Nya amorteringskrav medan noll-inflationen eliminerar den automatiska amorteringen

[English translation.]

I ett tal på Nationalekonomiska föreningens möte nyligen förespråkade riksbankschefen Stefan Ingves ett amorteringskrav. Han visade beräkningar för ett sådant krav som, med 50 års amorteringstid, medför en minskning av hushållens skulder med 2 procent per år. Märkligt nog förbigick han att den noll-inflation som Riksbanken penningpolitik resulterat i de senaste åren dessförinnan har eliminerat den automatiska amortering på 2 procent per år som en inflation på inflationsmålets 2 procent annars skulle medfört. [Read more…]

Skärp den demokratiska kontrollen av Riksbanken

[English translation]

Penningpolitiken har misslyckats. Riksbankens agerande har lett till för låg inflation och för hög arbetslöshet. Politiken brister på grund av att Riksbankschefen fått för stor makt och Riksdagens uppföljning och kontroll inte fungerar. För att avhjälpa bristerna bör den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas, Riksbanksfullmäktiges utnämningspolitik förbättras, och ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och makrotillsynen klargöras.

Artikel på DN Debatt, ”Skärp den demokratiska kontrollen av Riksbanken”, mot bakgrund av en utförligare artikel i Ekonomisk debatt nr 4, ”Riksbanken, måluppfyllelsen och den demokratiska kontrollen”. [Read more…]

Skuldkvoten är ett olämpligt riskmått – det finns mycket bättre

English translation.

Riksbanken fokuserar ensidigt på skuldkvoten, dvs. hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst, som ett mått på eventuella risker med hushållens skuldsättning. Ett exempel på detta är Riksbankens senaste undersökning av skulderna, som diskuteras i detta inlägg. Men skuldkvoten är vid närmare granskning ett olämpligt riskmått. Det finns mycket bättre mått. De ger dessutom en helt annan bild av riskerna med hushållens skuldsättning.  [Read more…]

Riksbankens nya undersökning av skulderna – missvisande slutsatser, eller medveten desinformation?

English translation.

Riksbanken har i en ny ekonomisk kommentar om hushållens skulder, presenterad med presskonferens och tal av direktionsledamoten Cecilia Skingsley, kommit med till synes dramatiska slutsatser och en till synes stor nyhet, som dessutom fått stort genomslag i media:

  • Skuldproblemet skulle vara mer omfattande och utbrett än vad som varit känt.
  • Hushållen skulle överlag vara högt skuldsatta om man ser till deras inkomster – framför allt låg- och medelinkomsttagare.

Slutsatserna tål dock inte en närmare granskning. Media och allmänhet har av allt att döma blivit vilseledda.  [Read more…]

Hur robust är beräkningen av den högre arbetslösheten?

Under perioden 1997-2011 blev den genomsnittliga KPI-inflationen i Sverige 1,4 procent, dvs. 0,6 procentenheter lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. (Fram till och med mars 2014 är genomsnittet ännu lägre, nämligen 1,3 procent.) I en uppsats, som kommer att publiceras i American Economic Journal: Macroeconomics, hävdar jag att detta medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under denna period blivit 0,8 procentenheter högre, motsvarande 38 000 fler arbetslösa, jämfört med om genomsnittlig inflation hade legat på målet. Detta resultat har blivit mycket omtalat och även blivit ifrågasatt, senast av Andersson och Jonung i Ekonomisk debatt. Frågan är, hur robust och pålitligt är resultatet?  [Read more…]

Fed och Riksbanken om låg inflation och ökad skuldbörda: en jämförelse

[English translation.]

Centralbanker världen över vet att ett av problemen med för låg inflation och deflation är att den ökar skuldbördan. Det är ett problem som redan Irving Fisher skrev om 1933. Men denna insikt tycks märkligt nog saknas i Riksbanken, i varje fall bland direktionens majoritet. Det framgår när man jämför hur Feds chef Janet Yellen och riksbankschefen Stefan Ingves uttalat sig i frågan.  [Read more…]

Debatten om penningpolitiken blir hetare, och även internationell

Debatten om Riksbankens penningpolitik blir hetare, och även internationell. I ett nytt nummer av Ekonomisk debatt finns flera artiklar om penningpolitiken, nämligen en artikel av mig, en kommentar av Lars Heikensten, en kritik av min analys och mina slutsatser av Fredrik Andersson och Lars Jonung  samt en artikel av Per Jansson. Gnistorna flyger! Nedan finns också en sammanfattning av mitt svar på kritiken från Andersson och Jonung (vilka tycks missta sig på alla punkter) samt en kommentar till Janssons artikel.

Paul Krugman har också de senaste dagarna bidragit till debatten om den svenska penningpoliken och deflationen här (notera uttrycket ”sadomonetarism”),  här och här , och om ”debt deflation” här. Jag har själv kommenterat deflationen och svensk debt deflation här. [Read more…]

Deflation: Frågor och svar

[English translation]

Sverige har deflation, dvs. negativ inflation. Enligt SCB var KPI-inflationen i mars minus 0,6 procent. Som vi ser i figuren nedan har KPI-inflationen legat runt noll sedan november 2012  och varit negativ sedan januari 2014. Inflationen mätt med KPIF respektive HIKP var i mars 0 procent respektive -0.4 procent. Vi ser att KPIF- och HIKP-inflationen har haft en nedåtgående trend sedan sommaren 2013. Inflationstakten i Sverige är nu bland de lägsta i världen. Vad beror deflationen på, vad får den för konsekvenser, kan Sverige hamna i en liknande situation som Japan och vad kan man göra åt problemet?

Uppdatering 2014-10-14: Data till och med september 214 ser inte bra ut. [Read more…]

Riksbankens fortsatta motsägelser och undvikande svar om skuldsättningen

[English translation]

Riksbanken upprepade vid sitt senaste penningpolitiska beslut sina påståenden om att en lägre ränta skulle öka riskerna med hushållens skuldsättning. Samtidigt motsägs dessa påståenden av Riksbankens egen analys. Enligt denna är kostnaden av en lägre styrränta bara ungefär 0,4 procent av intäkten, dvs. helt försumbar jämfört med intäkten. På en direkt fråga om detta vid senaste presskonferensen svarade Ingves fortsatt undvikande. [Read more…]

Riksbanken redogörelse döljer att egna beräkningar ger minoriteten rätt

[English translation]

Riksbanken har nyligen överlämnat en redogörelse för penningpolitiken 2013 till riksdagen inför Finansutskottets årliga utvärdering. Redogörelsen är uppenbarligen en tendentiös partsinlaga från direktionsmajoriteten. Den döljer nämligen att Riksbankens egna beräkningar ger minoriteten rätt. [Read more…]