friend John Taylor. I agreed with John that the CEA calculations were surprisingly naive for 2009. They were not informed by what we learned after 1945….In early 2009, President Obama’s economic advisers seem to have understated the substantial professional uncertainty and disagreement about the wisdom of implementing a large fiscal stimulus. In early 2009, I recall President Obama as having said that while there was ample disagreement among economists about the appropriate monetary policy and regulatory responses to the financial crisis, there was widespread agreement in favor of a big fiscal stimulus among the vast majority of informed economists. His advisers surely knew that was not an accurate description of the full range of professional opinion. President Obama should have been told that there are respectable reasons for doubting that fiscal stimulus packages promote prosperity, and that there are serious economic researchers who remain unconvinced.”

  3. Tack för bra sammanfattning och det är bara att gratta statistikerna men samtidigt kan jag tycka det är rätt märkligt att samtliga ekonomiska nobelpris under 2000-talet har gått till amerikanskt verksamma forskare. Det borde finnas tung ekonomisk forskning att premiera utanför kretsen kring MIT, Princeton och Harvard. Hur är det med BASIC-länderna – en sak är klar – deras ekonomier verkar fungera bättre än västvärldens…

  4. Freddy says:

    Det där sista var riktigt bra !
    Men hur ska ett gäng neoklassiker kunna ge priset till några andra än sina kompisar ?

  5. En av priskommitténs medlemmar, Mats Persson, levererade verkligen en pärla till prismotivering i HBL:
    http://larspsyll.wordpress.com/2011/10/11/intressant-prismotivering/

  6. Niklas Bengtsson says:

    På sistone har jag reflekterat lite över att många människor som verkar tycka att BNP-utvecklingen är en bra värdemätare på hur bra nationalekonomisk teori är. Själv har jag aldrig riktigt gjort den kopplingen.

    Anyhow, på lång sikt verkar dock nationalekonomernas track-record vara avsevärt bättre än nästan alla andra vetenskapliga discipliner jag känner till. Titta bara på den här grafen över ämnets framgång sedan den neoklassiska revolutionen på sjuttiotalet!

    Det slår mig att det kanske var hög tid att ge ett ekonomipris till några som funderat lite mer ingående på det här med orsak och verkan i markoekonomiska tidsserier.

  7. Ankan says:

    Niklas, det där verkar vara en graf över nominell BNP per capita (ignorerandes inflationen = mängden luft i plånboken), hämtat via en ekonomisk-historiker… på vilket sätt har det någonting med nationalekonomin som vetenskap att göra????

    • Niklas Bengtsson says:

      Jaså, det är real BNP som ska användas när nationalekonomins vetenskapliga meriter ska bedömas? Sorry — är ny i litteraturen.

  8. sofia says:

    niklas, det är inget jag reflekterat över direkt. Vill du specificera lite mer vad du menar med att tillväxt i ett land generellt är en bra värdemätare för ekonomisk teori.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s