Lyxigare konsumtion förklarar inte högre priser

Resor till avlägsna destinationer med flotta hotell drev upp priserna på charterresor med drygt 5 procent det senaste året.” Så inleddes igår ett TT-telegram om SCBs nya inflationssiffror. Alla som har läst en grundkurs i makroekonomi bör hoppa till efter detta påstående. Inflationen ska mäta prisförändringarna på identiska varor över tiden. Visserligen är det svårt att i praktiken beräkna inflationen eftersom varor och konsumtionsmönster förändras över tiden, men SCB försöker förstås hantera sådana förändringar.

Den som vill förvissa sig om att det inledande påståendet är felaktigt kan läsa SCBs KPI-handbok (s 59-60). Där framgår tydligt att SCB kontrollerar för både destination och hotellkvalitet. Prisuppgången på charterresor förklaras alltså just av prishöjningar, inte av att konsumenterna har gjort lyxigare val.

Comments

  1. Nymnchen says:

    Tror du inte att det hela är ett syftningsfel – de skriver priserna men menar kostnaderna. De menar att medelvärdet på charterresor drogs upp av att folk valde lyxigare alternativ. Alltså genom att välja dyrare destinationer så spenderar folk mer per resa.
    Som helt outbildad i ekonomi är det exakt så jag tolkar citatet i alla fall, trots att jag ser att det kan missförstås.
    Har inte ni ekonomer viktigare saker att bekymra er över 😉

  2. Nej, det är inget syftningsfel. Av SCBs pressmeddelande framgår att priserna på paketresor steg med 5,3 procent.

    Kanske har vi bättre saker att ägna oss åt, men ibland är det roligare att blogga… Och en del av poängen med bloggen och även med våra ”riktiga” arbeten är att undervisa och upplysa. Hur man mäter och beräknar inflation är en av de saker som vi makroekonomer försöker lära ut.

    • Nymnchen says:

      ok, då har SCB fel (riksbanken höjer räntan i onödan, folk har inte råd att låna lika mycket till semestern och väljer sunkigare hotel; ”inflationen” sjunker)

      För övrigt, jag retas mest

  3. Kan det inte vara så att det finns ett mindre utbud och mindre utbudselasticitet av lyxigare resor så när fler väljer lyxiga resor flyttas marknadsjämvikten samtidigt som resebolagen har svårt att få fram fler flygplan, hotell osv?

    Då stämmer väl påståendet?

  4. Andreas says:

    Varenda gång ni skriver att ”det här bör de som har läst grundkursen kunna” så känner jag mig mindre intelligent.. Jag har läst tre makrokurser på SU.

    • Ajdå — det var ju inte meningen. Jag ska försöka använda någon bättre formulering i framtiden. I våra inlägg vill vi ju förstås vanligen lyfta fram saker som inte är helt uppenbara, och så var även avsikten med detta inlägg.

      Men nästa gång jag ser ett liknande påstående kanske jag inte kan låta bli att inleda inlägget med: ”Alla trogna ekonomistasläsare bör hoppa till efter detta påstående”.

      • Andreas says:

        Ingen fara, men jag har läst det flera gånger förut (inte nödvändigtvis av dig alltså) så det var bara därför jag kommenterade det. Det är bra om ni skriver saker som gör att man hoppar till! 🙂

  5. Patrik says:

    Nymnchen. Kul att du minst sagt försöker framstå som högutbildad i ena kommentaren och sedan berättar sanningen i nästa.

    OnT: TT har gjort många grodor de senaste åren. Inget nytt på himmelen.

    • Jakob says:

      Helt outbildad i ekonomi är väl inte samma sak som outbildad rent generellt?

    • Nymnchen says:

      Patrik:
      intressant om ekonomer inte anser att någon kan vara högutbildad om man är outbildad i ekonomi! Det förklarar ju i så fall en del av de attitydproblem jag har stött på här. 😉

  6. Andreas says:

    Du drar alla över en kam som vanligt..

    • Nymnchen says:

      …och ni blir lika upprörda varje gång (om än aldrig å mina vägnar)! Men tänka sig, det gör jag inte, för jag petade in ett litet ”om” där.

      För övrigt tror jag Patrik har rätt. I det där om TT, alltså. Det står ingenting om lyxigheten på resorna i SCB’s pressmeddelande. TT’s sommarvikarie ringde ju Ving och frågade vad de anser om att priserna gått upp. Det vill naturligtvis inte Vings informationschef kännas vid, så hon skyller ifrån sig på att folk väljer lyxigare alternativ (vilket naturligtvis också kan stämma, men det har ju inte med saken att göra). Det hela är en TT-groda som vi knappast kan beskylla SCB för.

