Roland Paulsen: Är det verkligen sant att vi arbetar mindre än någonsin och mår bra?

Detta är en replik skriven av Roland Paulsen, forskare vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, på ett tidigare Ekonomistasinlägg av Jesper Roine.

”Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”

Med dessa två meningar inleddes en intervju med mig i modemagasinet Bon. Här på Ekonomistas har vi kunnat läsa om varför Jesper Roine anser att påståendena inte bara är falska utan hur det snarare förhåller sig tvärtom: att vi aldrig arbetat mindre och mår bra. Så vad är sant? [Read more…]

Är det verkligen sant att ”vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt”?

Vi arbetar mer än någonsin och mår dåligt. Så varför ska vi ens – när maskinerna kan sköta jobbet – bry oss?”. Så börjar en uppmärksammad intervju med Roland Paulsen i modemagasinet Bon som publicerades häromveckan. Den inledningen har två iögonfallande fel och antyder dessutom en tredje missuppfattning om vad ”arbete” betyder. [Read more…]

Flyktingarna, jobben och den ekonomiska politiken

Det här är ett gästinlägg av Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

På kort sikt är det ett överskuggande problem hur flyktingarna ska tas om hand och få tak över huvudet, men på lite längre sikt är frågan hur de ska komma i arbete. Om flyktingarna blir tillräckligt många kommer det att krävas strukturförändringar i näringslivet för att sysselsättningsgraden ska hållas uppe. Det blir då också viktigt att den ekonomiska politiken underlättar denna strukturförändring. [Read more…]

Perspektiv på svensk beskattning av höga arbetsinkomster

I senaste numret av Ekonomisk debatt skriver Lennart Flood en mycket bra artikel om beskattning av arbete med fokus på beskattning av höga inkomster. Med utgångspunkt i teorin om optimal beskattning och vad vi vet om elasticiteten i skattebasen ger han en god bild av forskningsläget och hur det relaterar till svenska förhållanden. Kontentan är att om man ska ha ett högt skatteuttag så kräver detta relativt höga skatter för alla, snarare än kraftig progressivitet. Hur höga skatterna ska vara och hur mycket progressivitet beror på vad man vill uppnå och vad man tror om elasticiteten, alltså hur människors beslut (om arbete, utbildning etc.) påverkas av skatten. Det är i skattningen av denna elasticitet som uppfattningarna går mest isär. [Read more…]

Ökad specialisering med ökad invandring

Eftersom alla diskuterar invandring måste naturligtvis även denna blogg lämna sitt bidrag. En viktig aspekt är hur invandring påverkar arbetsmarknaden för dem som redan bor i landet. Detta är en fråga som studerats flitigt av nationalekonomer som George Bojas och David Card. Förutom att det inte verkar råda något konsensus kring frågan så är ett problem att mycket av denna forskning rör USA vilket gör att resultaten kan vara svåra att översätta till svenska och skandinaviska förhållanden. Det var därför intressant under Nationalekonomiska föreningens årsmöte i juni ta del av en studie baserad på danska data.  [Read more…]

Superstars vs. the long tail

I en krönika signerad Jan Gradvall i Dagens Industri häromveckan konstateras att förutsägelserna i Chris Anderssons hypade Wired-artikel The long tail inte slagit in. Likt ”alla marknadsteorier på topplistan håller den inte för närmare syning” menar Gradvall. Idén som förknippas med Chris Andersons artikel är, för den som glömt bort den, att produkter som tidigare haft en ”för liten marknad” nu, tack vare ny teknik, kan nå ut till tillräckligt många för att även dessa ska bli lönsamma. Den ”långa svansen” av produkt(ion)er för vilka efterfrågan tidigare var så låg att de inte var kommersiellt intressanta går en ljus framtid till mötes. [Read more…]

Förklarar teknologisk utveckling ökade inkomstklyftor?

För ett knappt år sedan gav tidskriften Science ut ett specialnummer om forskning kring inkomst- och förmögenhetsskillnader (eller snarare forskning på det något flyktigare temat ”inequality”). Numret innehåller många intressanta artiklar men speciellt två texter illustrerar poänger som båda är viktiga men som ofta ställs mot varandra på ett sätt som inte för debatten om inkomstskillnader framåt, speciellt i ett svenskt perspektiv. [Read more…]

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt

I dagarna kom Ekonomisk Debatt, som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift, ut med ett nytt nummer (nr 3, 2015). Det är fascinerande läsning, och artiklarna spänner över en mängd områden, vissa som kanske inte ligger i nationalekonomins mittfåra (effekten av IPRED, ursprungsmärkning av mat) medan andra gör det (beskattning av varor och tjänster, utvärdering av offentlig sektor, arbetsmarknaden för utrikes födda). Utöver detta bjuder numret på en angelägen ledarartikel, två kortare debattinlägg och två bokrecensioner. Trevlig läsning! [Read more…]

Automatisering, jobbpolarisering och inkomstfördelning

Punkt 6 i en text av Douglas Coupland – A radical pessimist’s guide to the next 10 years – om hans syn på vår nära framtid lyder så här:

”The middle class is over. It’s not coming back. Remember travel agents? Remember how they just kind of vanished one day? That’s where all the other jobs that once made us middle-class are going – to that same, magical, class-killing, job-sucking wormhole into which travel-agency jobs vanished, never to return.”

Skrivet 2010 är detta ett för Coupland karakteristiskt observant konstaterande. Jobbtillväxten för uppgifter som för 20-30 år sedan klassades som medelinkomstjobb har varit markant svagare än för både låginkomstjobb och höginkomstjobb. Arbetsmarknaden har kort sagt polariserats. [Read more…]

Maskinerna och arbetskraftens minskade inkomstandel

”Vad ska alla jobba med när maskiner och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter?”, är en fråga nationalekonomer brukar småle åt. ”Det är svårt att sia om, men arbetsuppgifter kommer alltid att finnas så det ska nog lösa sig”, lyder standardsvaret. Svaret är med stor sannolikhet sant — något kommer folk att göra — men också undanglidande. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en tilltagande robotisering är dock för viktiga och intressanta för att glida undan. [Read more…]