Riksbanken kan inte upprätthålla finansiell stabilitet genom att debattera – svar till Carl B. Hamilton

Debattinlägg på di.se idag.

Carl B. Hamilton tycks mena att Riksbanken Riksbanken genom debattinlägg, analyser och diskussioner i det Finansiella stabilitetsrådet har tillräckligt effektiva medel för att påverka den finansiella stabiliteten för att kunna ha den finansiella stabiliteten som ett mål. Men rådet ska vara ett mötesforum och inte fatta beslut. Eftersom Riksbanken saknar beslutsrätt inom politikområdet finansiella kan den således inte vara ansvarig för den finansiella stabiliteten och inte ha finansiell stabilitet som mål.  [Read more…]

Skuldkvoten föll i kvartal 1 – nu på samma nivå som hösten 2010

[English]

Skuldkvoten – hushållens skulder i procent av disponibel inkomst – är ett dåligt mått på eventuella risker med skulderna, och det finns mycket bättre. Trots detta fäster Riksbanken och andra stor vikt vid skuldkvotens utveckling. För den som anser att skuldkvoten är ett relevant mått på risker borde det vara något lugnande att skuldkvoten föll något första kvartalet 2014, i kontrast mot alla alarmistiska uttalanden om snabbt växande skulder. Framförallt borde det vara lugnande att skuldkvoten är på samma nivå och inte ökat sedan hösten 2010. [Read more…]

Svagt försvar från Ingves och Jansson

[English translation.]

Wolfgang Münchau (“What central banks should do to deal with bubbles,” Financial Times, 14 juli) har beskrivit Riksbankens politik som ett experiment med olycksbringande följder. I ett brev till Financial Times (“Monetary policy has had positive results in Sweden,” July 24) försöker Stefan Ingves och Per Jansson försvara Riksbankens politik. Men brevet är fullt av missledande påståenden och försöket till försvar tål inte en närmare granskning.     [Read more…]

Riksbanken och den finansiella stabiliteten: Inga medel, därför inget mål

(Debattartikel publicerad under rubriken ”Inga medel, därför inget mål” på Dagens Industris websida 2014-07-21.)     [English translation.]

Ska Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål vid sidan av prisstabilitet? Enligt Carl B Hamiltons debattartikel i Dagens Industri den 17 juli är svaret ja. Det är till och med en av riksdagen redan etablerad princip, hävdar Hamilton. Riksbankslagen behöver ändras, men bara som en formalitet.

Men Hamilton glömmer att Riksbanken saknar effektiva medel att påverka den finansiella stabiliteten, utom i samband med hanteringen av finansiella kriser. Han glömmer också att regeringen med stöd av sju partier i riksdagen – inklusive Folkpartiet – beslutat att Riksbanken heller inte ska tilldelas några sådana medel. Utan medel varken kan eller bör Riksbanken ha finansiell stabilitet som mål.  [Read more…]

The Economist om svensk penningpolitik: ”Sub-zero conditions”

The Economist skriver i sitt senaste nummer om svensk penningpolitik de senaste åren: ”Sub-zero conditions – interest rates are back at crisis lows”.

Äntligen sänkning – men fortsatt högt tonläge om skulderna

Det hände en hel del förra veckan. Riksbanken sänkte äntligen styrräntan till 0,25 procent. Det är förstås bra. Men det är förstås alldeles för sent, och det kommer rimligtvis att behövas mer penningpolitisk stimulans än så, för att uppnå de penningpolitiska målen. Kostnaden för Riksbanksmajoritetens politik sedan sommaren 2010 – att ”luta sig mot vinden”, dvs. att hålla en högre styrränta än vad som är förenligt med de penningpolitiska målen – är mycket hög, och den förda politiken kan inte göras ogjord. I flera år har Sverige haft för hög styrränta, vilket resulterat i en inflation omkring noll, långt under inflationsmålet på 2 procent, och en onödigt hög arbetslöshet, långt över en långsiktigt hållbar nivå. Paul Krugman har kallat det som nu har hänt ”Swedish sadomonetarist setback”.  [Read more…]

Varför ”att luta sig mot vinden” är fel penningpolitik för Sverige

[English translation.]

I en ny uppsats, ”Why leaning against the wind is the wrong monetary policy for Sweden”, som jag presenterade på en NBER-konferens i Tokyo 20-21 juni, förklarar och summerar jag varför ”att luta sig mot vinden” är fel penningpolitik för Sverige – något som jag diskuterat i flera tidigare Ekonomistas-inlägg.[1]  Enligt Riksbankens egna beräkningar är ”intäkten” av denna politik i form av möjliga lägre risker med hushållens skuldsättning helt obetydlig jämfört med kostnaden i form av högre arbetslöshet och lägre inflation. Genom att inflationen blivit betydligt lägre än inflationsmålet och hushållens förväntningar har politiken tvärtom ökat hushållens reala skuldbörda och om något ökat eventuella risker med hushållens skuldsättning. Därigenom har den försvårat Finansinspektionens arbete med att begränsa eventuella risker.  [Read more…]

Saklig och balanserad rapport från FI – osakligt och tendentiöst uttalande från IMF

[English translation.]

I veckan har Finansinspektionens presenterat sin stabilitetsrapport, som är saklig och balanserad. En IMF-delegation har samtidigt, som ett led i den regelbundna s.k. Artikel IV-konsultationen med medlemsländerna, presenterat ett första utlåtande om svensk ekonomi och ekonomisk politik. Detta utlåtande är tyvärr osakligt och tendentiöst. Kontrasten mellan FI:s rapport och delegationens utlåtande kunde knappast vara större. (Inlägget uppdaterat 2014-06-18 med en jämförelse med IMF:s mycket annorlunda uttalande om Storbritannien.)

[Read more…]

Livlig debatt om den demokratiska kontrollen av Riksbanken

I en längre artikel i Ekonomisk debatt och i en debattartikel i Dagens Nyheter, båda publicerade den 28 maj, har jag hävdat att den demokratiska kontrollen av Riksbanken bör skärpas, Riksbanksfullmäktiges utnämningspolitik förbättras och ansvarsfördelningen mellan penningpolitiken och makrotillsynen klargöras. Detta mot bakgrund av att Riksbanken med för stram penningpolitik åsidosatt både inflationsmålet och stödet för den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning. Detta har resulterat i en livlig debatt med flera inlägg.  [Read more…]

Anders Borg om att Finanspolitiska rådet kan få utvärdera penningpolitiken

[English]

I en debattartikel i Dagens Nyheter hävdade jag att den demokratiska kontrollen av Riksbanken behöver skärpas, mot bakgrund av att Riksbanken åsidosatt både inflationsmålet och stödet för den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning. Bland annat föreslog jag att Finanspolitiska rådet ska få utökade resurser och ett utökat mandat att också granska penningpolitiken. I det sammanhanget kan det också vara lämpligt att det nya Finans- och penningpolitiska rådet överförs till Riksdagen och får denna som huvudman. Nu har enligt Bloomberg Anders Borg uttalat sig i denna fråga.  [Read more…]