Ineffektiv generös flyktingpolitik

Den senaste veckan har jag likt många andra drabbats av översvallande känslor inför de stora flyktingströmmarna och människorna som dör på vägen mot Europa. Medkännande med flyktingarna, maktlöshet och ilska över krigets fasor har blandats med frustration över förvirringen både hos mig själv och i den offentliga debatten. Jag gick till demonstrationen på Medborgarplatsen vars syfte jag inte riktigt förstod. Där talade Stefan Löfven och meddelade att Sveriges flyktingpolitik ligger fast. Hur jag än vrider och vänder på saken kan jag dock inte komma på något sätt att försvara Sveriges nuvarande linje i flyktingpolitiken. [Read more…]

Kan vi lita på forskningsresultat?

Idag publicerar Science resultaten från ett ambitiöst forskningsprojekt där cirka 270 forskare (framförallt psykologer, men även de svenska nationalekonomerna Anna Dreber Almenberg, Eskil Forsell, Emma Heikensten och Magnus Johannesson) har gått samman för att replikera 100 experimentella studier inom psykologi. Bakgrunden är att det särskilt inom socialpsykologin funnits en oro för utbredd användning av tveksamma forskningsmetoder, vilket bland annat aktualiserats av ett öppet brev undertecknat ekonomipristagaren Daniel Kahneman och i samband med avslöjandena av Diedrik Stapels omfattande forskningsfusk. [Read more…]

Så gör man inte!

På SVT går just nu ett barnprogram som heter ”Så gör man inte!”. Det går ut på att de två vuxna huvudrollsinnehavarna gör precis sådant som vuxna brukar uppmana barn att inte göra, såsom att vända spaghettiskålen över huvudet och låtsas att det är en peruk. Detta tycker förstås barn är hejdlöst kul och i vår familj uppskattas det av alla mellan 2 och 38 år. Veckans snackis på många samhällsvetenskapliga institutioner har varit ett liknande drama i forskarvärlden. I veckan uppdagades nämligen att en statsvetenskaplig studie som publicerades i Science i fjol bygger på påhittade data.  [Read more…]

En liten knuff för billigare fondsparande

För en tid sedan uppmärksammade Harry Flam och Roine Vestman på DN Debatt att det är klokare att köpa billiga indexfonder än dyrare, ”aktivt” förvaltade Sverigefonder. En anledning till att många sparare ändå väljer dyrare fonder skulle kunna vara att de inte riktigt förstår innebörden av skillnader på några tiondels procentenheter i förvaltningsavgifter. Det så kallade Normanbeloppet syftade till att tydliggöra detta, men Normanbeloppet syns framförallt när man väljer fonder. De förvaltningsavgifter man betalar för fondandelar man redan äger dras däremot direkt från det investerade kapitalet på ett föga transparent vis. [Read more…]

Felbeteendeekonomi

Nationalekonomen Richard Thaler har precis kommit ut med boken Misbehaving. Richard Thaler kan sägas vara en av de verkligt stora inom beteendekonomi, bland annat skrev han under många år under vinjetten ”anomalier” i Journal of Economic Perspectives om beteendeavvikelser från standardteorin. På senare år har Richard Thaler framförallt gjort sig känd för att tillsammans med Cass Sunstein myntat och populariserat begreppet ”nudge” (se till exempel mitt tidigare blogginlägg). [Read more…]

Varning för signifikanta resultat!

Tidskriften Basic and Applied Social Psychology beslutade nyligen att förbjuda p-värden i publicerade artiklar. Det finns mycket att säga om denna ganska drastiska åtgärd (se t ex Olle Häggströms blogginlägg), men det står helt klart att det finns problem med att fokusera alltför mycket på p-värden. Särskilt problematiska är p-värden när den statistiska styrkan (power) är låg i kombination med publiceringsbias, d.v.s. att framförallt statistiskt signifikanta resultat publiceras (se tidigare inlägg om publiceringsbias). Om den statistiska styrkan är låg, kan låga p-värden i vissa fall snarare vara en garant för missvisande resultat än ett tecken på tillförlitlighet. [Read more…]

Äras den som äras bör?

