Om vi ändå hade en fri vilja

Hans Mathlein vid den filosofiska institutionen på Stockholms Universitet lyckades för några år sedan övertyga mig om att det inte finns några goda skäl att tro att människan har en fri vilja. Jag brukar dock sällan argumentera för min sak eftersom en hel del blir upprörda och till och med känner sig ifrågasatta eftersom känslan av att ha en fri vilja är så stark. Ett viktigare skäl att jag håller tyst är dock att både världen och vi själva mår bra av (den falska) föreställningen om en fri vilja.

En viktig samhällsfunktion med illusionen om den fria viljan är att den legitimerar sanktioner av icke önskvärda handlingar. Det är bara mördare med fri vilja som vi med gott samvete kan straffa och därmed förhoppningsvis avskräcka fler människor från att begå mord.

Beslutsteoretikern och nationalekonomen Itzhak Gilboa har skrivit en tankeväckande liten uppsats med titeln ”Free Will: A Rational Illusion” om att det också är bra för oss själva att tro på den fria viljan.

Känslan av en fri vilja är intimt förknippad med förmågan att föreställa oss alternativa världar — jag kan till exempel föreställa mig hur det skulle vara om jag hoppade ut från mitt kontorsfönster just nu. Det paradoxala är dock att vi ofta uppvisar ganska stabila handlingsmönster och att många av de alternativa världarna är omöjliga — jag har aldrig och kommer antagligen aldrig att hoppa ut från mitt kontorsfönster. För att kunna uppleva känslan av att jag har en fri vilja när jag står vid mitt öppna fönstret måste jag helt enkelt förtränga kunskapen om mitt eget beteende. För att fatta rationella beslut är det dock precis detta jag ibland måste göra, det vill säga förtränga och ifrågasätta kunskapen om mitt eget beteende och föreställa mig vad som händer om jag gör något jag vet att jag inte att kommer göra.

Gilboa argumenterar för att vi antagligen skulle vara sämre beslutsfattare om vi inte kunde erfara känslan av en fri vilja och evolutionen därmed försett oss med förmågan att uppleva omöjliga alternativa världar. (Något jag länge undrat är dock hur gammal känslan av en fri vilja är — är den evolutionärt kodad eller är det en modern idé?) Den enda nackdelen med den starka känslan av fri vilja är förmodligen filosofiska funderingar kring den fria viljans paradox…

Comments

  1. pontus says:

    Tycker du då kanske att vi inte bör ”sanktionera icke-önskvärda handlingar”? De kan ju knappast ha någon effekt om fri vilja inte finns där. (och har de det medelst incitament så var det ju knappast ditt fel att du ville ta bort dessa sanktioner)

    Allt är alltså predestinerat. Finns moral i en sådan kontext?

  2. Sanktioner har en viktig incitamentseffekt, så därför ska vi förstås behålla dem. Däremot är den moraliska grunden för bestraffningar lite skakig. Men jag tror vi alla mår bättre av att agera som om vi hade en fri vilja.

    Att vi inte har en fri vilja innebär inte att allt är predestinerat. Det är ju troligt att det finns en genuin slumpfaktor inblandad när vi fattar vissa beslut, så att inte ens en hypotetisk person med fullständig information om alla naturlagar och alla ingångsvärden kan räkna ut vad vi ska göra.

  3. pontus says:

    Men hur tusan kan vi bli ”bättre beslutsfattare” genom att tro på fri vilja? Är inte hela poängen med att inte ha nån fri vilja att vi inte kan besluta, att vi inte är några ”beslutsfattare” över huvud taget? Är det att vi i så fall reagerar ”bättre” på incitamenten? (”bättre” ur ett evolutionsperpsektiv)

    Det stochastiska har du förstås rätt i.

    Lyckades förresten Hans Mathlein också övertyga dig om att finns goda skäl för motsatsen; icke-existensen av den fria viljan?

  4. Robert: Jag instämmer helt, både i ditt resonemang och i dina undringar. Om man gillar namedropping kan man notera att även professor em Lars Bergström ansluter sig till denna syn, liksom Richard Dawkins och Arthur Schopenhauer, för att nämna några.

  5. Pontus: Visst kan vi fatta beslut även utan en fri vilja. Jag övervägde precis några olika alternativ för hur jag skulle utforma den här kommentaren och fattade därefter beslutet att skriva det här. Skulle jag fått ett telefonsamtal eller fått något infall kanske jag hade formulerat mig annorlunda. Men givet hur beslutssituationen såg ut så kunde jag inte ha skrivit det här inlägget på ett annat sätt än jag faktiskt gjort (i alla fall om vi bortser från genuin osäkerhet). 😉

  6. Odelberg says:

    Det finns en hel del empiriskt bevisade och obekväma sanningar som man helst inte vill veta av. Men ingen av dessa påverkar hur världen är beskaffad. Däremot kan det i det här fallet påverka samhället och hur vi bör bygga det. Jag skrev lite längre om det här om dagen. http://odelberg.wordpress.com/2008/03/14/om-determinism-och-kriminalvard/

  7. Ni verkar vara överens om vad ”fri vilja” är/skulle vara, och diskuterar om den finns eller inte. Men det är ett ganska oklart begrepp för mig. (Ungefär som ”livets mening” – till synes mystiskt, men egentligen en illa ställd fråga.) Vad är det för skillnad på ”fri” vilja och annan vilja? Vilken egenskap är det som ska till? Vad är det för skillnad på att determinerat vilja avstå från dödliga fönstersprång och att ”fritt” vilja avstå från dem?