  7. Nils Lindholm says:

    Enl. TCW så har Sverige fortfarande en ‘devalvering’ på 10%

  8. Patrik says:

    (Vet inte hur seriöst jag ska ta din kommentar. Brukar lättsamt vifta bort dina inlägg ekonomi; borde nog även gjort det i detta fall).

    Givetvis avsåg jag det ekonomiska området; mer specifikt det nationalekonomiska. Allt annat är bara en pinsam självförvållad offer-stämpel.

    Jag har en civ.ing i grunden. Även tagit ut en kand. i nek. Hur står det till med dina kunskaper? Sporadisk prenumeration av di?

  9. MJV71 says:

    Patrik: det är ju lite roande att du verkar tro att endast en utbildning i nationalekonomi gör en människa kvalificerad, myndig eller överhuvudtaget ha en status som ngn som ”förstår sig på” sådant som skrivs på den här bloggen överhuvudtaget;) Nåja det är mest din förlust, tro jag.
    *vinkar till Nymnchen* (som jag råkar veta är universitetsutbildad virolog i väntan på post doc. Så helt bakom flötet lär hon ju inte va ;))

  10. Nej precis, i vissa spår (av förra tråden) argumenterade nymnchen ut forskare i nationalekonomi inom just nationalekonomi. Undrar hur en diskussion mellan patrik och mymnchen skulle se ut när virologi är ämnet.

    • Gjorde hon? I själva verket vederlade väl nationalekonomer hennes påståenden om socialmedicin genom att helt enkelt läsa de källor hon hänvisade till.

      Nymnchen förefaller inte ens känna till begreppet dödviksförlust. Blir svårt att föra en meningsfull diskussion när motparten befinner sig i en så annan värld.

      • Nymnchen says:

        Då kanske du förstår vilket motsvarande sisyfosarbete jag gör när jag försöker diskutera för ekonomer okända koncept som socioekonomisk status! Men gör som jag, se det som ett nödvändigt folkbildningsarbete 😉

        Inte för att vi ska gå in på det här och nu, men vad jag hävdade (att forskarvärlden är tämligen enig om att låg SES orsakar dålig hälsa) framgick klart och tydligt av de referenser jag gav. Jag inser att du missade det – det kan vara svårt att läsa forskningsartiklar när man inte är utbildad för det. Men det är bara att fråga om det är någonting du inte förstår, det kommer säkert upp igen!

      • Som framgick ganska tydligt i Mats Perssons (?) inlägg var den kausaliteten på intet sätt fastslagen i den forskning du själv hänvisade till.

        Antar att du lider av confirmation bias.

      • Nymnchen says:

        Fast min poäng var att forskarsamhället var eniga om att det fanns en relevant kausal negativ effekt av relativ fattigdom på hälsa. Det som Lena Sommestad hävdade. Det framgick klart och tydligt i de reviewartiklar jag refererade till. Mats Persson vet också att revewartiklar i sig inte ger några belägg för någonting, utan är en översikt över forskningsfältet, så jag förstod aldrig riktigt vart Professor Persson ville komma med det utspelet.

        Att du och Mats Persson sedan inte håller med det socialmedicinska/epidemiologiska forskningsfältet om slutsatserna av den forskning de utför, det är en helt annan fråga. Man skulle kunna säga att varken du eller Mats Persson har någon som helst trovärdighet när ni uttalar er inom ett fält där ni inte ens kan läsa forskningsartiklarna. Men jag tycker att hela trovärdighetsdiskussionen är antiintellektuell och rent ut sagt töntig. Jag tycker istället att vi diskuterar kausalitet när ni kan lägga fram empirisk forskning och alternativa hypoteser som visar på att socialmedicinarna/epidemiologerna har fel i sina slutsatser. Vi ser fram emot det!

  11. Andreas says:

    Nymnchen har väl aldrig hållt med en forskare i nationalekonomi om någonting..

    • Nymnchen says:

      Jo, jag håller faktiskt med Olof Johansson-Stenman i det mesta han säger (förlåt Olof, jag menar inte att försätta dig i dålig dager). Det har också hänt att jag hållit med bergh!
      En orsak till att jag inte håller med nationalekonomer är att jag vill se empiriska belägg för påståenden och policyrekommendationer. Det finns en hel del nationalekonomer som också vill det, så jag är i gott sällskap 🙂

      • Andreas says:

        Men även när det finns empiriska belägg så håller du inte med. Det finns till exempel empiriska belägg för att jobbskatteavdrag leder till lägre jämviktsarbetslösheten.