En fundamental ekonomisk-teoretisk fråga är den osynliga handens existens, det vill säga huruvida det finns en uppsättning priser som ser till att utbud och efterfrågan samtidigt möts på alla marknader. Även om denna fråga fortfarande är föremål för forskning, anses det stora genombrottet i att besvara frågan vara de båda ekonomipristagarna Kenneth Arrow och Gerard Debreus Econometrica-artikel från 1954. Denna artikel är en viktig anledning till att Debreu tilldelades 1983 års ekonomipris (Kenneth Arrow fick det redan 1972). Det som inte är lika välkänt är att Lionel McKenzie hade bevisat ett snarlikt  resultat i det föregående Econometrica-numret. Den rafflande historien om denna publiceringsprocess och hur Arrow och Debreus artikel kom att bli den som fick historiskt genomslag medan McKenzies artikel fick leva ett relativt undanskymt liv diskuterades häromåret i en artikel i Journal of Economic Perspectives (som sedemera utvecklats till en nyutkommen bok på temat). [Read more…]

Nationalekonomist är elitist och sexist

I höstas dök det upp en uppmärksammad uppsats (under utgivning i Journal of Economic Perspectives) skriven av bland andra sociologen Marion Fourcade med titeln ”The Superiority of Economics”. Nationalekonomi kallas ju ibland för samhällsvetenskapernas drottning och i uppsatsen analyseras skarpsinnigt hur detta manifesteras på olika plan. Till exempel visas att nationalekonomer citerar andra samhällsvetenskapliga discipliner mycket mindre än de själva citeras av andra, att nationalekonomer har högst löner bland samhällsvetare och att nationalekonomer samverkar nära med politiska beslutsfattare. De visar också att  nationalekonomin är väldigt hierarkisk där ett fåtal topptidskrifter och toppinstitutioner har mycket stort inflytande över disciplinens utveckling. [Read more…]

Vilka är bostadspolitikens mål?

Den gamla fastighetsskatten var illa omtyckt, trots att den drabbade relativt få medborgare. Lika illa omtyckt tycks tanken på att införa marknadshyror vara. Vad beror denna aversion mot marknadshyror och fastighetsskatt på?

En förklaring skulle kunna vara att människor tycker att man ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem oavsett om man äger eller hyr. En bostad är inte vilken vara som helst, utan också ens hem som man kan ha starka känslomässiga band till. Många vill nog känna sig säkra på att de kan bo kvar i samma område under barnens uppväxt eller under sin ålderdom och inte oroa sig för att man behöver flytta av ekonomiska skäl. Precis som vi har en arbetslöshetsförsäkring som skyddar oss mot marknadskrafternas nycker på arbetsmarknaden, skulle man kunna hävda att det finns en efterfrågan på att boendet skall skyddas på liknande vis, till exempel mot att man tvingas att flytta på grund av att området man bor i blir mer attraktivt. [Read more…]

Behöver Sverige en ”nudge unit”?

När jag för sex år sedan recenserade Richard Thaler och Cass Sunsteins bok Nudge här på Ekonomistas skrev jag att det var en viktig bok. Det skrev jag nog dock mest som en ursäkt för att skriva en lång recension och jag tror inte riktigt jag då förstod vilket inflytande boken skulle få. Barack Obama tog direkt idéerna till sig och inrättade Office of Information and Regulatory Affairs (OIRA) där Cass Sunstein själv var chef 2009-2012. (I uppföljaren Simpler diskuterar Sunstein bland annat erfarenheter därifrån, se Jespers recension.) I Storbritannien inrättades Behavioral Insights Team (BIT) med Richard Thaler som främsta rådgivare. EU har inrättat en särskild enhet som ägnar sig åt beteendeekonomi. I Danmark och Norge finns i stället fristående organisationer, iNudgeYou och GreeNudge som fungerar som rådgivare och konsulter åt regering och myndigheter. [Read more…]