Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Replik publicerad på DN Debatt idag:
Riskerna med hushållens skulder har överdrivits. Utländska erfarenheter beskrivs på ett missvisande sätt. Amorteringskraven har införts på felaktiga grunder. De drabbar nya bolånetagare utan hög inkomst eller förmögenhet, särskilt unga. De minskar också hushållens motståndskraft mot inkomststörningar. [Read more…]
Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. [Read more…]
Finanspolitiska rådet har kommit med sin rapport 2019. En sak som förtjänar att uppmärksammas är att rådet har ändrat sin bedömning av riskerna med hushållens skulder. I rapporten 2018 skrev man att ”rådets uppfattning är att den ökade skuldsättningen innebär en ökad sårbarhet som kan förstärka problem relaterade till eventuella obalanser på bostadsmarknaden”. I årets rapport står det att ”rådet anser att oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven”. Här är ett utdrag ur årets rapport om riskerna med hushållens skulder (sid. 17-18): [Read more…]
Erfarenheterna från Danmark av att avskaffa amorteringskraven har okritiskt tolkats som att unga inte skulle utestängas av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla bolån amorteringskrav före 2003. Detta år infördes amorteringsfria lån, som snabbt blev mycket populära bland alla bolånetagare, särskilt bland unga, låginkomsttagare och pensionärer. Priserna steg och andelen unga och låginkomsttagare bland de som ägde sin bostad ökade inte. Men avskaffandet av amorteringskraven i Danmark säger förstås inget direkt om införandet av amorteringskraven i Sverige. I Danmark hade alla amorteringskrav, medan i Sverige har bara somliga amorteringskrav, nämligen nya bolånetagare som inte har hög inkomst eller stor förmögenhet och därför behöver låna mer. Dessa ekonomiskt svagare grupper i Sverige får nu låna mindre och många unga utestängs från att köpa en bostad. För att de inte skall utestängas kan bostadspriserna behöva falla nästan 40 %. [Read more…]
Detta är ett gästinlägg av Roine Vestman, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Texten är en omarbetning av en kortare text i Sjunde AP-fondens senaste årsredovisning.
När jag diskuterar premiepensionssystemet med nationalekonomer från andra länder så slås de av att förvalsfonden, det vill säga AP7 Såfa, är så genomtänkt. Många tänker på ett förval som ett tillräckligt bra val för de pensionssparare som är oförmögna eller omotiverade att göra ett eget bättre val. Men det är inte uppenbart att någon premiepensionssparare bör välja bort AP7 Såfa. [Read more…]
Amorteringskravet har haft en betydligt större negativ effekt för ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden än den bild Finansinspektionen ger skriver Robert Boije, fil. dr. i nationalekonomi och chefsekonom på SBAB, i detta gästinlägg.
Den 1 juni 2016 införde regeringen på inrådan av Finansinspektionen ett lagstadgat amorteringskrav som säger att hushåll som tar bostadslån med en belåningsgrad (lån/värdet på bostaden) på 50–70 procent ska amortera 1 procent på hela lånet per år tills lånet når 50 procent. Om lånet överstiger 70 procent ska 2 procent av hela lånet amorteras per år. Den 1 mars 2018 skärptes kravet. Om bolånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst ska, utöver ovanstående krav, ytterligare 1 procent av bolånet amorteras per år. En bolånetagare som har över 70 procents belåningsgrad och ett lån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten måste alltså amortera 3 procent av hela lånet per år. Det syfte som Finansinspektionen och regeringen angett för amorteringskravet är att det ska motverka makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker förknippade med hushållens skulder. [Read more…]
Hushållens förväntningar om framtida bostadspriser är oproblematiska. Höstens prisvall på bostadsmarknaden kan i huvudsak förklaras med minskad bostadsefterfrågan på grund av Finansinspektionens amorteringskrav och bankernas betydligt skärpta kreditgivning med skuldkvotstak och hög kalkylränta vid kvar-att-leva-på-beräkningar. Nyproduktionen av bostäder kommer sannolikt att falla betydligt. Det är slutsatserna i en ny rapport av konsultföretaget Evidens. [Read more…]
Höga och växande hushållsskulder är det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige. Det var vad de tre myndighetscheferna för Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken samt finansmarknadsministern samstämmigt sade vid Finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet och makrotillsyn den 23 januari. Men detta är en missvisande problembeskrivning. Det är nämligen helt rimligt och helt förenligt med fundamentala förklaringsfaktorer (fundamenta) att hushållens skulder är höga och växande i nuläget. Detta behöver i sig inte innebära för hög eller växande risk för den finansiella stabiliteten. Det är i stället främst överdrivet höga eller överdrivet växande hushållsskulder som kan vara eller bli ett problem för den finansiella stabiliteten, dvs. om skuldernas nivå och tillväxttakt överstiger vad som är rimligt och förenligt med fundamenta. [Read more…]
En del av pensionsöverenskommelsen som meddelades förra veckan är att PPM-systemet ska reformeras. Förändringarna är på en del punkter i linje med vad årets ekonomipristagare Richard Thaler föreslagit, bland annat när det gäller att det ska finnas betydligt färre fonder att välja bland. Men en punkt där överenskommelsen tydligt avviker från hans rekommendationer är att alla fonder i det nya begränsade utbudet ska vara hållbara. [Read more…]
Finansinspektionens enda kvarstående argument för det skärpta amorteringskravet – höga bostadspriser och ökande skulder – håller inte. Bostadspriserna är höga av naturliga och fundamentala skäl och skulderna ökar naturligt i förhållande till disponibel inkomst med eftersläpning. FI bedömer dessutom att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till skulderna är små. Regeringen bör säga nej till det skärpta amorteringskravet. [Read more…]
Klimatfrågan är central för vår framtid men svår att hantera då den är genuint global till sin natur. För att stimulera en konstruktiv diskussion … [Läs vidare]
Idag tillkännagav Regeringen att Olof Åslund blir ny GD på IFAU. Det är utmärkt att en aktiv forskare som förstår sig på forskningens villkor sitter … [Läs vidare]
Mycket har skrivits om mässlingsutbrotten i USA under de senaste veckorna (Metro, Washington Post, NY Times, för att nämna några). Men ytterligare … [Läs vidare]
Den 26:e september presenterar finansminister Magdalena Andersson budgetpropositionen för Nationalekonomiska föreningens medlemmar. Presentationen … [Läs vidare]
Den stabilitetsplan som regeringen presenterade idag har välkomnats och lovordats av många bedömare. Berömmet är huvudsakligen motiverat, för det … [Läs vidare]
Senaste kommentarer