        Finanspolitiska rådet delar regeringens bedömning att jobbskatteavdraget är en effektiv metod att öka sysselsättningen på lång sikt. Erfarenheterna av jobbskatteavdrag från särskilt USA och Storbritannien är goda: ett antal utvärderingar tyder på att sådana skattesänkningar varit verkningsfulla. Det finns också makroekonomisk forskning som kan tolkas som att jobbskatteavdrag kan minska risken för att en tillfällig konjunkturnedgång ska leda till bestående högre arbetslöshet.

      • Nymnchen says:

        Du sätter fingret på en viktig skillnader; jag anser nämligen inte att Finanspolitiska rådets simulationer (eller IMFs rekommendationer) kvalificerar som empiriska belägg.
        I ett led av antaganden A->D (Tex att jobbskatteavdraget ger fler arbeten; A: löntagarna är informerade om jobbskatteavdraget -> B: de kräver lägre löneökningar -> C: lägre arbetskostnader -> D: fler anställningar) så kan man inte dra slutsatser om kausalitet A->D bara för att vart steg för sig korrelerar hyfsat. När det inte ens finns belägg för tex C->D ( tex http://goo.gl/u1af), då anser jag ju inte att A->D har empiriska belägg. Det är alltså en viss skillnad i definition av ”empiriska belägg” mellan mig och nationalekonomer.
        (tack patrik för inspiration till exemplet)

        Eftersom ekonomin skiljer sig mycket mer åt mellan USA/UK och Sverige än tex 2-åringars kognitiva och immunologiska utveckling så har ekonomer mycket svårare att dra slutsatser från andra länder. Detta borde naturligtvis spegla sig i försiktighet i att göra dyra policyrekommendationer (vilka jag förstått här att man ogärna gör på lösa boliner…).

      • Andreas says:

        För mig handlar det dock om vem som har mest trovärdighet i dessa frågor. Nationalekonomiska forskare eller en politiker/virolog.

        Vad menar du med ”dyra policyrekommendationer”?

      • Nymnchen says:

        Dyra policyrekommendationer: ta ditt eget exempel, jobbskatteavdraget.

        Naturligtvis har du helt rätt, jag har ingen trovärdighet inom just nationalekonomi och ska man först och främst lyssna på forskarna inom inom fältet, det är ju därför jag är här! Så, vad sägs om att nationalekonomerna börjar lyssnar på socialmedicinare/epidemiologer när det gäller hur ekonomi påverkar hälsa?

      • Nymnchen says:

        (FYI, jag har aldrig varit politiskt aktiv på något sätt, vad det nu skulle ha med saken att göra)

      • Andreas says:

        Angående inlägget om fattigdom så tror jag på dig när du säger att låg socioekonomisk status påverkar hälsa. Det verkar rimligt!
        Men jag håller också med om det Per Krusell skrev. Nämligen att man inte ska ”baka ihop ojämlikhet och fattigdom till en variabel” som han uttrycker det och att båda måtten behövs.

        Men vad menar du med att jobbskatteavdraget är en dyr policyrekommendation?

      • Andreas says:

        ”(FYI, jag har aldrig varit politiskt aktiv på något sätt, vad det nu skulle ha med saken att göra)”

        Det har med saken att göra eftersom politiker är bundna till sitt partiprogram (oavsett politisk färg). Men okej, då vet jag det.

      • Nymnchen says:

        Fattigdom och ojämlikhet är helt klart två olika saker som man inte ska baka ihop. Det finns väldigt mycket belägg för att relativ fattigdom är skadligt. Hur storleken på ojämlikhet i hela samhället påverkar amplituden på den skadligheten, det finns det däremot mindre kunskap om. Det forskas väldigt mycket på det just nu och jag tror att om ett par år kommer vi bättre förstå de mekanismerna. (Det finns tex en del data som tyder på att själva ojämlikheten i samhällen drabbar de rikare mest, medan de fattiga drabbas av den relativa fattigdomen. Sen finns det en hel del frågetecken omkring vilken roll segregation spelar också)
        Det jag försökte argumentera i den förra tråden, det var bara att det finns en enighet ang effekterna av relativ fattigdom. Men du har helt rätt, både det relativa fattigdomsmåttet och gini är relevanta var och en på sitt sätt.

        Ja, jag menar att jobbskatteavdraget var en dyr policyrekommendation, med det uttalade syftet att skapa nya jobb, uppbackad av bla ekonomer i finanspolitiska rådet.

      • Andreas says:

        Jag förstår fortfarande inte vad du menar angående det sista. Så jag avslutar diskussionen. Tack och hej

  12. Japp det gjorde hon. Som forskare i ett annat ämne. Om du tycker att det är meningslöst att argumentera mellan vetenskaper förstår jag varför du aldrig lyckades ta din examen, lg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s