Slår Riksbanken ett slag i luften?

Finansinspektionens och Riksgäldens gemensamma remissvar på Riksbankens ”Förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken” är ett intellektuellt lustmord på ren kanslisvenska. Den utomstående läsarens förtroende för Riksbanken torde få sig en knäck.

Riksbankens förslag har till synes vällovliga syften. Medlet är att skärpa kraven på säkerheter för krediter från Riksbanken, något som är tänkt att få bankerna att ersätta säkerheter i form av s.k. säkerställda obligationer – i praktiken bostadsobligationer – med svenska statens obligationer samt att få bankerna att ersätta bostadsobligatoner med statsobligationer i sina likviditetsreserver. Därmed tycker sig Riksbanken slå tre flugor i en smäll: Den skulle få minskad kreditrisk, bankerna skulle få likviditetsreserver som inte riskerar att falla i värde vid en bankkris och det skulle bli dyrare för bankerna att finansiera bostadslån med bostadsobligationer. Det sista skulle leda till höjda bolåneräntor och motverka hushållens skuldsättning, vilket kanske är det egentliga syftet med Riksbankens förslag.

[Read more…]

Nya regler för AP-fonderna

Regeringen föreslog i juni nya regler och ny organisation för AP-fonderna. AP-fonderna förvaltar ca 1 200 miljarder kronor som ska tjäna som buffert i det allmänna inkomstpensionssystemet: När summan av pensionsavgifter är lägre än summan av pensionsutbetalningar täcker fonderna mellanskillnaden. Dessutom fungerar systemet så att ju högre avkastning fonderna har, desto lägre är risken för att den s.k. bromsen i pensionssystemet ska slå till, dvs. att intjänade pensionsrätter och utgående pensioner räknas upp med mindre än inkomstindex. Det är därför viktigt att AP-fondernas avkastning är så hög som möjligt över tid.

 

[Read more…]

Bör prisökningen på bostäder stoppas?

Riksbanken, OECD, IMF och senast Konjunkturinstitutet varnar för att utvecklingen av bostadspriserna i Sverige är ohållbar och kommer att sluta med att bubblan spricker. De tre senaste åren har priset på bostadrätter i storstäderna ökat med ca 14 procent per år. Samtidigt har disponibelinkomsten per capita ökat med ca 4,5 procent per år. Så kan det naturligtvis inte fortsätta, men kommer det att sluta med en krasch? Bör prisökningen därför stoppas?

[Read more…]

Riksbanken som ett lärorikt exempel

Riksbankens försök att använda reporäntan för att bromsa hushållens skuldsättning varade i fyra år, från hösten 2010 till sommaren 2014. Försöket har tilldragit sig en hel del internationellt intresse bland nuvarande och tidigare penningpolitiska beslutsfattare. Även om det inte lyckades särskilt väl kommer det sannolikt att tjäna som ett lärorikt exempel på att räntan inte är ett lämpligt verktyg för att upprätthålla finansiell stabilitet. Se till exempel Ben Bernankes inlägg.

[Read more…]

TTIP och glädjekalkyler

TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership – kallas ett handelsavtal som förhandlas mellan EU och USA. Avtalet inkluderar en minskning av kvarvarande tullar, som för de flesta varor ligger på 0-4 procent, av s.k. icke-tariffära handelshinder, framförallt hinder som skapas av olika produktregler, och av diskriminering vid offentlig upphandling. Dessutom ingår omdebatterade regler för att förstärka direktinvesterande företags ställning mot regeringar. Om det blir ett avtal beror bl.a. på om president Obama får s.k. fast-track, dvs. en fullmakt att presentera ett allt-eller-inget förslag till kongressen.

[Read more…]

Saknas: penningpolitiskt protokoll

English translation.
Riksbankens penningpolitik är för närvarande inkonsekvent. Det skapar osäkerhet, vilket i sin tur försvagar penningpolitikens effektivitet. De utförliga penningpolitiska protokollen är en viktig del i Riksbankens kommunikation. Märkligt nog saknas ett sådant protokoll från Riksbankens senaste penningpolitiska beslut, vilket skapar ytterligare osäkerhet om penningpolitiken. Det är viktigt att penningpolitiken är tydlig och trovärdig. Det ökar Riksbankens möjligheter att uppnå samstämmighet bland ekonomiska beslutsfattare om den framtida ekonomiska utvecklingen och minskar därmed deras osäkerhet, vilket är bra för ekonomin. [Read more…]

Avskaffat ränteavdrag och priset på bostadsrätter i Stockholms innerstad

Finansminister Magdalena Andersson ansattes hårt om ränteavdraget på bostadslån i SVT:s Aktuellt den 24 mars. I inslaget sades att ränteavdraget kostar staten 30 miljarder per år i förlorade skatteinteäkter och att den rikaste halvan av befolkningen får 85 procent av skatterabatten. Finansministerns svar var att många hushåll byggt sin ekonomi på nuvarande ränteavdrag. Frågan om ränteavdragets vara eller inte vara kommer att vara fortsatt aktuell.

[Read more…]

Marknadshyra och bostadsbubbla i Stockholms innerstad

Den 16 mars fanns det 25 lägenheter inom Stockholms tullar att hyra tills vidare för privatpersoner hos förmedlingsföretaget Bostad Direkt. Den genomsnittliga hyran per kvm och år var 3 154 kronor. Av dessa lägenheter hyrdes 15 ut omöblerade för 3 023 kronor per kvm och år.

[Read more…]

Vad säger Morningstars fondbetyg om framtida avkastning?

Finansanalysföretaget Morningstar betygsätter aktiefonder med avseende på deras historiska avkastning i ett stort antal länder, bland dem Sverige. De fonder som haft högst avkastning mätt över minst tre år  får betyget 5 stjärnor och de som haft lägst får 1 stjärna. Meningen med betygsättningen är att vägleda fondsparare. Fonder med många stjärnor antas i genomsnitt ge högre framtida avkastning än fonder med få stjärnor. [Read more…]

Vad kommer oljan att kosta?

De senaste åren har oljepriset åkt berg- och dalbana, se figur 1. Vad förklarar de stora svängningarna? Det enklaste svaret är naturligtvis förändringar i utbud och/eller efterfrågan. Men för att få så stora svängningar måste utbudet vara oelastiskt, dvs. en viss förändring i priset ger en liten förändring i utbjuden kvantitet och omvänt ger en viss förändring i kvantitet en stor förändring i priset. [Read more…]