    Med tidens gång är det nu ju så att det som händer, det händer. Antingen hoppar du eller så gör du det inte – världen i nästa ögonblick tar en bestämd form, ett bestämt utfall. Och det gäller helt oavsett om världen och hjärnan är determinerad eller inte. Den springande punkten är väl om världen ”skulle kunna” ha blivit annorlunda, om beslutet ”skulle kunna” ha blivit ett annat, och vad exakt vi menar med ”skulle kunna” i så fall. Har vi det klart för oss?

  8. Peter S-W, du har nog helt rätt att vad det egentligen handlar om är en dåligt ställd fråga. Hur vi än försöker definiera vad som rimligtvis kan menas med en fri vilja så leder det till motsägelser. Dessa försök brukar vara variationer på temat att vi kunde handlat annorlunda och detta inte bara är fråga om slump utan på något sätt är ”under vår kontroll”. Nåväl, egentligen är den fria viljans problem lite samma sak som teodicéproblemet och frågan om livets mening, d.v.s. egentligen ”icke-problem”.

  9. pontus says:

    Oj oj oj, nu har nationalekonomerna (och statsvetarna) fått hybris! 😉

  10. Odelberg says:

    ”fri vilja” och ”vilja” är det samma, en vilja är per definition fri. Människan har således ingen vilja.

  11. ”en vilja är per definition fri.”

    Jag förstår fortfarande inte vad detta ”fri” skulle innebära och ännu mindre varför det måste ingå i en definition av att vilja. Jag kan lika gärna hävda att ”vilja” per definition är ett grönt spöke, och eftersom det inte finns gröna spöken så finns det således ingen vilja.

    I den vardagliga användningen av uttrycket att ”vilja” något, är det förstås helt självklart att bland annat människor har en vilja. Man föredrar ett tänkt utfallsscenario framför ett annat och strävar därför efter att förverkliga detta scenario par preference. Den tankeprocessen brukar normalt kallas för att vilja något. Sedan kan man förstås diskutera om man ”föredrar att föredra” detta scenario osv, i en oändlig regress, och det är väl där man kommer in på huruvida viljan skulle vara fri och ”autentisk” eller om den är mer av en instinkt i botten.

    Vad är det för fel med denna vardagliga användning av ”vilja”?

  12. Odelberg says:

    Om det finns en vilja vilket vissa påstår så är den förmodligen inte ett grönt spöke, utan en vilja. Att sätta ordet ”fri” framför är totalt ointressant, jag håller med dig om det.

  13. Som en Fanboi av Richard Dawkins vill jag bara bemöta Niclas Berggren som sa:
    ”…Lars Bergström ansluter sig till denna syn, liksom Richard Dawkins”
    då Dawkins inte har tagit någon direkt position i ”diskussionen” om Fri Vilja.
    Se t.ex. http://www.pbs.org/faithandreason/transcript/dawk-body.html
    eller (med ett snabbare medieformat) Richard Dawkins on Freewill

    On topic:
    Den fria viljans existens kanske kan ses med följande paradox

    Om det är givet vad du skall välja i en situation med två attraktiva val så kan man räkna ut vilket du kommer att välja
    Om du kan räkna ut vad du skall välja så vet du vad du skulle valt enligt ”chain of events” och kanske (på pin ki?) välja det andra alternativet.
    Du kan lägga till i uträkningen att du fick reda på vad du skulle välja och se att du då skulle välja det andra alternativet.
    Du kan nu välja först och räkna sen och OM du väljer det uträkningen inte visar så är beräkningen fel.
    Om beräkningen är fel kan man inte på förhand beräkna vad en människa skall välja och den fria viljan existerar.

    (En Fanboi eller Ett Fanboi, det är frågan)

  14. Odelberg says:

    Om du beräknar hur du kommer att handla i valet mellan två alternativ, för att välja det andra, kommer du att räkna fram att du kommer att ”vilja” räkna ut din handling samt att du kommer vilja göra tvärtom vad din uträkning säger dig. Det är alltså omöjligt att agera kontra-uträkningen.

Trackbacks

  1. […] del av “liberalismens människouppfattning” är att människors (fria?) val tillmäts stor betydelse. Nationalekonomisk teori utgår vanligtvis från att det människor […]

  2. […] fri vilja eller ej, men låt oss för ett ögonblick lämna den frågan därhän (även om jag har en klar uppfattning i frågan).  Oavsett om vår vilja egentligen är fri, så är det ju inte uppenbart varför vi så […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s