[English]
Det har uppstått en något märklig diskussion om hur mycket majoritet och minoritet i direktionen egentligen skiljde sig beträffande penningpolitiken från sommaren 2010 när räntehöjningarna började. Det har t.ex. påståtts att jag bara ville ha en marginellt lägre styrränta än majoritetens och att jag ville höja räntan nästan lika snabbt som majoriteten. Men påståendena om detta har missat att mina räntebanor bara var det första steget mot en bättre penningpolitik, inte det enda steget. Framförallt har de missat att det fanns stora principiella skillnader mellan majoritet och minoritet i synen på penningpolitiken. Här förklarar jag hur jag resonerade, vilken politik min linje skulle lett till om jag hade fått majoriteten med mig samt hur istället majoriteten kom att vända upp och ned på penningpolitiken. [Read more…]
Stora skillnader mellan majoritet och minoritet i direktionen
Andersson och Jonungs annorlunda resultat beror på ett elementärt fel i deras metod
Uppdatering 2014-11-22: Några kommentarer till övriga punkter i Anderssons och Jonungs kritik har lagts till. Slutsatsen är att de har fel även på dessa punkter. Dessa punkter har dessutom bemötts tidigare.
Det enda substantiella i Anderssons och Jonungs mångordiga kritik är att de med en annan metod får ett annat resultat i skattningar av Phillipskurvan än vad jag får i en uppmärksammad uppsats. Men skälet till detta är av allt att döma att Andersson och Jonung gör sig skyldiga till ett elementärt fel sin ekonometriska metod. Detta fel medför att deras regressioner blir otillförlitliga och får en missvisande tendens till att inte ge signifikanta resultat. Det är deras resultat som är otillförlitliga och skakiga, inte mina. [Read more…]
Vetenskap eller sanning? Andersson och Jonung svarar på kritiken
Detta är gästinlägg av Fredrik N G Andersson och Lars Jonung, båda verksamma vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Under senare år har Lars E O Svensson gjort sig känd som skarp kritiker av Riksbanken. Hans kritik vilar i stor utsträckning på en ekonometrisk studie vilken täcker åren 1997-2011. Vi har i en rad inlägg vänt oss mot denna studie (se här, här och här). Vi hävdar bland annat att hans ekonometriska beräkningar inte är robusta, att hans modell är för begränsad för att ligga till grund för en trovärdig analys av penningpolitiken och att Riksbanken under åren 1997-2011 har uppfyllt inflationsmålet. En intervju i Svenska Dagbladet har fått Svensson att publicera ett inlägg på Ekonomistas med rubriken ”Jonung och sanningen”, raskt följt av ”Jonung och sanningen II”. Här ger vi vår syn på Svenssons inlägg. [Read more…]
Den svarta lådan vid Brunkebergstorg
Detta är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
Det finns anledning att tvivla på Riksbankens egenproducerade underlag för penningpolitiken och för dess krav på åtgärder för att upprätthålla finansiell och makroekonomisk stabilitet. [Read more…]
Ännu en makroekonomisk risk med amorteringskraven
Tidigare idag skrev Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg ett inlägg om de makroekonomiska riskerna förknippade med ett amorteringskrav. I detta gästinlägg lyfter Annika Alexius, professor i Nationalekonomi vid Stockholms universitet, ytterligare en kritisk synpunkt på Finansinspektionens föreslagna amorteringskrav. [Read more…]
Makroekonomiska risker med amorteringskrav
Detta är ett gästinlägg av Niels-Jakob Harbo Hansen och Erik Öberg, båda doktorander i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
De senaste åren har vi från flera håll hört att de svenska hushållens skuldsättning utgör ett hot mot den makroekonomiska stabiliteten. På tisdagen bestämde sig Finansinspektionen för att gå från ord till handling och föreslog att amorteringskrav ska införas. Förslaget innebär att hushåll som tar nya bolån ska tvingas amortera 2 % av lånet årligen tills dess att belångsgraden, definierat som lånets storlek delat på bostadens inköpsvärde, är 70 % och ytterligare 1 % per år tills att belåningsgraden är 50 %.
Vi är inte säkra på om detta förslag kommer att öka den makroekonomiska stabiliteten. Tvärtom ser vi två anledningar till att denna reform faktiskt kan få motsatt effekt. [Read more…]
Doyle har fel om Riksbanken
Peter Doyle var tidigare anställd vid IMF och under några år chef för den delegation som årligen besökte Sverige för IMF:s s.k. Article-IV-rapport om Sverige. I måndagens Dagen Industri har han en debattartikel som försvarar Riksbankens räntehöjningar 2010. I sin debattartikel tycks dock Peter Doyle ha fel om det mesta. [Read more…]
Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?
Som bekant brukar Riksbanken publicera en figur över skuldkvoten, hushållens skuld i förhållandet till disponibel inkomst. Men skuldkvoten är ju ett olämpligt mått på eventuella risker, eftersom den vid en närmare granskning knappast ger någon information om riskerna. Bland aggregerade mått är räntekvoten, dvs. räntebetalningarnas andel av disponibel inkomst, ett bättre mått, eftersom en låg räntekvot visar på god betalningsförmåga och motståndskraft mot räntehöjningar. Skuldsättningsgraden, skulderna i förhållande till totala tillgångar, är också ett bättre mått, eftersom en låg skuldsättningsgrad visar på hög nettoförmögenhet i förhållande till tillgångarna och god motståndskraft mot en nedgång i tillgångsvärdena. För att ge bästa möjliga information och undvika ett missvisande intryck borde man därför visa figurer över dessa mått istället. Om man ändå envisas med att visa figurer över skuldkvoten borde man alltid komplettera figuren med de bättre måtten räntekvot och skuldsättningsgrad.
[Read more…]
Felaktig beskrivning av debatten om bostadspriserna, skulderna och penningpolitiken
I Ekonomisk Debatt nr 5 2014 har Roland Andersson en intressant artikel, ”Perspektiv på bostadspolitiken” (s. 70-76). Men det korta avsnittet ”Risker för en bostadsbubbla” (s. 75), inklusive hänvisningarna till mina bidrag, innehåller tyvärr så många fel att jag känner mig tvungen att rätta dem, för att förhoppningsvis undvika att missförstånd sprider sig. [Read more…]
Avgörande faktafel i IMF-rapport om Sverige
[English]
IMF:s årliga s.k. Article IV-rapport om Sverige finns nu tillgänglig på IMF:s webplats. Jag har tidigare noterat att IMF-delegationens första utlåtande i juni var osakligt och tendentiöst. Slutrapporten fortsätter i samma stil. Givet att rapporten till stor del handlar om hushållens skulder är det särskilt anmärkningsvärt att den innehåller avgörande faktafel om hushållens skuldsättning och missvisande information om bostadsprisernas utveckling. Den ger det bestämda intrycket att den styrts av förutfattade meningar istället för av fakta och analys. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer