I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Industrilandskapet i Norrköping gestaltar hur industrin omformade Sverige – ett arv av arbetsliv, innovation och samhällsbygge.
[Read more…]Hur har företagens vinster utvecklats enligt nationalräkenskaperna?
2023-12-20 av 2 kommentarer
Diskussionen om företagens vinster har intensifierats på senare tid i följden av stigande inflation och högre vinster banksektorn. En ny rapport från Konjunkturinstitutet menar att företagens vinster ligger på en historiskt hög nivå. I detta inlägg redovisar jag data från nationalräkenskaperna över företagens inkomstsandel i nationalinkomsten som dock ger en delvis annan bild.
[Read more…]Webinarium om den ekonomiska Corona-krisen
2020-04-03 av 4 kommentarer
I måndags hade Nationalekonomiska föreningen (ansök gärna om medlemskap) ett webinarium om hur de ekonomiska aspekterna av Corona-krisen kan hanteras. Den breda synen var att detta inte är rätt tid att hålla i plånboken. En av statens centrala uppgifter är att hantera breda chocker som drabbar hushåll och företag. Staten har en unik förmåga att sprida risker och maktmedel att se till att detta sker på ett effektivt och rättvist sätt. Samhällsekonomiska kostnader uppstår när arbetskraft och kapital inte kan arbeta som vanligt. Statliga utgifter som sprider dessa kostnader är därför bara omflyttningar i den samhällsekonomiska bokföringen. [Read more…]
Är stöd till torkdrabbade bönder en form av industristöd?
2018-08-03 av 10 kommentarer
Denna sommar har Sverige haft värmebölja och torka, och de politiska partierna kappas nu om att föreslå statliga stödpaket riktade till lantbrukare som drabbats. Men denna stödpolitik är inte problemfri. Vissa förslag försämrar miljön, t ex sänkt miljöskatt på diesel för lantbrukare. Den stora frågan är dock om krisen är tillräckligt allvarlig för att motivera varför statliga medel alls ska användas till att hjälpa privata näringar som fått problem med lönsamheten. [Read more…]
Sociala nätverk och entreprenörskap
2018-04-02 av Kommentera
Det här är ett gästinlägg av Karl Wennberg (professor i företagsekonomi vid Linköpings Universitet) och Martin Andersson (professor i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola).
Under veckan tillkännagavs att professor Olav Sorenson vid Yale är årets vinnare av det svenska forskningspriset Global Award for Entrepreneurship Research som delats ut årligen sedan 1996. Sorenson får priset för att genom sin forskning ”ha ökat förståelsen för hur entreprenörskap kopplas till sociala nätverk och till den ekonomisk-geografiska miljön där entreprenörer verkar”. [Read more…]
Skattefusket i Grekland
2015-03-04 av 7 kommentarer
Att Grekland har problem med sin skatteuppbörd är välkänt. Däremot ligger det i sakens natur att det svårt att veta hur stora dessa problem egentligen är. Av en slump råkade jag stöta på en uppsats som undersöker frågan genom att jämföra kvoten mellan grekiska hushålls lånekostnader och deras rapporterade inkomst. Resultaten hade fått den svenska Riksbanken och Finansinspektionen att ordna krismöten om amorteringskrav och lånetak. I Grekland vore det emellertid bättre att ge sig på kvotens nämnare och försöka höja den officiellt rapporterade inkomsten. [Read more…]
Vad bör staten göra?
2014-11-07 av 13 kommentarer
Det finns en bred uppslutning kring tanken att staten bör stödja grundläggande forskning. Osäkerheten kring vad sådan forskning kommer att leda till är definitionsmässigt stor och forskningen har tydliga inslag av att vara en kollektiv nyttighet med stora externa effekter. Detta gör att prissättningen inte fungerar och att verksamheten svårligen låter sig kommersialiseras. En nästan lika stor enighet finns kring tanken att den praktiska tillämpningen av forskningens resultat därefter bäst överlåts på kommersiella aktörer verksamma på en marknad som bättre än staten förmår gallra ut förlorare och satsa resurser på potentiella vinnare. I boken The Entreprenurial State ifrågasätter dock ekonomen Mariana Mazzucato den skepsis mot en mer aktiv statlig innovations- och industripolitik som präglar både den politiska debatten i stort och nationalekonomin som vetenskap.
[Read more…]
Tärande och närande näringsliv
2013-06-27 av 37 kommentarer
Nationalekonomer brukar ofta betona de positiva sidorna av konkurrens. Konkurrens kan leda till effektiv resursfördelning och skapa ett innovationstryck att utveckla bättre och billigare produkter. Har man läst mer än enstaka blogginlägg om nationalekonomi vet man dock att det krävs en hel del för att detta ska gälla. Utan väldefinierade äganderätter och fungerande rättskipning kan konkurrens i stället vara en ytterligt destruktiv kraft, som till exempel när rivaliserande rövarband konkurrerar om att exploatera varandra. Men även med dessa institutioner på plats kan till exempel informationsproblem och externaliteter begränsa marknaders välgörande kraft. Är koldioxidutsläpp inte rätt prissatta kommer både konsumtion och innovationer bli snedvridna — vi kommer köra och flyga för mycket och företag kommer i alltför stor utsträckning konkurrera om annat än att utveckla de mest bränslesnåla bilarna och flygplanen. [Read more…]
Vet företagarna vad företagarna behöver?
2013-03-06 av 32 kommentarer
Är detta måltavlan från en tävling i hagelskytte? Eller kanske aktieanalytikers prognoser jämfört med faktiska utfall? Nej, figuren visar förhållandet mellan Svenskt Näringslivs mått på kommunalt företagsklimat år 2002 och förändringen i sysselsättningsgrad bland kommunens invånare under åren 2002-2010. Något samband mellan mellan dessa storheter förefaller inte finnas. [Read more…]
Dags att se över fåmansbolagsreglerna!
2012-12-06 av 13 kommentarer
I Sverige beskattas arbete progressivt och kapital proportionerligt. Detta skapar ett incitament för framförallt höginkomsttagare att försöka omvandla löneinkomster till kapitalinkomster. De som har möjlighet att göra detta är personer med eget bolag. Av detta skäl har det sedan 1991 funnits särskilda regler, de s.k. 3:12-reglerna, som bland annat reglerar hur mycket fåmansbolagsägare får ta ut som aktieutdelning. Sedan 2006 har dessa regler successivt gjorts alltmer generösa. I senaste numret av Ekonomisk Debatt sammanfattar Annette Alstadsaeter och Martin Jacob sin ESO-rapport om 3:12-reglerna och visar att de förändringar av regelverket som skett sedan 2006 lett till fler fåmansbolag skapats och att utdelningarna från dessa ökat. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer